Att arbetet efter pandemins slut ska fortsätta är något samtliga respondenter är eniga om. Ingen av respondenterna vill dock fortsätta med hemarbete enbart, likaså vill ingen av respondenterna gå tillbaka helt till kontorsarbete. Respondenterna förespråkar en balans däremellan. Fördelar som respondenterna lyfter med att fortsätta med hemarbete är att kunna dela på kontorsplatser och få mer produktiva dagar. Flera respondenter nämner dock att de behöver göra vissa justeringar i arbetsmiljön om hemarbetet blir beständigt, såsom att införskaffa sig en bättre kontorsmiljö.
4.4.1 Balans
Respondenternas åsikter om huruvida hemarbete bör fortsätta även efter pandemin eller inte är entydigt, alla vill att det ska fortsätta. De vill dock inte ha det på heltid utan de förespråkar en balans mellan hemarbete och kontorsarbete (personlig kommunikation, 23, 24, 26, 30 mars 2021). På frågan huruvida respondentens inställning till hemarbete har förändrats någonting under perioden de arbetat hemifrån svarar R7 enligt följande:
”Jag är ju väldigt positiv till det, och jag tycker väl ändå någonstans att man går mot en utveckling att det ska ges möjlighet att kunna jobba hemifrån och nu har vi fått påvisat i 1 år att det funkar väldigt bra. Och jag har väl alltid varit positiv till det innan vi gick igång med det här och även nu efteråt. Kanske till och med lite mer positiv än vad jag var innan.” (Personlig kommunikation, 30 mars).
Kazekami (2020) skriver att hemarbete ökar livstillfredsställelsen och i sin tur ökar livstillfredsställelse anställdas produktivitet i arbetet, vilket medför att både arbetsgivaren och anställda får en positiv effekt av hemarbete. R8 (personlig kommunikation, 30 mars 2021) beskriver att arbeta hemifrån halva veckan och från kontoret halva veckan skulle vara optimalt. Vidare förklarar respondenten att om hemarbete blir en mer långsiktig förändring skulle en bättre arbetsplats behöva lösas hemma, i form av exempelvis bättre skärmar. Respondenten menar att detta inte tagits hem hittills då hemarbetet varit en tillfällig lösning medan pandemin pågår. En fördel som R8 (personlig kommunikation, 30 mars 2021) kan
27 identifiera med mer beständigt hemarbete är att kontorsplatserna hos arbetsgivaren hade kunnat bli färre, vilket i sin tur hade minskat lokalkostnaderna. Även R2 tog upp möjligheten att dela kontor om hemarbetet fortsätter:
”Jag kan ju se vinster för arbetsgivaren också att vi kan dela på arbetsplatser, arbetsytorna behöver ju inte vara lika många. Det tycker jag är en viktig aspekt nu när jag jobbar i en kommunal verksamhet också, kan vi få ned kostnader för lokal så skulle jag känna att det kändes jättebra att bidra till det. Jag kan ju absolut dela kontor med någon annan, jag behöver inte ha mitt eget som står och väntar. Så det skulle kännas bara positivt att arbetsgivaren tog ansvar för det med, men då skulle jag kanske bli mer tydlig med att man verkligen måste ha en bra arbetsmiljö hemma, att jag får fortsätta att ha min uppsättning med skärmar och sånt här, helst ett höj- och sänkbart skrivbord, lite mer på det praktiska planet, och sen så skulle jag nog också kanske stå på mig mer i att vi faktiskt har avstämningsmöten eller att vi kanske har någon digital fika tre dagar i veckan eller någonting så att jag faktiskt får chansen att träffa mina kollegor.” (Personlig kommunikation, 23 mars 2021).
Det finns alltså vissa justeringar som respondenterna skulle vilja göra om hemarbetet visade sig bli en beständig förändring. I en undersökning av Butler et al. (2007) visade det sig att hemarbete ökar produktiviteten hos anställda och att denna ökning är hållbar över tiden, och därmed inte enbart tillfällig. Att produktiviteten kvarstår över tid talar för en fördel med fortsatt hemarbete. R1 svarar enligt nedanstående på frågan hur respondenten skulle reagera om arbetsgivaren säger att de ska fortsätta arbeta hemifrån även efter pandemin:
”Jag skulle tycka att det vore jättebra men skulle chefen säga att vi ska jobba hemifrån alla dagar då hade jag nog känt att oj, då behöver jag nog kanske dels införskaffa mig lite bättre stol och skulle nog kanske känna att jag hade haft lite svårare för det om jag ska vara helt ärlig. Nu planerar man sin vecka efter när man är på kontoret och inte, eftersom vi har ganska mycket pappersjobb och när man ska ha kontakter och sånt där sinsemellan, så det är väldigt bra att ha det som vi har det nu.” Personlig kommunikation, 23 mars 2021).
Neufeld och Fang (2005) betonar att anställdas produktivitet vid hemarbete är av stor betydelse för arbetsgivaren. Vidare beskriver Neufeld och Fang (2005) att anställdas inställning till hemarbete är en avgörande faktor för både resultatet och produktiviteten. Anställda med en positiv inställning till hemarbete är mer produktiva. Likaså ökar anställdas upplevda produktivitet om deras nya arbetssätt hade en positiv inverkan på deras möjlighet att interagera med kollegor och familjemedlemmar. R2 (personlig kommunikation, 23 mars 2021) berättar att denne skulle se det som positivt om hemarbetet fortsatte växelvis med kontorsarbete. Optimalt antal dagar hemifrån skulle vara 3–4 dagar i veckan menar respondenten. Vidare berättar respondenten att denne tar hemarbetet med lite mer ro nu än tidigare. Innan såg det mer som en lyx att kunna få arbeta hemifrån på grund av att det gjordes så sällan. Det var också mycket att bevisa kring att man faktiskt fick någonting gjort hemma, vilket har förändrat nu när tiden har gått. Respondenten menar att det är en mer avslappnad attityd nu (personlig kommunikation, 23 mars 2021).
R3 (personlig kommunikation, 24 mars 2021) menar att denne ser det som både positivt och negativt om hemarbetet fortsätter. Positivt genom att man får mer gjort hemma men negativt genom att denne saknar sina kollegor mycket under hemarbetet. R4 (personlig kommunikation 24 mars 2021) beskriver att det fortsättningsvis vore bra att åtminstone någon dag i veckan kunna ha tillåtelse att arbeta hemifrån. Respondenten ser positivt på att arbeta hemifrån fortsättningsvis men inte alla dagar i veckan på grund av att det sociala behövs också. Felstead och Henseke (2017) menar att hemarbete är kopplat till högre engagemang i organisationen, högre välmående kopplat till arbetet, samt högre arbetstillfredsställelse. Nackdelen som Felstead och Henseke (2017) lyfter är att arbetet blir mer intensivt och det blir svårare att komma ifrån arbetet. R5 skulle också vilja fortsätta hemarbetet även efter pandemin och uttrycker det enligt nedan, på frågan hur respondenten skulle reagera om arbetsgivaren säger att de ska fortsätta arbeta hemifrån även efter pandemin:
28 ”Jag skulle nog reagera på så sätt att jag skulle tycka att det var väldigt positivt, kanske inte i samma utsträckning som vi gör nu men att man har den möjligheten för att jag tror att det ger en större flexibilitet och jag tror att arbetsgivaren generellt blir mer attraktiv.” (Personlig kommunikation, 26 mars 2021).
När vi ber respondenten förtydliga under vilka premisser denne skulle vilja arbeta hemifrån förtydligar R5 (personlig kommunikation, 26 mars 2021) att en del arbetsuppgifter innefattar resor under delar av dagen vilket medför att det blir onödigt att åka till kontoret för att sedan åka därifrån kort därefter, när arbetet istället hade kunnat vara förlagt hemifrån tills resan ska ske sådana dagar. Detta skulle innebära hemarbete några dagar i veckan. Respondenten menar att detta skulle främja och ge ökad produktivitet. Gajendran och Harrison (2007) skriver att hemarbete har en positiv effekt på konflikter mellan familj- och arbetslivet. Likaså en positiv effekt på anställdas prestation. R6 har en tydligt positiv inställning till hemarbete efter pandemin, enligt citatet nedan:
”Jag har väl alltid tyckt att vi ska kunna jobba hemma, vi har ett sånt arbete där man kan göra det mesta hemma, och den har väl inte förändrats utan nu har vi väl mer visat att det funkar jättebra. Jag skulle kunna tänka mig att även efter pandemin fortsätta att jobba delvis hemifrån, men det tror jag inte att vi kommer få men jag tycker att det är en positiv grej. Man känner sig själv mindre stressad tycker jag, det blir en annan … ja men man blir lite mer avslappnad när man får de här breaken när man jobbar hemma emellan. Sen tär vi inte lika mycket på varandra i gruppen, vi är annars en ganska tight grupp, vi sitter ihop i samma korridor och sådär så att grupp-klimatet har förändrats till det positiva också sen vi började jobba lite omlott och man träffar inte alla samtidigt hela tiden så”. (Personlig kommunikation, 30 mars 2021).
R6 (personlig kommunikation, 30 mars 2021) beskriver vidare att optimalt antal dagar hemifrån skulle vara 3–4 dagar i veckan. Respondenten påvisar dock att denne skulle behöva tänka ut en bättre arbetsplats hemma, då köket inte blir en hållbar arbetsplats i längden. R7 (personlig kommunikation, 30 mars 2021) menar att denne hoppas på att arbetet hemifrån fortskrider även efter pandemin, mycket på grund av att arbetet kan ske ostört hemifrån. Även R8 (personlig kommunikation 30 mars 2021) beskriver att denne fått en mer positiv inställning till hemarbete sedan det påbörjades och mycket av det handlar om förmågan att kunna lägga upp arbetet som man vill, vissa arbetsuppgifter är enklare att utföra hemifrån.
Sammanfattningsvis hade alla respondenter en positiv attityd till att arbeta hemifrån efter pandemins slut. Flera respondenter påpekade dock att de skulle behöva skaffa bättre förutsättningar för att arbeta hemifrån om det blir beständigt, genom exempelvis egen kontorsplats och bra arbetsyta. Teorin pekar på att anställdas inställning till hemarbete påverkar både arbetets resultat och produktivitet (Neufeld & Fang, 2005). Respondenterna hade en tydlig positiv inställning till hemarbete framöver. Flera respondenter var dock tveksamma till om deras arbetsgivare skulle tillåta dem att arbeta hemifrån efter pandemin, vilket kopplas till ledarskap.