Skönlitteratur i förhållande till andra sorters läromedel

Då vi studerade vårt empiriska material stod det klart att samtliga pedagoger var överens om att skönlitteratur är en väl fungerande kunskapskälla för eleverna. Trots deras

resonemang och alla de fördelar de nämnt med användandet av skönlitteratur var majoriteten av dem eniga om att skönlitteratur fungerar bäst som en kunskapskälla om denne får varvas tillsammans med andra läromedel. Dessutom framkom det genom vår empiri att pedagogerna menar att en del elever behöver vanliga läroböcker som ger ett mer strukturerat innehåll än vad skönlitteraturen kan erbjuda.

Det ska varieras. Måste ha både och. Det är ofta mer faktaspäckat med media, men det beror på tema. (Pedagog 1)

Jag skulle nog ha den mer som en utgångspunkt för att få en förförståelse och levandegöra det för eleverna och sen använda det som fakta. Utgå från den och sen bygger man på med mer fakta. Jag skulle inte ha den som huvudkälla utan jag skulle ha den för att väcka intresset. (Pedagog 4)

Skönlitteraturen kan verka bra som en inkörsport för att sen skapa en förståelse för fakta som kommer i läromedlen. (Pedagog 8)

Genom att granska vårt empiriska material kom vi till insikt om hur varierande

informanterna använder sig av skönlitteraturen som en kunskapskälla. Några använder den för att skapa en förförståelse kring ett arbetsområde, varpå någon menar att skönlitteratur fungerar som en inkörsport för fakta som kommer i läromedlen. Informanterna menade att användning av skönlitteratur även kan fungera som ett medel för att väcka intresset för ett tema eller arbetsområde då skönlitteraturen uppfattas som mer lustfyllt än endast rena faktaböcker.

45

Skillnaden mellan att läsa en faktabok jämfört med en skönlitterär bok var något som vi kunde urskilja i vår empiri, vilket citaten nedan beskriver.

Faktakunskapen är så svart på vitt ju, det här hände punkt. (Pedagog 5)

Samtliga pedagoger synliggjorde även vikten av att använda film som ett verktyg i

undervisningen. Då vi genom vår undersökning blivit införstådda med att pedagogerna ser en varierande läsförmåga hos sina elever kan vi se en möjlighet med användandet av film i undervisningen.

Man kan ju ta åt sig en film utan att läsa. (Pedagog 2)

Det är lättare att ta in filmen för då får de det visuella samtidigt, men jag tror inte att filmen kan ersätta boken. För det blir inte det aktiva lärandet hos eleverna för de får allt serverat, så de får inte samma inlärning. Det är ett bra komplement men de blir passiva så det kan inte ersätta boken. De måste själv kunna ta in kunskapen. (Pedagog 9)

Vi ser här att pedagog 9 ovan menar att det är av stor vikt för elevernas inlärning att inte vara för passiva utan de måste även själva jobba aktivt för att utveckla sina kunskaper. Även pedagog 6 ansåg att det är viktigt att inte servera eleverna med för mycket utan att låta dem själv få arbeta fram kunskapen och skapa sig inre bilder.

En film visar bara samma sak. Det finns ingen chans till egen tolkning och till inre bilder som skönlitteraturen kan erbjuda. [...] Man måste få lov att arbeta lite och inte få allt serverat. (Pedagog 6)

Även pedagog 5 var inne på samma tanke. Vi uppfattar det som att denne pedagog även ser vikten av elevernas olika tolkningar av det lästa. Då denne menar att det är att föredra att eleverna får göra inre bilder som uppkommer genom läsning av skönlitteratur. Vidare menar pedagogen att eleverna ges chans till att använda egna erfarenheter för att ta till sig texten och i sin tur lättare att leva sig in i den.

[…] de kan sen få rita hur de tror att det såg ut. Då blir det att alla uppfattar olika. Skillnaden mellan film och skönlitteratur är att i filmen ser alla samma sak. I boken kan de själv få göra inre bilder vilket

46

absolut kan vara bra att få göra. De får ta till sina egna erfarenheter. Det är lätt att leva sig in i boken då och att sedan diskutera det. (Pedagog 5)

Analys utifrån forskning

Möjligheten ligger i att eleverna ges en chans att få det visuella via filmen, vilket skönlitteraturen inte kan erbjuda dem.

Då samtliga informanter var eniga om att skönlitteratur fungerar bäst då den varvas med andra sorters läromedel, vilket även Persson (2007) påpekar, tolkar vi det som att

informanterna menar att eleverna är i behov av olika sorters arbetsmetoder för att dels fånga deras intresse och dels skapa förförståelse och utveckla denna till en ny kunskap. Vi anser att pedagogerna är väl medvetna om att olika arbetssätt krävs för att hålla elevernas intresse vid liv samt fånga alla olika lärstilar som finns i klassrummet. Genom filmen ges eleverna möjlighet att skapa en förståelse genom ett visualiserat lärande. Dock är det tydligt utifrån vår empiri att pedagogerna även ser användandet av film som en hämmande faktor i elevernas kunskapsutveckling då den lämnar obetydligt med utrymme för elevernas egen fantasi och skapande av inre bilder. Att skapa egna inre bilder var en tydlig möjlighet som våra informanter såg med skönlitteraturen, varför de ansåg det viktigt att blanda både film och litteratur. Lindö (2005) menar att för att kunna röra sig i sitt eget “sinnliga rum” och för att ta till sig det lästa och förstå budskapet i en text, måste läsaren kunna tolka texten. För att kunna tolka texten och göra den till sig egen måste läsaren göra en transaktion av det lästa.

Vidare kunde vi uppmärksamma att informanterna menade att en del elever trivs väldigt bra med traditionella läromedel som exempelvis en historiebok. Vi tolkar det som att vissa elever behöver en tydlig struktur med tydliga kunskaper som synliggörs på liknande sätt på alla sidor i boken. Här kan eleverna sökläsa efter specifika faktakunskaper utan att läsa från pärm till pärm för att få en förståelse för texten, vilket en skönlitterär bok förutsätter. Vidare kan det vara så att en del elever behöver få det komprimerade innehållet utan att behöva tolka en massa sammanhang för att skapa sig en förståelse. Ibland kan just det korta

47

och koncisa vara den rätta vägen att gå för att fånga en elev. Vi kan dock se att läromedel kan komplettera varandra och det ena bör inte utesluta det andra. Det viktigaste är att finna en balans som gynnar elevgruppens alla stilar. Vinterek (2000) menar att de kompletterar varandra då läroböcker står för mer strukturbaserat innehåll och skönlitteraturen i sin tur framhäver det mer upplevelsebaserade innehållet.