Forskning om socialt lärande i fysiska aktiviteter på fritidshemmet är idag ganska begränsad, framförallt forskning som är gjord i Sverige. För att skapa en djupare förståelse för problemområdet är det därför nödvändigt att ytterligare forskning görs.
Vår studie utgår ifrån lärares syn på fysiska aktiviteter och socialt lärande. För att få en ytterligare dimension av problemområdet vore det intressant att forska vidare om
elevers syn på socialt lärande i fysiska aktiviteter. Frågan är om eleverna upplever att de fysiska aktiviteterna kan leda till social utveckling och i så fall på vilket sätt. Det hade också varit angeläget att ta reda på vilka förutsättningar som eleverna anser att de behöver för att vara fysiskt aktiva i fritidshemmet och om dessa förutsättningar stämmer överens med lärares uppfattningar. Denna studie har genomförts under en rådande pandemi vilket har inneburit restriktioner i både samhället och skolan. Restriktionerna har inneburit att föreningslivet inte har varit lika aktivt, att fysiska aktiviteter i skolan till större del har genomförts utomhus samt att elevgrupper inte har kunnat samverka med varandra på samma sätt som innan pandemin. Därför hade det varit intressant att undersöka vilka konsekvenser pandemin har haft på elevers sociala utveckling.
37
8. Referenser
Bailey, R., Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I. & Sandford, R. (2009). "The Educational Benefits Claimed for Physical Education and School Sport: An Academic Review", Research Papers in Education, vol. 24, no. 1, pp. 1–27.
Barnes, J.S. & Spray, C.M. (2013). "Social Comparison in Physical Education: An Examination of the Relationship between Two Frames of Reference and Engagement, Disaffection, and Physical Self-Concept", Psychology in the Schools, vol. 50, no. 10, pp. 1060–1072.
Bunke, S. & Granér, S. (2016). Idrotts- och motionspsykologi. I Hedenborg, S. (red.).
Idrottsvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur, 113–145.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Duncan, C.A. & Kern, B. (2020). "Getting Competition under Control", Journal of Physical Education, Recreation & Dance, vol. 91, no. 2, pp. 33–41.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, O.
(red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur, 31–75.
Faskunger, J. & Sjöblom, P. (red.). (2017). Idrottens samhällsnytta: en vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle (FOU 2017:1).
Redaktörer: Johan Faskunger och Paul Sjöblom. Stockholm: Riksidrottsförbundet https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/forskning- fou/idrottens-samhallsnytta/fou2017-1-idrottens-samhallsnytta_idrott-och-social-utveckling.pdf?w=900&h=900 (Hämtad 2021-05-19)
Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/
(Hämtad 2021-02-09)
Gehris, J.S., Gooze, R.A. & Whitaker, R.C. (2015). "Teachers' perceptions about children's movement and learning in early childhood education programmes", Child:
Care, Health and Development, vol. 41, no. 1, pp. 122–131.
Gendron, M., Royer, E., Bertrand, R. & Potvin, P. (2004). "Behaviour Disorders, Social Competence and the Practice of Physical Activities among Adolescents", Emotional and Behavioural Difficulties, vol. 9, no. 4, pp. 249–259.
38
Gil-Madrona, P., Gutiérrez-Marín, E.C., Cupani, M., Samalot-Rivera, A., Díaz-Suárez, A. & López-Sánchez, G.F. (2019). "The effects of an appropriate behavior program on elementary school children social skills development in physical education", Frontiers in Psychology, vol. 10, pp. 8.
Goudas, M. & Magotsiou, E. (2009). "The effects of a cooperative physical education program on students' social skills", Journal of Applied Sport Psychology, vol. 21, no. 3, pp. 356–364.
Holmberg, L. (2011). Styrning av fritidshemmet. I Pihlgren, A.S. (red.). Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur, 51–65.
Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. 1. uppl.
Göteborg: Multicare
Jarlén, L. (1997). Vägar till social kompetens. Stockholm: Brevskolan Jensen, M. (2011). Den fria tidens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kihlström, S. (2007). Uppsatsen - examensarbetet. I Dimenäs, J. (red). Lära till lärare:
att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber, 226–242.
Löwenborg, L. (2015). Färdigheter för livet: socialt och emotionellt lärande. 1. uppl.
Stockholm: Gothia fortbildning
Malmquist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, J. (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber, 122–133.
Nilsson, B. (2016). Samspel i grupp: introduktion till gruppdynamik. 2., omarb. och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, B & Waldemarson, A-K (2016). Kommunikation: samspel mellan människor.
4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pape, N., Sterdt, E., Azouagh, K., Kramer, S., Walter, U., Urban, M. & Werning, R.
(2016)."Potentials of Physical Activity Promotion in Preschools--An Overview of Results of an Ethnographic Observation", European Early Childhood Education Research Journal, vol. 24, no. 4, pp. 581–591.
Raustorp, A. (2000). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse: livsstil och hälsa. 1.
uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
39
Riksidrottsförbundet. (2009). Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom: fakta och argument. 7. utg (2009). Stockholm: Riksidrottsförbundet
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/forskning-fou/barn-- och-ungdomsidrott/fou2009-varfor-idrott-och-fysisk-aktivitet-ar-viktigt-for-barn-och-ungdom_fakta-och-argument.pdf?w=900&h=900 (Hämtad 2021-05-18)
Riksidrottsförbundet. (2019). Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa.
https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/sidor/stod-for-skolskoterskor-vid-halsosamtal/fysisk-aktivitet---forskoleklass-och-ak4/ (Hämtad 2021-02-10)
Sanderoth, I, Båth, S & Werner, M (2020). Plats - identitet - lärande: närområden och känsla av sammanhang. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur
Skadekompassen. (2014). Fysisk aktivitet och hälsa.
https://skadekompassen.se/ovrigt/fysisk-aktivitet-och-halsa/ (Hämtad 2021-03-26) Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet:
reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet (Hämtad 2021- 02- 09)
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/metoder-for-att-framja-fysisk-aktivitet/ (Hämtad 2021-03-09)
Tebelius, U. & Patel, R. (1987). Om osäkerhet vid insamlande av information. I Tebelius, U. och Patel, R. (red.). Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och kvantitativt. Lund: Studentlitteratur, 68–82.
Tsangaridou, N., Zachopoulou, E., Liukkonen, J., Gråstén, A. & Kokkonen, M. (2014).
"Developing Preschoolers' Social Skills through Cross-Cultural Physical Education Intervention", Early Child Development and Care, vol. 184, no. 11, pp. 1550–1565.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html (Hämtad 2021-02-11) Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtad 2021-02-12)
40
Vidoni, C. & Ward, P. (2009). "Effects of Fair Play Instruction on Student Social Skills during a Middle School Sport Education Unit", Physical Education and Sport
Pedagogy, vol. 14, no. 3, pp. 285–310.
Vårdgivarguiden. (2020). Fysisk aktivitet.
https://vardgivarguiden.se/fysiskaktivitet (Hämtad 2021-03-26)
Wenger, E. (1998). Communities of practice: learning, meaning, and identity.
Cambridge: Cambridge University Press
Wolmesjö, S. (2006). Rörelseaktivitet: lek & lärande för utveckling av individ & grupp.
Stockholm: SISU idrottsböcker
World Health Organization. (2020). Physical Activity
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity (Hämtad 2021-02-09)
Åhs, O. (2002). Idrott, människosyn och värdegrund. I Engström, L-M. & Redelius, K.
(red.). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förl, 240–258
41