Utmaningar i ett mångreligiöst och mångkulturellt klassrum

I denna del kommer det att redovisas om de gemensamma men också olika svar om utmaningarna som lärarna upplever i sina mångreligiösa och mångkulturella

klassrum. De fyra lärarna som blev intervjuade gav olika svar men det fanns även en del gemensamma utmaningar som de upplevt i sin undervisning i ämnet religion. Vid frågan om “vilka utmaningar läraren upplever i sin klass” fick jag liknande svar av alla fyra lärare. Samtliga upplevde utmaningarna i sina klasser under

31

Lärare 1: ” Den största utmaningen är när förälder/föräldrar utrycker sin åsikt kring en viss religion, på ett nedlåtande och negativt sätt, jag menar inte att man inte får ha åsikter eller så... men det är på sättet som den ifrågasätter som blir en utmaning” Detta medför konsekvenser då eleverna antagligen, med stor säkerhet får höra sina föräldrars tankar och åsikter kring en viss religion, som i sin tur även påverkar dem själva och sätter käppar i hjulen för religionsundervisningen”

Lärare 2: ”I min religionsundervisning upplever jag utmaningar när exempelvis jag försöker bedriva en lektion men eleverna inte är intresserade av att lyssna eller lära sig om en viss religion”

Lärare 3: ”När elever inte ger chansen till att lyssna på andra elevers religion, detta är en utmaning som gör att det oftast är en religion som hamnar i centrum och andra religioner helt glöms bort” Det är viktigt att alla religioner får samma tid och

uppmärksamhet, hur ska man annars få eleverna att förstå att oavsett vilken religion man tillhör, så skall man respektera även andra religioner.

Likt lärare 3 delar även lärare 4 liknande utmaning. ” Jag har elever i klassen som försöker att imponera/ tillrättavisa andra elever i klassen, efter deras egen religion. Jag har flickor i klassen som bär slöja, ett antal gånger har de ifrågasatt andra flickor om varför de inte bär på slöja om man de är muslimer, för det måste man.” Detta är en tuff utmaning då man som lärare känner att man kommer in i en annan nivå av utmaningen (Lärare 4).

Enligt lärare 3 finns det både för- och nackdelar med religionsundervisning. Fördelarna är att eleverna får se andra människors levnadssätt i andra länder samt eleverna kan börja få en förståelse för varför vissa människor exempelvis fastar eller går till kyrkan en bestämd dag. Det positiva med en mångkulturell klass är

blandningen av eleverna i klassrummet. Det behöver nämnas att majoriteten av just denna lärares klass består av elever med mångkulturell bakgrund. Det finns även elever som är inte är mångkulturella. De nackdelar lärare 3 tog upp var att det kan vara problematiskt om det finns elever som inte får delta i religionsundervisningen på grund av sin tro, läraren har dock aldrig upplevt det men har hört talas om att det

32

förekommit i en annan klass på skolan. Anledningen till att det är problematiskt är nog mest på grund av ovana och lite kunskap om hur man ska hantera det,

exempelvis var ska eleven vara och hur skall man tillgodose elevens religionsundervisning.

Läraren har nyligen tagit emot nyanlända elever som är nya i det svenska språket men hen upplever inte några konstigheter med det när det kommer till

religionsundervisningen. Religionsämnet känns som det ämne som är enkelt att arbeta med då man kan arbeta med det på olika sätt (Lärare 3).

Lärare 2 medger att det finns elever som inte är intresserade om andra religioner förutom sin egen vid gruppdiskussioner och vid genomgångar i helklass. Läraren förmedlar vikten av att eleverna ska känna acceptans och förståelse för gemenskapen mellan religionerna. Att fånga upp elevernas intresse är en viktig del för att

samspelet ska fungera.

”Visst förekommer det ibland tråkiga kommentarer när vi exempelvis pratar om en viss religion. Många av dessa barn förstår inte riktigt varför de tycker som de gör.

Ibland får jag frågan om vilken religion jag tycker bäst om, men jag som lärare känner att jag bör vara neutral i detta för att inte skapa problem eller onödiga diskussioner i form av att det är fel eller rätt. För det är något av det jag märker, även fast de är tioåringar kan de säga vissa kommentarer man ibland blir väldigt

nyfiken över att veta vart de kommer ifrån.” Lärare 2

Lärare 3 och 4 upplever liknande situationer som utmanande i deras undervisning. Lärare 4 känner att en utmaning är när eleverna samtalar om varandras religioner. I lärarens klassrum träffar hon många gånger elever som pratar om olika regler som förknippas med religioner. Elever som ifrågasätter varandras tro utifrån deras

utseende och handlingar. Det är viktigt för läraren att veta hur man bemöter eleverna vid sådana tillfällen och situationer, vilket blir en utmaning.

Lärare 1 upplever inte att hen stöter på stora utmaningar de klasser som hen har arbetat med under sin tid i skolan. Oavsett om eleverna är religiösa eller icke religiösa, mångkulturella eller homogena. Hon hävdar att sådana utmaningar stöter

33

man på hos de äldre eleverna, då de sociala aspekterna tar stor del av deras åsikter. Det är således elevernas föräldrar som skapar utmaningar på grund av deras

religioner. Lärarens beskrivande om hur hen bemöter de olika utmaningarna präglas klart och tydligt genom funktionen av den proximala utvecklingszonen. Vygotskij (2001) beskriver den proximala utvecklingszonen genom att förklara avståndet mellan hur barnen presterar på egen hand utan att få hjälp eller stöd från en vuxen eller ett barn med högre kunskaper. Vygotskij (2001) förklarade även hur färdighet- och kunskapstradering fungerar inom lärandet. Läraren menar att de sociala

aspekterna har en avgörande roll när det kommer till elevernas åsikter och agerande utifrån föräldrarnas kultur, tro och religion. Dessa aspekter ligger bakom

utmaningarna som uppstår i religionsundervisningen.

Läraren upplever också att religionsundervisningarna är inlevelsefulla och spännande. ”Jag har en hel del elever i klassen som är religiösa och troende eller åtminstone kommer från en religiös familj som delar med sig av sina kunskaper i klassrummet”.

Lärare 1 berättade även att hen inte har stött på några svårigheter med

religionsundervisning med de mångkulturella eleverna. Snarare att det har varit en fördel då vissa av eleverna är troende och kan väldigt mycket om sin religion och gärna delar med sig av den informationen både till lärare och klasskamrater.

När det kommer till utmaningar i religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum har samtliga lärare olika upplevelser av diverse utmaningar.

Vad som är enhetligt hos alla fyra lärare är att samtliga ger ett positivt uttryck gällande religionsundervisningen. Det är även tydligt att dessa fyra lärare delar så gott som överensstämmande utmaningar, kommunikation och lyhördhet mellan elever vid samtal om religion såväl som intressefångade lektioner planerade av läraren. Kittelmann Flensner bibehåller faktumet om att det är utmanande för läraren att låta eleverna samtala om olika religioner (Kittelmann Flensner, 2015 s. 291). Det ingår i lärarens ansvar att planera för att väcka och främja elevernas intresse för religionsundervisningen oavsett om klassen är mångkulturell eller inte.

Enligt det sociokulturella perspektivet sker utvecklingen i en gemenskap och på en kollektiv nivå (Säljö, 2014), vilket lärarna i denna studie har i åtanke under deras

34

planering av religionsundervisningen. Lärarna använder sig av olika metoder och strategier som är assimilerade inom det sociokulturella perspektivet samt även betonar vikten av samspelet med andra kollegor. De belyser vikten av

kommunikation och språkanvändning för att lärarna ska kunna bearbeta de olika utmaningar i det mångkulturella klassrummet på ett sätt där läraren lyckas med att inkludera alla elever i de olika utmaningar som dyker upp under

religionsundervisning.