Att tävla

De flesta respondenterna hävdar att de fysiska aktiviteterna ofta innebär att elever tränar sin förmåga att hantera vinster och förluster. Vissa av respondenter ser att dessa

tävlingsmoment kan skapa osämja och möjlighet till konflikter dock ser inte respondenterna dessa situationer som något negativt, utan snarare som ett lärandetillfälle. Många gånger är vinnande moment i olika aktiviteter en del av

praktiken och dess förutsättningar. Därför måste eleverna ges möjligheten att inte bara lära sig aktivitetens regler men också att förstå reglerna och varför reglerna finns. Att kunna acceptera reglerna och förstå varför de finns är viktiga delar för att individen ska skapa mening för aktiviteten. Lärande som meningsskapande ser Wenger som en betydelsefull del för att lärande ska ske. När eleven förstår sitt deltagande skapas

möjligheter för att eleven ska uppleva aktiviteten som meningsfull och därmed kunna ta till sig aktivitetens lärande.

“att inte kunna hantera en förlust i sig är ju inget positivt men samtidigt för att kunna lära sig att hantera det måste vi ju vara i dom situationerna…jag tänker man lär ju sig av sina misstag…man lär sig av situationer som är jobbiga…som är tuffa…och då är det ju viktigt att man får känna att man får uppleva förlust…för annars kan man aldrig lära sig att hantera en förlust” (Sara).

Många respondenter uttrycker att kunskaper som elever inhämtar i de fysiska aktiviteterna också synliggörs i andra sammanhang och miljöer inom

fritidsverksamheten. Respondenterna säger att eleverna tränar på att följa regler, i många fall tränar eleverna på turtagning och att vänta på sin tur vilket möjliggör att dessa kunskaper kan appliceras i andra moment exempelvis köbildning. Frank beskriver att kunskaper inhämtade från fysiska aktiviteter kan visas i andra lärandemiljöer.

“det är ju ganska många konflikter man undviker om barnen kan stå i kö utan att pilla eller bråka med dem som står jämte varandra. Och det märker man såklart exempel när vi ska till mellanmålet ställer dom upp i kö utanför och där tycker jag att det är mycket mindre konflikter än vad det har varit innan.” (Frank).

Det Frank ger uttryck för kan ses som att eleverna har använt sig av det som Wenger kallar för transfer. I detta fall innebär det att eleverna har, genom fysiska aktiviteter, inhämtat kunskaper om att stå i kö och vänta på sin tur som också synliggörs under mellanmålet. Frank menar att transfer underlättas av han undervisar eleverna i idrott och hälsa under skoltid.

“Vi har ju lyxen att vi har dom i idrott också på dagtid, jag och min fritidskollega och där hade vi ett långt temaarbete, där vi fokuserade på samarbetslekar som, med tävlingsmoment, där vi var på dem hela tiden att nu är ni ett lag, ni gör detta tillsammans, vi vinner tillsammans och vi förlorar tillsammans. Och eftersom att de flesta var både dåliga vinnare och dåliga förlorare så sa vi det går inte riktigt ihop. ni måste ju sätta er in i hur dom känner när dom förlorar och hur vill du då att andra ska

30 vara mot dig, egentligen går allt tillbaka till “Bete dig mot andra som du vill att dom

ska bete sig mot dig” och det har vi gått hårt på” (Frank)

Frank upplever att de normer och sociala regler som tränas när han undervisar eleverna under skoltid, är normer och regler som eleverna även visar förståelse för när de är i fritidshemmet. Han beskriver att med dom fysiska aktiviteterna tränas elevernas samarbetsförmåga, empatiska förmåga och att vara god vinnare eller förlorare.

Dessutom beskriver Frank att han arbetar både i skolundervisningen och undervisningen i fritidshemmet med att eleverna ska bli medvetna om hur deras beteende påverkar andra människor. Eftersom han träffar eleverna under merparten av elevernas skoldag så kan Frank skapa en helhetssyn på elevernas sociala lärande som sker i olika

praktikgemenskaper och sammanhang.

6.3 Sammanfattning

Teorins olika begrepp för hur lärande kan ske och förstås synliggörs i respondenternas beskrivning av arbetet med fysiska aktiviteter som främjar socialt lärande.

Respondenternas svar tolkas som att fysiska aktiviteter främst sker i olika praktikgemenskaper där socialt lärande sker genom ett aktivt deltagande i

gemenskaperna. Detta möjliggör inte enbart att individen lär sig praktiska handlingar utan även sociala förmågor som är unika för praktikgemenskapen, detta eftersom praktikgemenskaperna förmedlar normer, värden och kunskaper till dess medlemmar.

Samtliga respondenter i vår studie är positivt inställda till fysiska aktiviteter som ett sätt att främja elevers sociala förmågor men att dessa aktiviteter kräver vissa förutsättningar.

Eftersom fritidhemslokalerna upplevs för små i förhållande till storleken på barngrupperna nämner respondenterna skolans närmiljö samt tillgången till gymnastiksal och idrottshall som viktiga förutsättningar att möjliggöra fysiska

aktiviteter. Dessutom nämner respondenterna tillgängligt och fungerade material som en förutsättning för fysiska aktiviteter. Respondenterna uttrycker att när eleverna själva får välja om de vill delta i aktiviteterna så uppfattar respondenterna att elevernas attityd till aktiviteten blir mer positiv. Den positiva attityden kan då ses som en förutsättning för ett bra socialt lärandeklimat. Dessutom uppfattar respondenterna närvaro av engagerade lärare i fysiska aktiviteter som en förutsättning då merparten av respondenterna

beskriver att fysiska aktiviteter utan en lärares närvaro kan skapa osämja mellan eleverna. Fotbollsplanen och skolgården är typiska platser som respondenterna anser behöver lärares närvaro. Detta kan tolkas som att respondenterna anser att lärare är mästare i de praktikgemenskaper som fysiska aktiviteter kan innebära.

Att skapa goda relationer med eleverna ser respondenterna som en förutsättning för att de fysiska aktiviteterna ska skapa socialt lärande. Detta eftersom respondenterna beskriver att det finns hierarkier i elevgrupperna och att dessa hierarkier kan påverka om elever deltar i aktiviteten. Därför kan goda relationer till eleverna synliggöra dessa hierarkier men det skapar också förutsättningar för nivåanpassning som möjliggör att fler elever kan delta i de olika praktikgemenskaperna.

31

Respondenterna ser inga direkta negativa konsekvenser med fysiska aktiviteter som ett sätt att främja socialt lärande men de belyser fysiska aktiviteter med tävlingsmoment som en risk för osämja och konflikter. Dock ser inte respondenterna tävlingsmomentet som något att ta hänsyn till i planeringen eller genomförandet av de fysiska

aktiviteterna, snarare ser respondenterna tävlingsmomenten som ett socialt

lärandetillfälle för eleverna. Detta eftersom respondenterna ser tävlingsmomentet som ett sätt att arbeta med elevers fair play kunskaper och att hantera vinster eller förluster, som då blir en del av elevers sociala lärande. Respondenterna anser att i de fysiska aktiviteterna tränar eleverna sin samarbetsförmåga, empatiska förmåga och att hantera misslyckanden. Man menar också att de sociala kunskaper som elever får i de fysiska aktiviteterna även kan visas i andra sammanhang, detta främst när eleverna väntar på sin tur eller förhåller sig till regler. Respondenterna ser också fysiska aktiviteter som ett sätt att främja relationer mellan eleverna då majoriteten av de fysiska aktiviteterna sker i grupp. I aktiviteterna får då eleverna möjlighet att utveckla sin sociala identitet och att acceptera varandras olikheter.

32

7. Diskussion

I diskussionsavsnittet diskuterar vi vår studies resultat och vårt val av metod för

genomförandet av studien. Studies resultat diskuteras i förhållande till tidigare forskning och sätts i relation till studiens teoretiska ramverk.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare använder fysiska aktiviteter för att gynna elevers sociala förmågor samt fritidslärares uppfattningar om fysiska aktiviteter som ett sätt att gynna elevers sociala förmågor. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar:

Vilka förutsättningar anser fritidslärare behövs för att arbeta med fysiska aktiviteter som främjar elevers sociala förmågor?

Vilka typer av socialt lärande anser fritidslärare kan uppstå kopplat till fysiska aktiviteter i fritidshem?

Respondenterna i vår studie framhåller tillgången till gymnastiksal eller idrottshall som betydelsefull, där respondenterna erbjuder organiserade fysiska aktiviteter alternativt fri lek. Ett återkommande mönster är att respondenterna lyfter betydelsen av elevinflytande i relation till de aktiviteter som erbjuds, både under vistelse i gymnastiksal eller

idrottshall samt skolans närmiljö. De betonar att elevinflytandet kan göra eleverna mer engagerade och aktiva i aktiviteterna. Detta kan sättas i relation till Vidoni och Ward (2009) forskning som visar att elevinflytandet kan göra elever mer aktiva i

undervisningen. Respondenterna beskriver att majoriteten av de planerade fysiska aktiviteterna, exempelvis fritidsgympa, inte är obligatoriska för eleverna.

Respondenterna menar också att elevinflytande skapas genom att erbjuda ett stort utbud av tillgängligt material som främjar fysisk aktivitet. Eftersom en elev ingår i en mängd olika praktikgemenskaper ges eleverna möjligheten att pröva och utveckla sin sociala identitet. Detta menar respondenterna förutsätter att fritidslärarna kan skapa goda relationer, med eleverna. Respondenterna ser därför relationsskapandet som en förutsättning för att kunna skapa aktiviteter som elever kan och vill delta i.

Respondenterna är överens om att det finns hinder och risker som påverkar

möjligheterna att erbjuda eleverna fysiska aktiviteter i fritidshemmens inomhuslokaler.

Respondenterna beskriver att fritidshemmens inomhuslokaler är för trånga för att kunna bedriva fysiska aktiviteter, detta eftersom elevgrupperna är stora och att fysiska

aktiviteter kräver ett visst rörelseutrymme. Vissa respondenter beskriver att tv-spel såsom “Just Dance” är den fysiska aktivitet som kan erbjudas i inomhusmiljön men respondenterna anser dock att tv-spel inte är en tillräcklig fysisk aktivitet för eleverna.

33

En återkommande åsikt hos respondenterna är att de fysiska aktiviteterna kräver

lärarnärvaro, främst vid planerade aktiviteter med tävlingsinslag men även vid elevernas fria lek. Denna åsikt grundas i att respondenterna upplever att det finns sociala

hierarkier i elevgrupperna. Dessa hierarkier tycker respondenterna är något som bör motverkas när hierarkierna verkar uteslutande eller exkluderande. Tidigare forskning (Gil- Madrona et al. 2019) visar att en stöttande ledare kan skapa förutsättningar för att önskvärda beteenden och sociala färdigheter kan tränas med fysiska aktiviteter. Vissa respondenter i vår studie menar att deras ledarskap i aktiviteterna består i att sätta igång aktiviteten för att sedan observera aktiviteten medan vissa respondenter beskriver att deras ledarskap består i en mer aktiv roll i aktivitetens genomförande. Dock är respondenterna överens om att deras närvaro i eller omkring aktiviteten spelar en avgörande roll för att aktiviteten ska leda till socialt lärande.

Resultatet visar att respondenterna anser att fysiska aktiviteter kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja socialt lärande, dels genom att erbjuda eleverna material som främjar fysiska aktiviteter dels genom organiserade aktiviteter.

Respondenterna framhåller att det är viktigt med en inbjudande skolgårdsmiljö, då många av respondenterna hänvisar eleverna till att gå ut när inomhusmiljön upplevs för stökig med inslag av spring, konflikter och hög ljudvolym. Respondenter menar att stämningen i elevgruppen upplevs mer harmonisk efter att elever fått vara en viss tid utomhus. Tidigare forskning (Pape et al. 2016) styrker respondenternas antagande då forskningen visar att daglig fysisk aktivitet kan leda till sänkt ljudnivån och en mer harmonisk arbetsmiljö inomhus. Även om Pape et al. (2016) forskning är gjord i förskolor kan den ändå relateras till den fritidshemsmiljö som respondenterna arbetar i eftersom förskolans och fritidshemmets arbetsmiljö påminner om varandra. Därtill menar Raustorp (2000) att elever tenderar att bli rastlösa om de inte ges utrymme för sin rörelseglädje. Respondenterna i vår studie beskriver denna rastlöshet som att eleverna upplevs oroliga och stökiga. Enligt Raustorp (2000) finns det goda möjligheter att genom planerade och organiserade fysiska aktiviteter utbilda ansvarstagande elever med god samarbetsförmåga. Han menar att dessa egenskaper hos eleverna kan vara en viktig del för en bra arbetsmiljö.

Respondenterna i vår studie är överens om att fysiska aktiviteter kan medföra att

eleverna tävlar och jämför sig med varandra. Tävlingsmomentet kan uppstå i aktiviteter även om aktiviteterna inte är avsedda för tävling exempelvis i elevernas fria lek.

Respondenterna ser dock inte tävlingsmomentet i aktiviteterna som ett problem eller hinder för att aktiviteterna ska genomföras de ser snarare tävlingsmomentet som ett tillfälle för att träna elevernas sociala förmågor. Respondenterna anser inte heller att elever avstår från fysiska aktiviteter om aktiviteterna har inslag av tävling. Detta kan sättas i relation till Duncan och Kern (2020) som menar att tävlingsinslaget kan medföra att elever får en negativ syn på fysiska aktiviteter och att elever kan hitta sätt för att slippa delta i aktiviteterna. Detta antagande stämmer inte med de svar vi har fått från vår studies respondenter. Respondenterna i vår studie är medvetna om att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag kan leda till situationer där eleverna diskuterar regler, anklagar

34

varandra för fusk eller hamnar i konflikt, dock anser respondenterna att dessa situationer ska anses som lärandetillfällen. Man anser att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag är ett sätt för eleverna att träna sig på att hantera vinster eller förluster och att det är viktigt att eleverna får uppleva både vinster och förluster. Däremot menar respondenterna i vår studie att elevers vilja att delta i fysiska aktiviteter påverkas av vilka andra elever som deltar i aktiviteterna. Att de fysiska aktiviteterna kan leda till situationer där eleverna blir osams och visar oacceptabelt beteende kan bero på att eleverna inte har kunnat skapa mening för aktiviteten eller att en lärare inte har kunnat vara närvarande. Det kan handla om att eleverna inte förstår hur reglerna används eller syftet med reglerna. Detta kan ställas i relation till Gendron et al. (2004) studie som visar att barn som uppvisar acceptabelt beteende är mer involverade i organiserade fysiska aktiviteter som är ledda av ledare. Även Faskunger och Sjöblom (2017) belyser att fysiska aktiviteter bör ha tydliga regler och lärandemål för att aktiviteterna ska ge mening för utövarna. Detta gör att tydliga regler för aktiviteterna bör utformas, gärna i samförstånd med eleverna. Det Faskunger och Sjöblom (2017) hävdar stämmer överens med Wengers teori om situerat lärande, eftersom Faskunger och Sjöbloms (2017) beskrivning av förutsättningar för fysiska aktiviteter kan ses som det som Wenger kallar för lärande som

meningsskapande.

7.1.1 Slutsats

För att socialt lärande ska ske genom praktisk handling i fysiska aktiviteter krävs vissa förutsättningar. Materiella ting såsom material, en skolgård som bjuder in till fysiska aktiviteter eller ändamålsenliga lokaler spelar en viktig roll men även lärarens förhållningssätt, närvaro och engagemang påverkar. Vår studie visar att en lärares förmåga att skapa goda relationer till eleverna och det ledarskap som läraren har i de fysiska aktiviteterna kan vara avgörande faktorer för att de fysiska aktiviteterna ska leda till att utveckla elevernas sociala förmågor. Elevernas sociala relationer har en större påverkan på elevernas deltagande i aktiviteten, än vad aktiviteten innebär. En lärare som har en god kännedom om eleverna kan därför skapa förutsättningar för att eleverna ska uppfatta de fysiska aktiviteterna som något positivt och lärande. Detta genom att

nivåanpassa aktiviteterna efter elevernas förutsättningar men även genom att synliggöra och påverka de hierarkier som kan finnas i en elevgrupp. Med elevinflytande, rutiner och tydliga regelverk skapar läraren förutsättningar för att eleverna ska kunna skapa mening för aktiviteterna. Detta möjliggör att eleverna förstår och accepterar

aktiviteternas utformning vilket underlättar att socialt lärande kan ske. Sociala förmågor, såsom samarbetsförmåga, turtagning, empatisk förmåga och att vara god vinnare eller förlorare kan tränas med fysiska aktiviteter. Dessa förmågor kan sedan eleverna använda sig av i andra sammanhang, vilket gör att de fysiska aktiviteterna bör ha tydliga lärandemål för att eleverna ska få en förståelse för de sociala förmågor som aktiviteterna tränar.

35

7.2 Metoddiskussion

Trovärdigheten i kvalitativ forskning baseras på i vilken utsträckning forskaren kan visa att studiens data är träffsäker och exakt (Denscombe, 2018). Eftersom kvalitativ

forskning utgår ifrån människors känslor, åsikter eller erfarenheter är det svårt att garantera att all data är exakt. Detta beror på att studien är svår att upprepa då människors känslor, åsikter eller erfarenheter kan förändras över tid. Genom att intervjua fritidslärare från olika fritidshem har vi fått flera olika infallsvinklar till våra forskningsfrågor. Fritidshemmen har också haft en viss geografisk spridning vilket kan ha påverkat fritidslärarnas svar, detta eftersom den geografiska spridningen kan ha gett fritidslärarna olika erfarenheter av forskningsfrågorna. För att säkerställa att studien besvarar forskningsfrågorna har vi noggrant utarbetat och dokumenterat

intervjufrågorna som ligger till grund för datainsamlingen. Intervjufrågorna redovisas i bilaga A.

En dag innan intervjun skulle genomföras skickade vi intervjufrågorna till

respondenten. Detta kan ha inneburit att respondenterna kände sig mer trygga i att medverka i studien men det gjorde också att respondenternas svar inte var spontana. En av respondenterna hade till och med förberett sina svar skriftligen innan intervjun.

Kihlström (2007) menar att två forskare som genomför intervjuer eller observationer kan öka tillförlitligheten. För att stärka vår studies trovärdighet har därför studiens författare deltagit vid varje intervjutillfälle. Detta har gjort att respondenternas miner och gester har observerats och skriftligen noterats. Dessa noteringar har gett oss en större förståelse för respondenternas svar när vi har analyserat all data. Intervjuerna som genomfördes spelades in med mobiltelefoner. Detta gav en möjlighet att återuppleva intervjuerna och säkerställa att vi inte ställde ledande frågor.

Två av intervjuerna gjordes på plats i skolan där respondenterna arbetade, resterande intervjuer gjordes via det digitala verktyget Zoom. Under två av intervjuerna som genomfördes via Zoom upplevde vi tekniska problem vilket gjorde att vi under några sekunder tappade kontakten med respondenten. När vi återfick kontakten med

respondenten hade respondenten glömt bort vad vi pratade om. Detta gjorde att vi blev tvungna att upprepa frågan. Dessa tekniska problem kan då ha påverkat svaren som vi fick av respondenterna. Vissa respondenter blev också avbrutna av kollegor eller mejl när vi gjorde intervjuerna via Zoom. Även vid dessa tillfällen fick vi upprepa frågorna då respondenten glömde bort vad vi pratade om. Eftersom två av intervjuerna gjordes på plats och resterande sex intervjuer gjordes via Zoom ställs vi inför frågeställningen om tillvägagångssättet för intervjuerna kan ha haft betydelse för det empiriska materialet.

Resultatet i denna studie baseras på åtta fritidslärares åsikter om fysiska aktiviteter i relation till socialt lärande. Detta gör att det kan vara svårt att hävda att denna studie är generaliserbar för alla fritidslärare, däremot anser vi att underlaget är tillräckligt för att studiens syfte och forskningsfrågor ska bli besvarade. Eftersom urvalet av respondenter gjordes utifrån ett bekvämlighetsperspektiv, där vi sedan tidigare hade en kontakt och

36

relation till vardera respondenten, gjorde det att samtliga tillfrågade respondenter ville delta i studien. Däremot kan vår relation till varje respondent ha lett till en

intervjuareffekt (Tebelius och Patel, 1987). Detta innebär att vår relation till

respondenten kan ha haft inverkan på respondentens svar. Respondenterna kan ha svarat på det sätt som de tror att vi ville att de skulle svara. Det kan inte uteslutas att ett annat urval av respondenter som vi inte tidigare haft kontakt med skulle ge ett annat resultat.