KURS:Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp
PROGRAM: Human Resources, inriktning företagsekonomi
FÖRFATTARE: Frida Pettersson, Victoria Jonsson
EXAMINATOR: Timur Uman
TERMIN:VT21
En kvalitativ fallstudie med åtta tjänstemän
Anställdas
upplevda
produktivitet vid
hemarbete
Förord
Vi vill tacka respondenterna som deltagit i studien för att de avsatt tid till att deltaga, för deras höga samarbetsvilja och för deras intressanta bidrag till studien. Detta har bidragit till en intressant empiri som väglett vårt arbete.
Vi vill även tacka våra studiekamrater som kontinuerligt under processens gång bidragit med värdefulla kommentarer och insikter som utvecklat vår uppsats. Att ni tagit er tid till att opponera och kommentera vårt arbete uppskattar vi.
Självfallet vill vi även rikta ett stort tack till vår handledare Jean-Charles Languilaire vid Jönköping University, som bidragit med inspiration, vägledning, och kommentarer för att föra vårt arbete framåt. Ditt engagemang och din tillgänglighet har varit högt betydande i processen att skriva vår uppsats.
Jönköping, april 2021
JÖNKÖPING UNIVERSITY
Högskolan för lärande och
kommunikation
Examensuppsats, 15 hp
i Företagsekonomi
HR-programmet
Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Frida Pettersson, Victoria Jonsson
Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete
En kvalitativ fallstudie med åtta tjänstemän
Antal sidor: 39
Hemarbete har blivit vardag för många med ett administrativt yrke. Det har funnits olika syn på huruvida hemarbete bidrar till högre produktivitet eller inte. Flera organisationer har börjat fundera på om de ska implementera hemarbete som en beständig förändring efter Corona-pandemins slut. Det finns tidigare forskning på hur produktivt det är att arbeta hemifrån men forskning som är inriktad på upplevd produktivitet vid hemarbete identifierades inte. Med bakgrunden av egen erfarenhet av hemarbete och en nyfikenhet kring konsekvenserna av hemarbetet växte syftet med studien fram. Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som arbetat hemifrån under Corona-pandemin. Genom den insamlade data som intervjuerna bidrog med, identifierades centrala teman genom sortering och kodning av materialet. Av analysen genererades det totalt 13 teman där fem av dessa valdes ut som mest återkommande och som sedan genererade i sig sju underkategorier. Underkategorierna var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassat efter individen, organisationskultur och balans. Dessa teman kopplades till teori för att skapa mening. Analysen bidrog till en diskussion kring vikten av individens och organisationens samspel. Att en strategi går åt samma riktning, vilken både individen och organisationen är en del av, skapar en samstämmighet. Respondenterna ville fortsätta arbeta hemifrån efter Corona-pandemin i en balans med kontorsarbete. Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete konstaterades vara högre än vid kontorsarbete i fallstudien, de faktorer som påverkar är de teman som ovan presenterats.
Nyckelord: Hemarbete, distansarbete, kontorsarbete, flexibelt arbete, upplevd
produktivitet
JÖNKÖPING UNIVERSITY
Högskolan för lärande och
kommunikation
Bachelor Thesis, 15 hp
in Business Administration
HR-program
Spring 2021
SUMMARY
Frida Pettersson, Victoria Jonsson
Employees’ perceived productivity when working from home.
A qualitative case study of eight white-collar workers
Number of pages: 39
Working from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated a total of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.
Keywords: Working from home, teleworking, remote working, working from office,
flexible working, perceived productivity
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Från omvärldsdriven förändring till strategiska beslut ... 1
1.2 Produktivitet i relation till olika arbetssätt... 2
1.2.1 Hemarbete vs. kontorsarbete ... 3
1.2.2 Produktivitet och upplevd produktivitet vid hemarbete ... 3
1.3 Upplevelse av produktivitet vid hemarbete: ett behov av utforskande forskning ... 5
1.4 Syfte ... 5
2 Metodologi ... 6
2.1 Vetenskapligt förhållningssätt ... 6
2.2 Forskningsplan ... 6
2.2.1 Roll av teori: induktiv ansats ... 7
2.2.2 Typ av forskning: kvalitativ forskning ... 7
2.2.3 Undersökningsdesign: fallstudie ... 8
2.2.4 Forskningsplanens helhet ... 8
3 Metod ... 10
3.1 Skrivbordsundersökning ... 10
3.2 Semistrukturerade intervjuer ... 10
3.2.1 Val av semistrukturerade intervjuer som metod ... 11
3.2.2 Bekvämlighets- och snöbollsurval ... 11
3.2.3 Inför intervjuerna ... 12
3.2.4 Under intervjuerna ... 13
3.2.5 Efter intervjuerna ... 13
3.3 Analys av data ... 14
3.3.1 Kvalitativ tematisk analys ... 15
3.3.2 Sökning litteraturundersökning ... 16
3.4 Etiska ställningstaganden och studiens kvalitet ... 16
3.4.1 Etik ... 17
3.4.2 Tillförlitlighet ... 17
4 Resultat och analys ... 19
4.1 Störningsmoment ... 19
4.1.1 Familjemedlemmar ... 19
4.1.2 Kontorsspring ... 21
4.2 Pauser ... 22
4.2.1 Missar att ta pauser ... 22
4.3 Flexibel arbetstid ... 25
4.3.1 Anpassad efter individen ... 25
4.4 Attityd till hemarbete framöver ... 26
4.4.1 Balans ... 26
4.5 Ledarskap ... 28
4.5.1 Organisationskultur ... 28
4.5.2 Ledarskap: utifrån ett situationsanpassat ledarskap ... 30
4.6 Fyra faktorer som påverkar upplevd produktivitet ... 31
5 Diskussion ... 33
5.1 Individuella tryck till produktivitet ... 33
5.2 Organisatoriskt tryck till produktivitet ... 34
5.3 Sampel mellan individ och organisation... 35
6 Slutsats ... 37
6.1 Anställdas upplevda produktivitet och de faktorer som påverkar ... 37
6.2 Teoretiskt bidrag ... 37
6.3 Praktiskt bidrag ... 38
6.4 Vidare forskning ... 39
Referenser ... i
Bilaga 1, intervjuguide v
Bilaga 2, mejl till respondenter vi
Bilaga 3, etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor vii
Figurförteckning:
Figur 1: Strategy as a pattern kopplat till hemarbete genom Corona-pandemin (Mintzberg, 1987) 2
Figur 2: Överblick av forskningens delar 8
Figur 3: Lärande-processen från intervjuerna 14
Figur 4: Kvalitativ tematisk analys 15
Figur 5: Process och resultat av litteraturundersökning 16
Figur 6: Hemarbetets påverkan på individen 34
Figur 7: Organisationens påverkan på individen 34
Figur 8: Individens och organisationens påverkan 35
Tabellförteckning:
1
1 Inledning
Hemarbete har sedan mars 2020 varit högaktuellt till följd av Corona-pandemin. I detta kapitel kommer det presenteras en bakgrund kring hur Corona-pandemin medfört förändringar i organisationers arbetssätt. Vidare presenteras hur detta från en början innebar en tillfällig tvingande förändring till hemarbete, men på senare tid blivit tal om beständiga förändringar. Vidare presenteras vad upplevd produktivitet hos anställda innebär samt en problematisering kring hemarbetets påverkan på anställdas upplevda produktivitet, vilket mynnar ut i studiens syfte.
1.1 Från omvärldsdriven förändring till strategiska beslut
Förändringar kan uppstå på olika sätt, ett av dessa är genom en omvärldsdriven förändring (Nilsson et al., 2018). En sådan förändring bygger på att organisationer ständigt behöver adaptera sig för att överleva konkurrensen gentemot andra organisationer i en snabbt föränderlig värld (Nilsson et al., 2018). En oförutsägbar och snabb förändring är vad organisationer världen över har tvingats genomgå i takt med Corona-pandemins utbrott i början av 2020, att stoppa smittspridningen blev största fokus. Organisationer råddes till att ställa om till hemarbete för de anställda som hade möjlighet (Folkhälsomyndigheten, 2020). I en undersökning av Tele2 i samarbete med Kantar Sifo (2020) lyfts att Corona-pandemin bidrog till att det inte längre fanns tid att planera för förändringar, det blev istället något som skulle ske över en natt. Vidare blev konsekvenserna av pandemin att organisationers rutiner och arbetssätt sattes på prov, där nya arbetssätt behövde arbetas fram. Exempelvis var kommunikationen tvungen att fungera både från kontoret och hemifrån, tekniken blev därav en viktig aspekt (Tele2 & Kantar Sifo, 2020). Ett annat exempel på nya arbetssätt är miljö- och återvinningsföretaget Ragn-Sells som infört ”walk and talk”-möten utomhus till följd av Corona-pandemin (RagnSells, 2020). För att kunna fortsätta bedriva sitt arbete tvingades organisationer med bakgrund av Folkhälsomyndighetens (2020) rekommendationer att snabbt ställa om till hemarbete för kontorsarbetande anställda. En undersökning gjord av telekomföretaget Tele2 och analysföretaget Kantar Sifo (2020) visar på en ökning med cirka 400% på anställda som arbetar hemifrån jämförelsevis mot de anställda som arbetade hemifrån innan pandemins utbrott. Även Statistiska centralbyrån (2020) rapporterar via ett pressmeddelande att en av tre anställda arbetar hemifrån antingen en eller flera dagar i veckan. Vi båda har personligen erfarenhet av hemarbete från våra extrajobb som HR-administratörer under studietiden, detta har bidragit till intresset av att undersöka hur produktivt anställda egentligen tycker det är. Vi har både haft kollegor med synen att de uppskattar att arbeta hemifrån men även kollegor som föredrar dagarna de arbetar på kontoret. Vanligt förekommande frågor från personer i vår omgivning är ”hur ser planerna ut framåt med hemarbetet på organisationen?” och ”hur upplever ni att det fungerar att arbeta från distans?” (personlig kommunikation, 2021). Funderingarna har alltså kretsat kring huruvida hemarbetet kommer fortsätta eller inte.
Ett år efter att Corona-pandemin började, i mars 2021, krävs det fortfarande hemarbete på grund av pandemin (Regeringskansliet, 2021). Detta uppmanar regeringen i sitt pressmeddelande den 4 februari 2021, där de förmedlar att arbetstagare som inte fysiskt behöver vara på arbetsplatsen inte ska vara det. De förmedlar också att dessa restriktioner har hållit på under en lång tid och succesivt förlängts, vilket de fortfarande görs (Regeringskansliet, 2021). En del organisationer har börjat tänka strategiskt och diskutera huruvida hemarbetet ska bli en beständig förändring eller om det traditionella kontorsarbetet ska återinföras på heltid. En undersökning gjord av analysföretaget Kantar Sifo (2020) visar på att det är flera företag som satsar på hemarbete även efter pandemins slut genom att införa det som en beständig förändring. SVT Nyheter (2021) skriver i en artikel att både Spotify och Facebook har gått ut med att de planerar att deras anställda ska få möjlighet att arbeta hemifrån även efter pandemin. De har därmed börjat planera för att hemarbetet ska bli en långsiktig lösning, till skillnad från den temporära lösning det varit under Corona-pandemin. Detta blir alltså en ändring i företagens långsiktiga strategi.
Att ha en strategi i en organisation handlar om att utveckla en riktning, att använda resurserna på bästa sätt och att säkerställa att strategin passar ihop med organisationen och dess framtid (Armstrong, 2016). Sedan långt tillbaka har strategier haft många olika definitioner och innebörder, en av dessa som Mintzberg (1987) benämner är strategi i form av ett mönster (strategy as a pattern), se figur 1. Detta
2 innebär att strategier är beroende av beteende oavsett om beteendet är avsiktligt eller inte. Vidare innebär detta också att de beslut och handlingar som utförs i en organisation blir en del av deras strategi (Mintzberg, 1987). Ett förslag på hur Mintzbergs (1987) engelska modell över strategi som ett mönster kan te sig med exempel på svenska är om ett företag innan Corona-pandemin hade den önskade strategin (intended strategy) att hålla en hög samarbetsförmåga mellan medarbetarna, utifrån deras handlingar var deras egentliga strategi (unrealized strategy) att ha god kommunikation genom att ha många möten i konferensrummen för att hålla varandra uppdaterade. När Corona-pandemin kom och hemarbete blev ett faktum kunde inte längre möten hållas i konferensrummen. Hemarbete fungerade då som en tvingande strategi (emergent strategy). Mötena i konferensrummen slopades och den avsiktliga strategin (deliberate strategy) blir att ta med kärnan i den önskade strategin, vilket var idén om att ha kontinuerlig kommunikation genom möten. Den slutliga förverkligade strategin (realized strategy) blir om organisationen märker att distansarbete skapar värde och därmed går vidare med att ha distansarbete med kontinuerliga digitala möten för att hålla uppe kommunikationen, se figur 1.
Figur 1: Strategy as a pattern kopplat till hemarbete genom Corona-pandemin (Mintzberg, 1987) För att en tvingande strategi (emergent strategy) ska bli en del av den förverkligade strategin (realized strategy) bör den skapa värde för organisationen. Detta då Armstrong (2016) framhåller att organisationers strategier är ett verktyg för att kunna använda organisationens resurser på bästa sätt för att skapa värde. Wiman (2018) skriver i en artikel på ledarskapssajten motivation.se att ett skäl till att arbetsgivare tidigare inte låtit sina anställda arbeta mer från distans tidigare har varit att de inte vet huruvida de anställda kommer sköta sitt arbete, eller istället bli mindre produktiva och utnyttja friheten till annat än arbetet. Innan en strategi om hemarbete implementeras som en beständig förändring bör det därmed undersökas huruvida den tvingande strategin (emergent strategy) i form av hemarbete bidrar till att de anställda upplever en högre produktivitet, eller om den upplevda produktiviteten var högre vid kontorsarbete.
1.2 Produktivitet i relation till olika arbetssätt
När det gäller produktivitet i relation till arbetssätt diskuteras ofta två arbetssätt, hemarbete och kontorsarbete. De två arbetssätten skiljer sig åt gällande den fysiska arbetsplatsen men också gällande personerna den anställde omgivs av. I relation till produktivitet finns även där skillnader mellan arbetssätten och vilket av dem som genererar högst produktivitet. Dessa två delar kommer att diskuteras nedan samt hur det kan påverka produktiviteten.
3
1.2.1 Hemarbete vs. kontorsarbete
Kontorsarbete skiljer sig på många sätt från hemarbete. En stor del som ändrats vid hemarbete är arbetsplatsens utformning, likaså ändras de anställdas sociala umgänge då kollegorna inte längre finns i den fysiska närheten. Vid hemarbete blir det en delad miljö med familjemedlemmarna. Detta medför att de anställda måste kunna hantera både arbetsuppgifterna, likväl balanseringen av familjelivet. Anställda har inte fått någon större förberedelse inför denna nya typ av arbetssätt, utan det har blivit en snabb förändring som kräver anpassning av de anställda.
Att arbeta hemifrån kräver att anställda i större utsträckning lägger upp sin egen arbetstid, till skillnad från tidigare när anställda kunnat följa organisationens ramar (Andersson & Kelliher, 2020). Att arbeta hemifrån innebär inte enbart att kontorets utformning förändras, det innebär också att personerna runtomkring byts ut (Andersson & Kelliher, 2020). Exempelvis finns inte kollegorna i anställdas närhet under hemarbete, istället kan familjemedlemmar finnas runt omkring under arbetsdagen eller delar av arbetsdagen. Bolisani et al. (2020) betonar att Corona-pandemin medfört att ett stort antal anställda har fått ställa om till hemarbete antingen helt utan, eller med väldigt begränsade förberedelser. När detta hemarbete infördes till följd av pandemin berördes många organisationer, detta kan ha resulterat i att flera familjemedlemmar i samma hushåll arbetar hemifrån och ska dela på kontorsutrustning, internet och arbetsyta (Andersson & Kelliher, 2020). Vidare menar Andersson och Kelliher (2020) att vid hemarbete kan anställda använda raster till att utföra arbete som berör hushållet eller fritiden, vilket inte sker under en arbetsdag på kontoret. Likaså besparas anställda på den resetid som annars skulle lagts på att ta sig till arbetsplatsen.
Dessa olika aspekter går i linje med hur Languilaire (2017) beskriver samspelet mellan familjeliv, privatliv, socialt liv och arbetsliv som tillsammans bildar ett livspussel. Varje individ har olika delar i sitt liv som vid hemarbete kan integreras till större grad än vad det skulle göras vid kontorsarbete. Languilaire (2017) skriver att dessa delar kan vara tidsbundna eller platsbundna. Vidare menar Languilaire (2017) att gränserna mellan vad som är arbetsliv och vad som är familjeliv blir otydligare när arbete sker hemifrån. Detta då arbete sker på platsen som egentligen tillhör familjeliv, likaså kan familjeliv träda in på tid som egentligen tillhör arbetstid. Personerna byts ut från att vara kollegor till att vara familjemedlemmar och platsen byts ut från att vara kontorsmiljö till att vara individens egna hem. Allen et al. (2021) menar att hemarbetets brist eller möjlighet till en arbetsyta som enbart används till arbete, samt antalet familjemedlemmar hemma är faktorer som påverkar balansen i arbetslivet. Languilaire (2017) skriver att det är för många individer en viktig del att ha balans mellan arbete och familjeliv och en obalans mellan dessa kan eventuellt leda till sämre hälsa och en mer stressad situation för individen. Dessa olika aspekter i en individs liv kan avgränsas till olika grader. Vidare menar Languilaire (2017) att en del individer föredrar att integrera de olika delarna i sitt liv där till exempel familjeliv och arbetsliv samspelar. Detta medan andra individer behöver ha en segmentering mellan olika delar i livet och ha tydliga gränser. Kossek et al. (2016) menar att hemarbete kan vara positivt för de som föredrar integrering mellan livsaspekter medan de som föredrar segmentering kan finna hemarbete mer negativt. Hemarbetet kräver en viss typ av integrering mellan privatliv och arbetsliv och de individer som då föredrar att ha dessa aspekter integrerade kan eventuellt till större grad uppleva det som något positivt. Att byta från kontorsarbete till hemarbete medför genom vad som ovan nämnts stora förändringar i anställdas arbetsdagar och vardagsliv. Det finns även olika åsikter kring huruvida det påverkar de anställdas produktivitet.
1.2.2 Produktivitet och upplevd produktivitet vid hemarbete
Syversson (2011) skriver att produktivitet är centralt att mäta inom organisationer och det mäts frekvent utifrån en mängd olika mått. Vidare har organisationer med hög produktivitet betydligt större chans att överleva än organisationer med låg produktivitet (Syverson, 2011). Utifrån ett ordperspektiv definieras produktivitet enligt nationalencyklopedin (2008) som: ”som har (stor) förmåga att producera; äv. om handling e.d.” (NE Nationalencyklopedin, 2008, s.88). Detta kan kopplas till vad forskningen säger om produktivitet, Syverson (2011) beskriver produktivitet som hur effektivt något är i att producera, mer
4 ingående hur mycket som produceras utifrån en viss mängd resurser. Upplevd produktivitet handlar om produktivitet ur individens synvinkel. Fokuset läggs då istället på individen och hur denne upplever situationen. Feng och Savani (2020) menar att när det kommer till hemarbete är det svårt för en arbetsgivare att urskilja deras anställdas produktivitet då arbetsgivaren nästan omöjligt kan veta hur många timmar en anställd har lagt på en viss uppgift. Vidare menar Feng och Savani (2020) att forskningen visar att ledningens betyg av hur hög de anställdas produktivitet är kan vara lika partisk som de anställdas egen upplevda produktivitet. Även om det finns en risk att de anställda upplever sin produktivitet på ett partiskt sätt så har det visat sig att upplevd produktivitet har ett högt samband med objektivt mätande av produktivitet i arbetet (Feng och Savani, 2020). I detta arbete kommer vi fokusera på de anställdas uppleva produktivitet, detta då vi inte vill lyfta fram nyckeltal för produktivitet, utan snarare individens tolkning och upplevelse av sin produktivitet.
Feng och Savani (2020) menar att den upplevda produktiviteten vid hemarbete kan minska genom att viss tid från arbetet läggs på hushållsarbete. Genom att individerna lagar mat hemma, äter hemma och vistas hemma i större utsträckning än tidigare genererar detta också mer hushållsarbete (Feng & Savani, 2020). Även Morikawa (2020) menar att hemarbete minskar produktiviteten på grund av att individerna inte är helt vana vid tekniken, att de inte kan ha snabba kommunikationsvägar med sina kollegor, samt att individerna inte alltid har tillgång till ett eget arbetsrum hemma, vilket medför att familjemedlemmar kan störa. Kelliher och Anderson (2010) menar motsatsvis att den flexibilitet som arbetsgivaren ger individen genom hemarbete gengäldas genom att individen anstränger sig mer i sina arbetsuppgifter. De skriver också att individer som får chansen att arbeta med den flexibilitet som hemarbete ger känner sig mer nöjda med sitt arbete. Detta relateras till vad Oswald et al. (2015) skriver om resultaten i sin studie, där de framhåller att glada människor är mer produktiva. De menar att personer som inte är glada söker sig ifrån sina arbetsuppgifter medan personer som är glada gör det motsatta. Med bakgrund av detta skulle det kunna vara så att anställda har högre produktivitet vid hemarbete, då de där har familjemedlemmar och sina egna saker som kan medföra glädje nära till hands. Olika delar av livet bör därmed balanseras.
Kossek et al. (1999) menar att individer behöver i stor utsträckning göra en avvägning i hur de ska balansera arbetsliv och privatliv för att kunna vara produktiva i båda delarna. En del individer väljer att kombinera arbete och fritid genom att ta privata samtal på arbetstid och jobbrelaterade samtal på fritiden, medan andra föredrar att separera dem (Kossek et al., 1999). Detta kan ses som en form av gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, där relationen mellan dessa avgörs av individens egna preferenser och förmåga (Rothbard och Ollier-Malaterre, 2016). Gränsdragningen kan ske i olika dimensioner så som tid och plats. Individer kan dra gränser gällande tidsdimensionen genom att separera på vardag och helg eller kontorstid och fritid. Platsdimensionen tillåter individen att dra gränser där arbetet kan ta plats (Languilaire, 2017). Detta innebär att arbetsplatsen kan separeras från övriga delar av hemmet för att skapa en plats där individen och eventuella familjemedlemmar inte har familjetid. Genom detta hålls dessa dimensioner separerade. Vad gäller anställdas möjligheter till att balansera arbetslivet med familjelivet krävs därmed en integrering eller en segmentering. Hemarbetet kan påtvinga en integrering som alla anställda inte uppskattar (Kossek et al., 2016). Detta medför att olika individer kan ha olika uppfattningar huruvida hemarbete är fördelaktigt eller inte. Oavsett vilken uppfattning anställda har om hemarbete så medför det stora förändringar i deras arbetsdagar.
Sammanfattningsvis finns som ovan nämnt både faktorer som talar för att anställdas upplevda produktivitet minskar och ökar vid hemarbete. Det är viktigt att ta reda på hur de anställda upplever detta på grund av att om en organisation implementerar strategier som inte skapar värde finns det ingen anledning till att implementera dem. Enligt Mantere (2013) avser en organisatorisk strategi att vara organisationsvid och därmed delas av många. Vidare beskriver Mantere (2013) att strategier inte enbart ska stå skrivna i ett dokument, utan organisatoriska strategier blir verkliga när de anställda arbetar och utför handlingar gentemot strategins riktning. Genom att utforska de anställdas upplevelser av hur deras produktivitet har förändrats vid hemarbete möjliggörs att kunna ta reda på hur strategier kring hemarbete
5 bör formas, utifrån anställdas upplevda produktivitet. Genom Mintzbergs (1987) modell över strategi som ett mönster, kan problematiken kring huruvida strategin om att göra hemarbete beständigt ses som en tvingande strategi (emergent strategy) som bör göras till en förverkligande strategi (realized strategy), eller om den bör försvinna tillsammans med Corona-pandemin. De faktorer som kan påverka anställdas upplevda produktivitet kan bli en grund till hur den omvärldsdrivna förändringen bör påverka organisationers strategi kring hemarbete kontra kontorsarbete framöver.
1.3 Upplevelse av produktivitet vid hemarbete: ett behov av
utforskande forskning
Hemarbete medför att anställda disponerar över sin arbetstid i en större grad gentemot vid kontorsarbete (Andersson & Kelliher, 2020). Denna disponering av sin tid kan också medföra förändringar i vad Languilaire (2017) och Kossek et al. (2016) beskriver som integrering och segmentering av livets olika delar. Hur hemarbete påverkar individer finns det olika uppfattningar om. Kossek et al. (2016) beskriver att hemarbete kan vara fördelaktigt för individer som föredrar integrering mellan olika delar av livet och därmed istället en nackdel för individer som föredrar segmentering. Detta med bakgrund av att hemarbete medför en större grad av segmentering av de olika delarna i livet. Oswald et al. (2015) har i sin studie kommit fram till att glada människor är mer produktiva, vilket därmed också blir individuellt beroende på om individen trivs med den integrering som hemarbete medför. Feng och Savani (2020) beskriver att individens upplevda produktivitet kan minska vid hemarbete genom att arbetstiden läggs på sysslor i hemmet. Även Morikawa (2020) påvisar att hemarbete minskar individers produktivitet, med bakgrund av de förutsättningar som ges vid hemarbete vad gäller bland annat brist på arbetsrum och störningsmoment i form av familjemedlemmar. Kelliher och Anderson (2010) påvisar motsatsen, alltså att flexibiliteten som blir som en effekt av hemarbetet medför att anställda gör en större ansträngning under sin arbetstid. Det blir tydligt att det finns många olika indikationer på hur anställdas produktivitet förändras vid hemarbete, både att det är positivt, negativt och att det beror på individuella skillnader. Det finns alltså olika åsikter om huruvida hemarbete leder till ökad eller minskad produktivitet. Detta gör det intressant att ta reda på hur anställda i organisationen upplever sin egen produktivitet vid hemarbete i en forskning.
Den tidigare forskning vi fann som gjorts i samband med konsekvenserna av Corona-pandemin i arbetslivet berör olika aspekter, dock väldigt begränsat om anställdas upplevda produktivitet i samband med hemarbete. Forskning på enbart upplevd produktivitet samt enbart på hemarbete gav många sökresultat, men i kombinationen av dessa fanns ett forskningsgap. Vår studie tar avstamp från tidigare forskning för att utforska anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete. Blomkvist et al. (2018) skriver att utforska något i en studie innebär att det antingen inte finns stora mängder forskning på ämnet, eller att författaren vill identifiera dimensioner som tidigare inte är beskrivna i forskningen. Blomkvist et al. (2018) menar vidare att ett utforskande syfte ofta används i samband med en induktiv ansats för att kunna hålla en öppenhet i forskningen, vilket vi återkommer till i kommande kapitel. Med bakgrund av detta lämpade sig ett utforskande syfte väl i vår studie. När stora organisationer börjar planera en strategi kring att göra hemarbete till en beständig strategi är det högst relevant att reflektera över om vad Mintzberg (1987) benämner som en tvingande strategi (emergent strategy) verkligen bör göras till en förverkligande strategi (realized strategy). Eftersom Mantere (2013) också beskriver att det är de anställda i en organisation som gör en strategi verkställd genom sina handlingar vill vi veta mer om anställdas upplevelse av deras produktivitet vid hemarbete.
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den.
6
2 Metodologi
I detta kapitel presenteras arbetets vetenskapliga förhållningssätt i form av konstruktionism, ett tolkande förhållningssätt samt en inriktning mot samhällsvetenskapen. Detta följt av forskningsplanen bestående av en induktiv ansats som roll av teori genom att teorier kopplade till vår kontext saknas. Vidare består forskningsplanen av en kvalitativ forskning, då det behövs ord snarare än kvantifiering för att nå vårt syfte om anställdas upplevelser. En undersökningsdesign i form av ett fall som utgörs av en mellanstor kommunal verksamhet i mellersta Sverige. Detta i förhållande till studiens syfte om att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet samt vilka faktorer som påverkar den, och argument kring varför dessa val är adekvata.
2.1 Vetenskapligt förhållningssätt
Vetenskapsteori består av två delar, ontologiska utgångspunkter som förtäljer hur kunskapen anskaffas och epistemologi, hur vi som forskare kan ha kunskap om den verkligheten (Blomkvist et al. 2018). I vår studie är syftet att nå anställdas upplevelser om sin egen produktivitet. Detta innebär att vår studie ska nå de olika individernas upplevelser av situationer och egna uppfattning om dessa upplevelser. Den ontologiska inriktningen kommer således att vara konstruktionism. Detta innebär att individens uppfattning av verkligheten har sin grund i hur individen tänker kring den, samt hur detta kommuniceras till varandra (Blomkvist et al., 2018). Kunskap anses därmed vara något individen skapar och är således subjektiv och konstruerad av denne själv. Eftersom vi är intresserade av att i studien framhålla individers upplevelser, vilket är något som kan skilja sig mellan individer, går detta väl överens med att kunskap är något som skapas utifrån individens egna upplevelser. Detta kommer att tas hänsyn till genomgående i arbete genom en öppenhet där respondenternas egen upplevelse får stå i fokus. I studien ämnar vi utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. I syftet ligger fokus på den upplevda produktiviteten vilket innebär att individerna har egna upplevelser och uppfattningar som vi ämnar undersöka. Verkligheten är enligt oss forskare någonting som är konstruerat av individen själv och det är endast genom en förståelse av dess upplevelser vi kan erhålla svar på syftet. Vidare passar ett tolkande förhållningssätt som kunskapsteoretisk inriktning in på vår studie då även detta går i linje med att vi vill nå och utforska individers egna upplevelser om produktivitet. Ett tolkande förhållningssätt tillåter oss som forskare att öka vår vetskap genom att nå en förståelse för individernas upplevelser och tankar. Bryman och Bell (2017) menar att verkligheten kan nås genom individens egen världsbild. Detta underlättar för oss som forskare att ha ett tolkande perspektiv för att få en förståelse av det respondenterna förmedlar i intervjuerna.
Upplevelserna kommer kunna skilja sig mellan individerna och deras upplevelse är därmed konstruerad enligt vårt vetenskapliga förhållningssätt. Utifrån detta är vår studie byggd på samhällsvetenskapen, genom att fokuset kommer ligga på individers egna upplevelser, och det är vad samhällsvetenskapen riktar sig mot genom människan och dennes sociala värld (Bryman & Bell, 2017). För att vårt syfte som inkluderar anställdas upplevelser ska kunna besvaras lämpar sig denna ståndpunkt då vi, som ovan nämndes, är öppna för att olika respondenter kan ha olika upplevelser. Ett utforskande syfte som vår studie baseras på, grundar sig i att författaren inte vet exakt vad som eftersöks (Blomkvist et al., 2018). Med bakgrund av detta lämpar sig konstruktionismen till vår studie genom att respondenterna själva konstruerar sin verklighet och att vi inte vet vad respondenterna kommer framföra för upplevelser.
2.2 Forskningsplan
Forskningsplanens roll är att överföra syftet till att bli en genomförbar forskning genom olika typer av val (Blomkvist et al., 2018). I följande avsnitt presenteras vår forskningsplans komponenter och val, där vi valt att ha en induktiv ansats för att förutsättningslöst kunna utforska studiens syfte. Vidare har en kvalitativ typ av forskning valts då fokus ligger på att respondenternas ord, samt en undersökningsdesign i form av en kvalitativ fallstudie.
7
2.2.1 Roll av teori: induktiv ansats
Rollen av teori i en forskning är vanligtvis antingen deduktiv eller induktiv (Blomkvist et al., 2018). Vårt syfte gällande anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete till följd av Corona-pandemin innebär en ny situation och nya upplevelser. Det har inte identifierats någon teori som indikerar vad den nya situationen kan leda till. Vår forskning har en induktiv ansats men består inte helt av grundad teori. Om helt grundad teori hade varit utgångspunkten hade materialet baserats helt på de begrepp och ord som respondenter använder i vårt arbete. Valet av att hålla en öppenhet i den induktiva ansatsen möjliggör en tolkning av vad respondenterna framför vid insamlingen av data, samt möjlighet för respondenterna att styra vilken data som framkommer. Vi vet utifrån tidigare forskning och egna erfarenheter att hemarbete kan vara både positivt och negativt, men det finns ingen teori i relation till den kontext vi befinner oss i till följd av Corona-pandemin.
Med bakgrund av att det saknas teorier för den kontext vi befinner oss i så behöver vi ha ett öppet sinne och kunna ta in vad människor säger fritt från teori, utan att sätta någon hypotes kring hur denna kontext har påverkat människors upplevda produktivitet. Detta innebär att vi kommer använda en induktiv ansatsmetod. Induktiv ansats innebär att forskaren går igenom empirin med en öppenhet för vart den kan leda. Empirin ligger därmed till grund för vilka teorier och begrepp från litteraturen som blir relevanta för att öka förståelsen (Blomkvist et al., 2018). Detta då vi vill vara öppna för den information som framkommer från respondenterna, samt kunna bli djupgående i de aspekter som framkommer istället för att vara bundna till specifika teorier och begrepp i förhand. Detta är relevant för vår forskning då syftet är att utforska anställdas upplevelser kring sin produktivitet i relation till hemarbete. Genom vårt utforskande syfte håller vi en öppenhet i studien. Blomkvist et al. (2018) skriver att ett utforskande syfte ofta kombineras med en induktiv ansats. Vidare menar Blomkvist et al. (2018) att det utforskande syftet lämpar sig med en induktiv ansats på grund av att författaren inte vet vad denne är ute efter i början av studien, vilket möjliggör att en öppenhet för empirin kan hållas. Vidare behöver ett val göras för vilken typ av forskning studien ska ha.
2.2.2 Typ av forskning: kvalitativ forskning
För att undersöka ett fenomen genom forskning behöver ett tillvägagångssätt följas, dessa tillvägagångssätt brukar delas upp mellan kvantitativ och kvalitativ forskning (Blomkvist et al., 2018). Vårt syfte riktas åt anställdas upplevelser av deras produktivitet och dess förändring vid hemarbete. Det finns olika definitioner av produktivitet, som tidigare nämnts. Ytterligare en definition av produktivitet är Bra Böckers Lexikons (2000):
”Produktionens effektivitet. Den mäts t.ex. genom att man fastställer produktionen per arbetstimme. Stigande produktivitet är den väsentliga förutsättningen för en fortgående höjning av reallöner och levnadsstandard och bottnar i teknisk och organisatorisk utveckling” (Bra Böckers Lexikon, 2000, s.391).
Definitionen ovan indikerar på produktivitet i form av mätning. Eftersom det är en förändring som skett i arbetssättet och vårt syfte fokuserar på anställdas upplevelser behöver vi ta reda på vad de kände innan och efter förändringen, vilket inte kan mätas och presenteras med siffror. Produktiviteten riktas därmed i vårt arbete åt individers upplevda produktivitet, snarare än något som kan mätas. Vi behöver istället ord för att kunna ta reda på hur individerna känner, tycker och tänker. Med bakgrund av detta är vi intresserade av att ta reda på anställdas upplevelser kring deras produktivitet.
För att kunna samla in data som kan vara behjälplig för att besvara vårt syfte bör vi därmed lägga betoning på ord snarare än kvantifiering, vilket Bryman och Bell (2017) hänvisar till kvalitativ forskning. Vidare menar Bryman och Bell (2017) att kvalitativ forskning riktas åt individers egen uppfattning av deras situation. Dessa egna uppfattningar är vad vi vill nå i vår studie för att uppfylla vårt
8 syfte med att nå individers upplevelser. För att kunna genomföra studien behövs också en undersökningsdesign.
2.2.3 Undersökningsdesign: fallstudie
Undersökningsdesignen i studien kommer bestå av en fallstudie. Valet av fallstudie grundas på att det ger möjligheten till att fånga en detaljerad empiri där komplexa delar av det studerade kan identifieras (Blomkvist et al., 2018). Fallet utgörs av en mellanstor kommunal verksamhet i mellersta Sverige där de anställda har erfarenhet av att ha arbetat hemifrån i samband med Corona-pandemin. Valet av denna verksamhet baseras dels på att vi under studietiden har haft kontakt med flera av personerna som arbetar på arbetsplatsen och det ger oss därmed tillgång till data på ett lättillgängligt sätt. Detta beskriver Blomkvist et al. (2018) som ett sätt att välja fall, då forskaren får tillgång till det som ska studeras och det därmed är snarare fallet som väljer forskaren än tvärtom.
En annan anledning till att detta fall lämpar sig bra för studien är att vi har vetskapen om att de ägnar sig åt hemarbete och har gjort det sedan Corona-pandemin tog sin start. Att en del organisationer börjat ändra hemarbetet till följd av Corona-pandemin från en tvingande strategi till en medveten strategi har vi tagit upp tidigare i arbetet. För att kunna ta reda på studiens syfte behöver vi en organisatorisk kontext. Denna organisatoriska kontext bör ha genomfört förändringen från kontorsarbete till hemarbete och nu stå inför valet huruvida hemarbete ska bli en medveten strategi till framtiden. Vårt fall som består av en mellanstor kommunal verksamhet i mellersta Sverige ger oss därmed en organisatorisk verksamhet, vilket är nödvändigt för att besvara vårt syfte. Fallstudien tillsammans med övriga delar i detta kapitel bidrar till utformningen av vår forskningsplan.
2.2.4 Forskningsplanens helhet
Som tidigare nämnts behövs en forskningsplan arbetas fram för att transformera forskningen till ett svar på syftet (Blomkvist et al., 2018). För att kunna uppnå syftet med studien där individers egna upplevelser och tolkningar står i fokus har vi som författare därmed tagit fram en forskningsplan, se figur 2.
9 I figur 2 ovan syns vårt val av att ha ett tolkande perspektiv i samband med konstruktionism. Detta möjliggör för oss att ge plats för respondenterna och ge de chans till att uttrycka sina upplevelser. Den induktiva ansatsmetoden hjälper oss också att kunna besvara syftet då vi genom den inte är bundna av teorier och kan därför ha ett öppet sinne vid tolkning av data. Respondenternas svar färgas inte av oss som författare och redan förbestämda teorier. Studiens tolkande perspektiv i samband med konstruktionismen kommer vara genomgående genom hela studien, se figur 2. Likaså kommer den induktiva ansatsen och den kvalitativa forskningen genomsyra hela uppsatsens process. Fallstudien kommer ha stor betydelse vid urval av respondenter, då dessa ska tillhöra den mellanstora kommunala verksamheten som utgör studiens fall. Metoden kommer därmed genomsyras av det fall som studien undersöker, detta tillsammans med övriga delar i figur 2 kommer presenteras mer ingående i kommande kapitel med studiens metod.
10
3 Metod
I detta kapitel presenteras studiens metod som började med en skrivbordsundersökning för att ta reda på mer om ämnet anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete. Studiens insamlingsmetod baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer där åtta respondenter deltog, urvalet av dessa respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. För att säkerställa intervjuernas kvalitet gjordes ett systematiskt arbete inför, under och efter intervjuerna vad gäller bland annat transkriberingar. Analysen av data genomfördes via en kvalitativ tematisk analys där 13 teman identifierades för att sedan sållas till fem. Utav dessa fem hittades sedan sju underkategorier. I samband med analysen av data gjordes en litteraturundersökning för att koppla empirin till teorin.
3.1 Skrivbordsundersökning
Intresset för anställdas produktivitet vid hemarbete fanns hos oss båda redan innan vi påbörjade examensarbetet. Vi båda har arbetat till viss del hemifrån under pandemin och funderat kring huruvida anställda upplever deras produktivitet som ökad eller minskad under denna nya situation som hemarbetet har medfört. Studien började med en skrivbordsundersökning för att hitta ett forskningsgap. Efter att ha googlat på produktivitet och distansarbete kom vi fram till att produktivitet kan riktas åt många håll, vi blev då intresserade av hur de anställda själva upplever deras produktivitet vid distansarbete. Vid sökning på distansarbete insåg vi också att vi snarare var ute efter hemarbete, vilket också gav en tydligare bild för läsaren vad som innefattas. Detta då distansarbete är ett bredare begrepp och kan ske på andra ställen än i hemmet. Distansarbetet som har skett till en följd av Corona-pandemin har varit förlagt till hemmet. Att dessa avgränsningar så tidigt gjordes hade sin bakgrund i att resultatet av sökningarna annars blev spretiga. När vi funnit sök-resultat på hemsidor såsom chef.se och nyhetskanaler genom att vi googlat så gick vi vidare till vetenskapliga databaser.
Vid sökningen på databaser säkerställde vi att våra sökresultat var vetenskapliga genom att begränsa resultatet till ”peer reviewed” resultat. Vid sökningarna använde vi oss även av avancerad sökning där vi exempelvis kunde välja flera begrepp som skulle vara med i sökresultatens titel och innehåll, samt begränsa sökningen till enbart artiklar. Vid sökningen på ABI/INFORM och Business Source Premier som enligt databaserna i fråga har relevans för vetenskap inom företagsekonomi, var resultaten begränsade. Vi gjorde även sökningarna på Jönköpings Universitys databas Primo, varav även där sökresultaten var begränsade. Vi hittade resultat kring upplevd produktivitet separat och hemarbete separat, kopplingen däremellan var dock ytterst begränsad. Vi använde oss av olika engelska varianter på begreppen för att nå ett större resultat. Vid sökning på” perceived productivity AND remote work”,” perceived productivity AND distance work”, samt” perceived productivity AND working from home” fick vi mindre än tio sökträffar på varje. När vi istället gjorde sökningar på enbart begreppet ”Perceived productivity” fick vi över 1000 träffar, på enbart ”distance work” fick vi över 4000 träffar. Genom detta hittade vi forskningsgapet som bör fyllas på. Detta ledde till processen att forma ett syfte.
Processen att sedan formulera ett syfte och en problemformulering har skett med feedback från studenter som går samma utbildning som oss samt med stöd från handledare. Genom en reflektion av den feedback vi fått har vi kunnat formulera oss specifikt och byggt upp ett välformulerat syfte och problemformulering. När denna process var genomförd behövde vi en insamlingsmetod.
3.2 Semistrukturerade intervjuer
De val vi som forskare har gjort baseras på figur 2 i kapitel 2 där kvalitativa val kommer att användas. Då syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den, är kvalitativa intervjuer att föredra. Den empiri som kommer att erhållas fokuserar på anställdas upplevelser av en situation och således behöver den data presenteras med ord snarare än siffror. De kvalitativa metoder som valts är semistrukturerade intervjuer. Detta valdes för att det lämpade sig med den induktiva ansatsen och möjligheten att nå
11 anställdas egna upplevelser. En argumentation för valet av respondenter till studien görs nedan. Vidare presenteras även processen för innan, under och efter intervjuerna.
3.2.1 Val av semistrukturerade intervjuer som metod
För att samla in data från respondenterna har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts. Blomkvist et al. (2018) menar att intervjuer ger en möjlighet till att få fram oväntade svar, vilket är en viktig del av kvalitativ forskning. Vidare bidrar intervjuer med en uppfattning om hur individer upplever ett visst fenomen (Blomkvist et al., 2018). Vår studie syftar till att utforska anställdas upplevda produktivitet, detta medför att intervjuer är ett lämpligt sätt att fånga respondenternas upplevelser. Vi som författare hade genom de semistrukturerade intervjuerna möjlighet att vara förhållandevis flexibla och öppna till intervjufrågor baserat på respondenternas svar. Detta går i linje med vår induktiva ansats i forskningsplanen vilket ger oss en möjlighet till att hålla öppenhet kring vad som framkommer i empirin. I en semistrukturerad intervju används utvalda teman som ska beröras under intervjun men respondenterna ges frihet att på egen hand tolka och svara (Bryman & Bell, 2017). Valet av kvalitativa semistrukturerade intervjuer är sammankopplat med både ett bekvämlighetsurval och med fallet av en mellanstor kommunal verksamhet i mellersta Sverige, se figur 2 i föregående kapitel. Blomkvist et al. (2018) menar att semistrukturerade intervjuer baseras på en följsamhet till respondenten, detta innebär att frågorna under intervjun ställs i en ordningsföljd som lämpar sig utifrån respondentens svar på frågorna. Vidare menar Blomkvist et al. (2018) att intervjuguiden inte ska vara för omfattande utan bör få plats på en A4-sida. Detta stämmer överens med hur vår intervjuguide är utformad, se bilaga 1. Till vår hjälp utformade vi en intervjuguide där de specifika teman vi valt framgick, frågorna numrerades inte då vi som författare inte alltid anammade en numerisk ordningsföljd när frågorna ställdes. Det som ovan nämnts går även i linje med hur Bryman och Bell (2017) beskriver att en intervjuguide bör utformas. Även Blomkvist et al. (2018) skriver att valet att inte följa en numerisk ordning i intervjuguiden ger en mer naturlig väg mot respondenternas svar, det ger även som ovan nämndes en följsamhet under intervjun. Detta gav även oss som författare chans att ge följdfrågor till respondenterna om vi ansåg att svaret var lite vagt, alternativt ett intressant svar där vi ville gå lite djupare. Detta även för att kontrollera att vi uppfattat respondenterna korrekt. För att genomföra intervjuerna behövde vi göra ett urval av respondenter.
3.2.2 Bekvämlighets- och snöbollsurval
Vid urvalet av respondenter har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval är ett urval av respondenter som finns forskaren nära till hands. Enligt Bryman & Bell (2017) är problemet med bekvämlighetsurval att stickprovet som intervjuas inte alltid är representativt för populationen. I undersökningen vi ämnade utföra var inte målet att generalisera, utan undersöka individers egna upplevelser. Detta har vi i forskningsplanen beskrivit när vi förklarat studiens kvalitativa forskning där ord och upplevelser från respondenterna är centralt, vilket också stämmer överens med hur Bryman & Bell (2017) betonar att kvalitativ forskning har ett fokus på ord. Vi strävade därmed inte efter att utfallet av vårt resultat skulle generaliseras, utan istället nå individers egna upplevelser och därför blir det inget hinder att använda sig utav denna form av urval. Blomkvist et al. (2018) beskriver att en fördel med bekvämlighetsurval är att det är enkelt att förvärva respondenter till studien, samt att det är tidseffektivt. Detta passade oss bra då studien utfördes under en begränsad tid.
För att urvalet av respondenter skulle bli relevant för vår studie var ett kriterium att respondenterna har arbetat hemifrån under Corona-pandemin, se tabell 1. Ett annat kriterium var att respondenterna skulle vara tjänstemän som arbetar i verksamheten som utgörs av vårt fall. Att respondenterna skulle utgöras av tjänstemän berodde på att dessa till större del har möjligheter att hemifrån jämfört med övriga arbetare. Eftersom studien har en induktiv ansats och vi därmed är öppna för vilken riktning studien tar ville vi inte begränsa urvalet med för många kriterier. Från början funderade vi på att lägga till kriterier kring hur länge respondenterna skulle ha arbetat hemifrån, samt hur många dagar i veckan de arbetar
12 hemifrån. Med bakgrund av vår induktiva ansats valde vi dock att enbart fastslå kriteriet att respondenterna skulle ha arbetat hemifrån under pandemin samt arbeta i vårt falls verksamhet. Efter att vi säkerställt att respondenterna upplevde kriterierna behövde vi kontakta dem.
Tabell 1: Förteckning över respondenter
Antal år i verksamheten Har arbetat hemifrån under pandemin Tjänstemän som arbetar i den kommunala verksamheten Intervjuns längdRespondent 1, R1 8 månader Ja Ja 27:20 minuter
Respondent 2, R2 13 år Ja Ja 27:40 minuter
Respondent 3, R3 4 år Ja Ja 23:27 minuter
Respondent 4, R4 1,5 år Ja Ja 27:41 minuter
Respondent 5, R5 2 månader Ja Ja 39:21 minuter
Respondent 6, R6 7 år Ja Ja 28:19 minuter
Respondent 7, R7 3,5 år Ja Ja 28:36 minuter
Respondent 8, R8 4 månader Ja Ja 36:20 minuter
Efter en första kontakt med några respondenter föreslog en av respondenterna en till grupp av individer som kan tänka sig vara intresserade av att delta i undersökningen på arbetsplatsen. Efter att ha intervjuat även dessa personer gav en av dessa respondenter också ett förslag på lämpliga ytterligare respondenter. Detta gör att vi som forskare även har anammat ett snöbollsurval. Blomkvist et al. (2018) beskriver ett snöbollsurval som att de respondenterna som från början kontaktades används för att kunna kontakta ytterligare respondenter. Att använda sig av denna typ av urval medförde att vi enkelt fick tag på tillräckligt med respondenter för vad som krävdes för att mätta vårt ämne. Under processen för intervjuerna genomfördes några delar inför intervjuerna.
3.2.3 Inför intervjuerna
Innan vi påbörjade intervjuerna förberedde vi en intervjuguide med frågor kring vårt syfte. Vi utformade frågorna brett kring ämnet för att kunna ha en öppenhet för vilken riktning respondenterna förde intervjun, samt utan koppling till specifika teorier med hänsyn till vår induktiva ansats. Frågorna i intervjuguiden var varierat utformade genom att vara inledande, sonderande, tolkande och utforskande för att nå ett djup vilket går i linje med vad Blomkvist et al. (2018) menar är bra att variera mellan. Vi höll sedan två pilot-intervjuer där vi säkerställde att frågorna uppfattades korrekt, att vi inte frågade flera frågor om samma sak, samt funderade kring om något kunde förbättras. Efter dessa pilot-intervjuer justerade vi några frågor som vi upplevde att vi fick samma svar på, tog bort några frågor som kändes irrelevanta och kategoriserade om frågorna utifrån relevanta kategorier. Att dessa pilot-intervjuer genomfördes hjälpte oss att få större kvalitet i de intervjuer som utfördes på respondenterna genom att vi frågade om relevanta saker och hade ett bra flöde i frågorna. Enligt Blomkvist et al. (2018) är det bra att ha några pilot-intervjuer för att kunna formulera nya frågor samt få en inblick i huruvida syftet är relevant eller om det bör justeras.
När intervjuguiden fanns på plats gjordes en första kontakt med respondenterna via mejl, se bilaga 2. Där informerade vi om studiens syfte, att intervjun skulle ske via Zoom, att vi gärna spelar in intervjuns ljud- och bildupptag, att vi värnar om deras anonymitet, samt frågade om deras intresse för att delta i studien. Efter att vi fått klartecken att respondenterna ville delta, vilket alla tillfrågade ville, skickades förslag på tider för intervjuerna ut till respondenterna. Vi värnade om att respondenterna skulle vara delaktiga i att bestämma tiden för att de skulle infinna en känsla av bekvämlighet och att de har kontroll
13 över situationen. Intervjuerna schemalagdes under en period på två veckors tid. En Zoom-länk till mötet skickades ut till respondenterna ungefär 15 minuter innan intervjuernas start.
Vi bestämde att vi skulle hålla intervaller av två intervjuer var tills ämnet upplevdes som mättat. Detta upplägg lades upp med bakgrund av att genom att ha mer än en intervju i följd gjorde att den aktiva intervjuaren kunde bli varm i kläderna, samtidigt som vi fick skiftet till att vara passiv intervjuare och därmed se intervjuerna ur andra ögon. Denna process lades upp för att vi skulle bli så bekväma som möjligt i både den aktiva och passiva intervju-rollen. Även under intervjuerna arbetade vi systematiskt, vilket beskrivs i kommande avsnitt.
3.2.4 Under intervjuerna
Under intervjuerna deltog vi båda, en som aktiv intervjuare och en som passiv intervjuare. Detta är något som Blomkvist et al. (2018) skriver kan vara hjälpande till dokumentationen av intervjuerna. Den aktiva intervjuaren hade rollen av att hålla i intervjun och ställa majoriteten av frågorna. Den passiva hade rollen av att dokumentera under intervjuerna samt ställa följdfrågor vid slutet av intervjun. Att den passiva intervjuaren dokumenterade under intervjun trots att vi spelade in intervjuernas ljud- och bildupptag berodde på att vi ville säkerställa att vi hade dokumentation av materialet om inspelningen skulle strula. Det möjliggjorde också att vi kunde säkerställa att den passiva intervjuaren höll sig aktiv under intervjun och enkelt kunde hitta aspekter som var intressanta att ställa följdfrågor kring.
När respondenterna kommit in i mötet började vi med att kall-prata en stund samt gå igenom studiens syfte, godkännandet av att intervjuns ljud- och bildupptag spelades in, respondentens anonymitet i studien, respondentens rätt att avbryta intervjun och efterfråga om respondenten hade några frågor innan vi påbörjade inspelningen. Att inspelningen inte startades direkt när respondenten kom in i mötet berodde på att respondenten skulle ha möjlighet att nyttja sin rätt till nekade av inspelningen. Det valet gjordes även då vi ville skapa en trygg och bekväm miljö för respondenten innan vi startade intervjun, detta går i linje med var Blomkvist el al. (2018) menar att en kvalitativ intervju är. Blomkvist el al. (2018) menar att en kvalitativ intervju är ett socialt möte och det är av vikt att ska en öppen och trevlig miljö. Vi var också medvetna om att det faktum att intervjun genomfördes via Zoom eventuellt kunde påverka respondenterna till mer nervositet, annorlunda kroppsspråk och mindre öppenhet. Med bakgrund av detta var vi som ovan nämndes noga med att inte starta intervjuerna direkt utan ha några minuters kall-prat, vilket hade blivit en naturlig del om intervjun skett på plats istället för digitalt. För att erhålla de bästa svaren från respondenterna följde vi Blomkvist et al. (2018) råd om att svara respondenterna med en tystnad vid vissa tillfällen. Detta var något vi hade i åtanke inför intervjuerna då det vid flera tillfällen gav chans till fler svar från respondenterna som annars eventuellt sållats bort av vår ivrighet. Genom att svara respondenterna med att humma och hålla med i form av ”mm” drev vi intervjun framåt och visade att vi var intresserade och hängde med i samtalet. Detta var någonting som vi författare uppmärksammade redan efter intervju 1 som en del av lärande-processen, vilket kommer beskrivas mer ingående senare i kapitlet. Detta hade vi i åtanke inför de kommande intervjuerna. Även efter intervjuerna följde vi samma process från intervju till intervju.
3.2.5 Efter intervjuerna
För att kunna dokumentera lärande och justeringar för kommande intervjuer hade vi ett eget kortare möte efter varje intervju. Detta för att inte glömma bort viktiga noteringar eller uppmärksammade lärdomar vi fått under intervjuns gång. Även om vi spelade in intervjuernas ljud- och bildupptag ville vi kunna reflektera över känslor och tankar som uppkommit under intervjuns gång. Vi dokumenterade även vår process över lärande från intervju till intervju, se figur 3. Detta för att veta om vi skulle ändra på något till kommande intervju samt hur mycket nytt som framkom om ämnet. Exempelvis noterade vi efter första intervjun att vi var väldigt snabba med att fortsätta prata när vi trodde att respondenten hade pratat klart. Vi insåg genom detta att vi till kommande intervjuer behöver använda oss av tystnad för att
14 låta respondenten prata klart, samt eventuellt utveckla sina svar. Detta stämmer överens med hur Blomkvist et al. (2018) beskriver att tystnad kan användas som ett verktyg för att föra intervjun framåt, detta då respondenten får tid till att reflektera under pauserna. Ett annat exempel på vår lärande-process från intervju till intervju var att efter den andra intervjun valde vi att ta bort en fråga från intervjuguiden. Detta då den redan besvarades genom tidigare frågor av båda de två första respondenterna. Efter åttonde intervjun ansåg vi att det som respondenterna tog upp var återkommande och att ämnet därför var mättat. Blomkvist et al. (2018) beskriver empirisk mättnad som något som är svårt att sätta en exakt siffra på, vad som istället bör utgöra grund för empirisk mättnad är när intervjuerna slutat bidra med ny information som är relevant för studien.
Figur 3: Lärande-processen från intervjuerna
Successivt efter att intervjuerna avverkades påbörjade vi transkriberingarna. Från början var vår tanke att göra en halv transkribering och lyfta det som ansågs vara mest intressant vid genomgången av materialet. Efter att ha transkriberat fem intervjuer insåg vi dock att genom att inte transkribera uttryck såsom skratt, leenden och funderingar så missade vi mycket i kontexten av intervjun. Med bakgrund av att vi eftersträvade att ta reda på respondenternas upplevelser och mycket av detta kan ligga i kontexten så bestämde vi oss för att gå igenom materialet igen och komplettera med skratt, leenden och funderingar. Vår transkribering av materialet blev därmed nästan fullt ut, detta då vi valde att exkludera vissa ljud och utfyllnadsord såsom ”liksom”, ”eh” och liknande. Vi var dock noga med att markera funderingar då detta kunde ge en annan kontext till materialet. Att vi kompletterade dessa fem första transkriberingar var till stor nytta i vår induktiva ansats, då vi enklare kunde ha en öppenhet för hela materialets betydelse. Blomkvist et al. (2018) beskriver att huruvida intervjuerna transkriberas ordagrant eller inte har att göra med studiens syfte och analysmetod, transkriberingen bör därmed stämma överens med formulering av syfte samt val av analysmetod. Eftersom vårt syfte riktades åt anställdas upplevelser var det viktigt att transkribera hela intervjuerna för att inte missa viktiga delar under analysen.
3.3 Analys av data
Analysen av data påbörjades parallellt med insamlingen av data. Detta för att kunna ha en öppenhet i vilken riktning empirin tog. Genom att påbörja analysen tidigt kunde vi tydligt se när materialet var mättat och vi hade nått tillräckligt med empiri för att genomföra analysen till fullo. Analysen gjordes genom en kvalitativ tematisk analys där processen började brett med en genomgång av materialet för att sedan identifiera teman. I ett nästa steg valdes centrala teman ut, vilka separerades i ytterligare underkategorier. Därefter sorterades materialet utifrån dessa teman för att sedan kopplas till teori. Litteraturen tillkom genom en litteraturundersökning via databaser. För att säkerställa litteraturens relevans för vår studie började vi även i denna process brett för att sedan identifiera vilka artiklar som hade högst relevans för vår studie. Litteraturen bidrog med att skapa mening till empirin för att vidare kunna forma ett svar på syftet.
15
3.3.1 Kvalitativ tematisk analys
Blomkvist et al. (2018) beskriver grunden av en kvalitativ tematisk analys som att de teman som framkommer framstår som mönster vilka i sin tur kan utgöra intressanta och relevanta aspekter. Bryman och Bell (2017) menar på att det finns en del tips när en tematisk analys ska utföras. Till en början kan vi som författare leta efter upprepningar i vår insamlade data och då jämföra denna mellan de olika respondenterna. Tematisk analys lämpade sig i vår studie på grund av att vi då kunde låta empirin styra vilka teman som togs fram samt i vilken riktning materialet förde oss. Ett annat tips som Bryman och Bell (2017) ger är att leta efter skillnader och likheter i respondenternas svar. Det kan skilja sig i sättet respondenterna svarar på ett visst svar kring ett ämne eller tema, men det kan även finnas likheter i hur respondenterna svarar. Efter att ha läst och lyssnat igenom materialet letade vi efter likheter och olikheter som styrdes av materialets innehåll. Denna process började brett för att sedan smalna av, detta för att vi ville säkerställa att vi inte uteslöt något relevant tema för tidigt i processen. Detta går i linje med vår induktiva ansats om att hålla en öppenhet för empirin. De teman vi identifierade hade alla sin grund i de fem övergripande kategorier som våra intervjufrågor tillhörde, vilka var tidigare erfarenhet, arbetsplatsen, produktivitet, frihet och inställning. Efter att ha identifierat teman påbörjades sorteringen av materialet.
Vid sorteringen av materialet använde vi oss av olika färger för olika teman, vilka vi markerade i ett word-dokument där vi hade en rad för annotering och en för kommentering. Vid annoteringen skrev vi kopplingar till litteratur som vi kunde urskilja, samt kopplingar mellan vad respondenter påvisat. Vid kommenteringen gjorde vi markeringar till likheter som respondenterna framfört i sina svar. Denna process gjorde vi författare separat för att sedan jämföra våra kommentarer och säkerställa att vi inte missat någon viktig information. Blomkvist et al. (2018) beskriver att tematisk analys kan göras genom att ge olika teman olika färger och sedan markera dessa delar i materialet utifrån vilken färg de handlar om, vilket stämmer väl överens med hur vi utfört denna process. Efter att ha hittat 13 teman i materialet som var mer eller mindre återkommande så valde vi ut fem av dessa som vi ansåg var mest återkommande i respondenternas svar, se de teman som är markerade med röd kant i figur 4.
Figur 4: Kvalitativ tematisk analys
Vi utgick från vårt utforskande syfte och började med att beskriva de teman som identifierats för att sedan tolka dem och därigenom skapa mening. De fem teman som var mest återkommande var störningsmoment, pauser, flexibel arbetstid, ledarskap och attityd till hemarbete framöver. Vi gick djupare i dessa teman och identifierade sju underkategorier som var centrala i dessa teman, se figur 4 ovan. Dessa underkategorier var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassad efter individen, organisationskultur och balans. Att dessa ansågs vara centrala och
16 viktiga att skapa underkategorier för berodde på att de var tydligt återkommande i respondenternas svar, samt att genom att inte identifiera dessa underkategorier skulle viktiga detaljer inte kunna urskiljas. Exempelvis vad gäller störningsmoment, där inkluderas både kontorsspring och familjemedlemmar men de syftar på två helt olika störningsmoment och dessutom existerar den ena vid kontorsarbete medan den andra existerar vid hemarbete. I processen att ta fram vilka teman som skulle användas i studien togs även stor hänsyn till vad som kunde bidra till att svara på studiens syfte. För att gå vidare med våra teman behövdes även en koppling till litteratur.
3.3.2 Sökning litteraturundersökning
Efter att ha identifierat centrala teman i empirin påbörjade vi en litteraturundersökning för att skapa mening till den empirin vi samlat in. Vi påbörjade sökningen via Primo och ABI/INFORM där vi begränsade sökningen till ”peer reviewed” för att nå vetenskapliga artiklar. I sökningen använde vi oss av åtta olika sökord, se figur 5, nedan. Resultatet av sökningarna scrollade vi igenom för att hitta de artiklar vars titlar och abstract ansågs vara av nytta till vår studie. Detta genererade ett trettiotal artiklar som sparades ned till våra datorer och kategoriserades i mappar utifrån sökorden. Dessa artiklar skummade vi sedan igenom för att få en uppfattning om huruvida de var relevanta för vår studie eller inte. Denna sållning genererade ett resultat på 19 vetenskapliga artiklar som användes i vår litteraturundersökning. Utöver dessa artiklar använde vi oss av ytterligare två artiklar om ledarskap som vi tillhandahållit från tidigare kurser under utbildningen. Vi gjorde en sökning på dessa artiklar på Primo för att säkerställa att de kategoriserades som vetenskapliga artiklar och därmed var ”peer reviewed” innan vi använde dem i vår analys.
Vår induktiva ansats medför en öppenhet för materialet, trots detta så har vi förkunskaper om ämnet genom våra tre år på högskolan. Detta medför att vi inte började från noll, utan vi började med viss förkunskap. Vi är induktiva men vi tillämpar inte helt grundad teori. Att helt tillämpa grundad teori innebär att författaren utgår från de begrepp som respondenterna använder för att hitta teman (Blomkvist et al., 2018). Vi har därmed låtit materialet styra riktningen i arbetet, men vi utgår inte helt från grundad teori. Våra förkunskaper har inte påverkat vårt resultat men våra förkunskaper har kommit tillbaka vid litteraturen i kopplingarna mellan teori och empiri. Detta medförde att några artiklar som användes i inledningen återkom i analysen.
Figur 5: Process och resultat av litteraturundersökning
3.4 Etiska ställningstaganden och studiens kvalitet
När man utför en studie bör vissa etiska krav uppfyllas (Vetenskapsrådet, 2021). Detta för att respondenterna och dess data ska behandlas på korrekt sätt. Likaså för att värna om respondenternas
Teman
• Identifierade teman
Litteratur
• Sökning i Primo och ABI/INFORM: Work-life balance, Productivity AND Telework, Breaks at work, Short breaks AND Productivity, Break AND Work AND Productivity, Disturbance AND Work from home, Working both from office and remote, Leadership AND Remote work
• Genomgång av material från tidigare kurser
Resultat
• 19 vetenskapliga artiklar från Primo och ABI/INFORM
