Analys utifrån forskning
4.1.3 Att synliggöra kunskap
Genom våra informanters svar såg vi ett tydligt mönster av att de efter bearbetningen kunde få en förståelse för om syftet med deras undervisning var uppnådd. Informanterna menade att detta kunde synliggöras på olika sätt. Genom bland annat resonemang, beteende, argumentation och perspektivbyte. Vidare kunde olika textkopplingar visa att eleverna fått en utvecklad kunskap inom ett visst område.
När det gäller livsfrågor kan jag se det på deras resonemang hur de uppfattar saker och ting. För kring ett sådant område är det svårt att ha något slags provtillfälle. (Pedagog 3)
Exempel om de ska förstå sig själv eller utvecklas kan jag se det genom resonemang eller genom deras beteende. Det kan ta tid innan det budskapet jag vill ha fram går på djupet och påverkar och förändrar och utvecklar dem som människor. (Pedagog 2)
Här kan vi se att pedagogen ovan har tagit sina tankar ett steg längre då denne menar att eleverna påverkas och utvecklas som människor med hjälp av skönlitteraturen. Det är genom resonemangen som eleverna visar kunskaperna mer omgående, men beteenden ändras över tid och är därför en pågående process.
[...] då de intar någon annans perspektiv. (Pedagog 10)
Samtliga pedagoger var ense om att det är lätt att se hur eleverna har tagit till sig kunskapen genom deras sätt att resonera. Genom att lyfta fram olika resonemang och
ställningstaganden i klassrummet kan man synliggöra den demokratiska hållningen.
Ytterligare ett sätt för pedagogerna att veta om eleverna tillägnat sig kunskaper var genom elevernas engagemang vid läsningen.
35
I en klass arbetade man med hur bönderna arbetade på en gård och en elev i klassen visade sin kunskap om detta vilket nedan citat menar.
Ja men det vet jag att de arbetade så för det läste jag i den boken. Jag vet vilka redskap de använde när de sådde på åkern. (Pedagog 4)
När pedagog 4 hörde detta resonemang, citerat ovan, av en elev i klassrummet blev hon nöjd då hon insåg att denne elev gjorde kopplingar mellan ett pågående arbete om
levnadsvillkor och en bok de tidigare haft som högläsningsbok i klassen. Pedagog 4 menar att eleven tillägnat sig en kunskap då hon kan resonera kring denna. Även nästa citat påvisar att då eleverna har erövrat en ny kunskap vill de gärna dra paralleller mellan denna och sina egna erfarenheter.
Ibland vill mina elever berätta om saker som liknar något de själva varit med om eller något de sett som de kan dra paralleller till utifrån det vi sysslar med just då. (Pedagog 8)
Analys utifrån forskning
Genom våra informanters svar kunde vi utläsa att de blev införstådda med vilka kunskaper eleverna tillägnat sig genom att ta del av diskussioner och deras resonemang kring det lästa. En informant menade att dennes elever kunde med hjälp av skönlitteraturen skapa sig en djupare förståelse för sig själv och för andra. Vi anser att sådana situationer där eleverna blir medveten om sig själv, vad man tycker och vad man känner, behöver lyftas i
klassrummet. Samhällets tempo idag går ut på att göra så mycket som möjligt på kort tid vilket vi menar lämnar föga utrymme för självreflektioner och vad man behöver för att må bra och utvecklas som människa. I en förlängning behöver denne då även veta hur
kamraterna runt omkring känner sig och vad de har för åsikter. Genom denna gemensamma reflektion anser vi att man kan skapa en god grund för ett öppet klimat där respekt står i fokus. Molloy (2002) menar att synliggörandet av den demokratiska hållningen är en viktig aspekt att förstärka i klassrummet. Hon menar att genom att läsa, skriva och föra
36
diskussioner om olika texter kan man förstå sig själv och sin omvärld ur ett socialt och historiskt perspektiv.
En informant menade att denne kunde mäta elevers engagemang och hur de tagit till sig av det lästa. Denne pratar om att engagemanget ibland fungerar som ett slags kvitto. Vi tolkar det att då informanten pratar om kvitto menar denne att det är kvittot som visar om eleven skapat sig en förståelse kring det lästa. För om engagemanget saknas hos eleven uppfattar vi det som att en förståelse för det lästa saknas. Hallberg (1993) och Nilsson (2007) menar att engagemanget framkallas då läsaren får uppleva känslor genom litteraturen. Vi tolkar det att när eleverna visar engagemang för läsningen har den väckt känslor hos dem och genom att få känslor kopplade till texten skapar de samtidigt sig en förståelse för det lästa.
Att eleverna kunde göra perspektivbyte menar informanterna var en viktig aspekt för att kunna se hur de tillägnat sig kunskaper. Vi tolkar det som att eleverna kan inta någon annans perspektiv först då de har tillägnat sig tillräckliga kunskaper och fått en djupare förståelse för det lästa. Vilket även Malmgren och Nilsson (1993) observerat i sin undervisning. Deras elever kunde leva sig in hos karaktärerna och då förstå dem, vilket ledde till att eleverna kunde argumentera för sin sak och göra olika ställningstaganden genom att inta ett perspektivbyte.
Informanterna berättade dessutom hur deras elever ibland kunde göra kopplingar och dra paralleller mellan det lästa och sina egna erfarenheter. Detta tolkar vi som en möjligt som blir möjlig först när eleverna har fått tillfälle att göra kunskapen till sin egen. Då eleverna drar paralleller mellan det lästa och sina erfarenheter, är eleverna som Langer (2005) benämner det, “utanför och kliver in i en föreställningsvärld”. I denna fas har eleverna byggt upp sin förståelse kring en text genom att använda sig av ledtrådar i texten och knutit dem till sin egen värld. Då eleverna gör kopplingar mellan det lästa och sin värld menar Keene och Zimmerman (2003), då de talar om läsförståelsestrategi, att eleverna kan göra text- till världen kopplingar.
37