Examensarbeten som främst handlar om attityder och intresse är betydligt färre än de som handlar om begreppsförståelse. De flesta stu- dierna kring attityder/intresse är genomförda med fokus i grundskolan, förutom ett par studier i förskolan. Den ena är redan beskriven ovan där Alfanou och Larsson (2009) också undersökte förskolepersonalens intresse för no. Det andra examensarbetet som inkluderar förskolan genomförde Löfgren och Pennanen (2006) som en enkätstudie med 49 lärare från förskolan upp till årskurs 3, där det förutom frågor om intresse också ställdes frågor som handlar om arbetssätt och undervis- ning. Resultatet visar att de flesta av lärarna är intresserade av no och arbetar dagligen eller någon gång per vecka med no. Däremot saknar flera av lärarna ämneskunskaper och materiell utrustning.
En kartläggning av elevers attityder och intresse till naturvetenskap genomförde Nerme och Sjögren (2005). I studien använde de enkät för att samla in empiri. Dessa besvarades av 83 elever i årskurs 5 och 6. De flesta eleverna tyckte att no är roligt och att de har nytta av sina kunskaper på fritiden, men också när de blir vuxna. Att arbeta i grupp och att arbeta praktiskt, tyckte de flesta eleverna var roligt, men kate- derundervisning ansågs tråkigare. Att no skulle vara roligare, eller mer intressant än andra ämnen, höll de flesta eleverna inte med om. Tre fjärdedelar av eleverna ville inte arbeta med no som vuxna.
Två studier handlar om attityder/intresse till utomhusundervisning/ utomhuspedagogik med no-innehåll. Petersson och Videsson (2005) använde enkät som metod. 86 lärare i årskurs F-6 som undervisar i no besvarade frågor om utomhuspedagogik och utomhusundervisning. Olsson och Palm Norgren (2011) intervjuade 12 elever i årskurs 4 om deras inställning till utomhusundervisning. Peterssons och Videssons (2005) resultat visar att de flesta lärarna är positiva till utomhuspe- dagogik, men det är inte många av lärarna som undervisar utomhus. Att skolans miljö är stimulerande har betydelse för om lärarna har no- undervisning utomhus. Detta trots att de flesta lärare menar att förståel-
sen för no främjas av utomhusundervisningen. Drygt hälften av lärarna ansåg att fortbildning i utomhuspedagogik skulle kunna bidra till att fler undervisar utomhus. Resultatet från intervjuerna som Olsson och Palm Norgren (2011) genomförde visar att eleverna ansåg att utomhus- undervisning är positiv/rolig och att de lär sig om naturen. De menar vidare att matematik möjligtvis kan undervisas ute. Det gäller däremot inte svenska. Flera av eleverna svarade att de lär sig bättre inomhus i klassrummet än utomhus.
En annan studie, genomförd av Friberg och Karlsson (2006) under- sökte hur lärare i årskurserna 1-5 relaterar no-undervisningen till sam- hället. De undersökte också vilken inställning lärarna har till detta. I studien intervjuades 7 lärare. Dessa svarade bland annat att de är posi- tiva till att koppla samhället till no-undervisningen. På olika sätt gör de kopplingar till samhället vid no-undervisning, genom att använda t.ex. tv-program och tidningar. Dessutom gör lärarna studiebesök när de arbetar tematiskt. Värderinsövningar är däremot inte vanligt i no- undervisningen. Några av lärarna svarade, att om de haft mer tid och resurser hade de kunnat göra mer.
Neckmar Lindvall och Sjögren (2005) genomförde en studie med elever i årskurs 6, där de flesta av eleverna har svenska som andraspråk. Åtta elever observerades samt intervjuades efter att ha varit med om ett undervisningsförsök med pedagogiskt drama i no-undervisningen om jordens och livets utveckling. Frågorna som eleverna fick besvara handlade om hur de uppfattar att drama påverkat kommunikationen, intresse och lusten att lära naturvetenskap. Resultaten visar att de flesta eleverna var engagerade i dramaövningarna och att kommunikationen eleverna emellan ökade vid dessa övningar. Eleverna upplevde också att det både var roligare att lära no genom drama i undervisningen och att drama skulle kunna göra no mer intressant.
Hur elevers attityder till naturvetenskap påverkas av föräldrars attity- der till naturvetenskap undersökte Cordua (2008). En enkät besvarades
av 17 föräldrar till elever i årskurs 4-6. Fem av dessa föräldrar, samt deras barn (5st) intervjuades dessutom om sin inställning och i vilken utsträckning barnen tar del av naturvetenskap utanför skolan. Resul- taten visar att det finns ett visst samband mellan föräldrar och deras barns intresse för naturvetenskap. Nästan alla barn har också tagit del av naturvetenskap utanför skolan (t.ex. muséer, tv-program, tidskrifter mm.), men många gånger har barnen fått uppleva detta helt själva, utan föräldrarnas deltagande eller hjälp.
Gynnstam och Åström (2005) gjorde en intervjustudie om barns och ungdomars inställning till djurförsök. Noteras skall, att endast studien som genomfördes med barnen beskrivs här. Barnen, 19 elever i årskurs 1, intervjuades gruppvis när de förde en diskussion kring ett fiktivt dilemma om använda försöksdjur till medicinsk forskning och hur de skulle ha agerat i olika situationer. De flesta eleverna ansåg inte att man skulle använda försöksdjur att testa mediciner på, även om kom- pisen kanske skulle dö. Där visade eleverna större empati för djuren än för kompisen. Om kompisen istället var en hund, så ändrade några av eleverna sin uppfattning och det var då ok att använda försöksdjur. Både Bengtsson (2004) och Bodhamre och Persson (2007) har stu- derat andraspråkselevers (årskurs 5-6) inställning till hemuppgifter i no. Bengtsson (2004) intervjuade 11 elever både före och efter att de genomfört hemuppgiften med experiment om luft. Resultatet visar att de flesta eleverna var positiva till experiment som hemuppgift istället för faktatexter och att de hade genomfört hemuppgiften tillsammans med en förälder eller ett äldre syskon. Flera av eleverna talade också sitt modersmål när de genomförde experimenten. Bengtsson (2004) menar att denna positiva attityd kan öka elevernas förståelse i natur- vetenskap. I Bodhamres och Perssons (2007) studie, där också fem av elevernas föräldrar deltog, fick eleverna besvara en enkät hur de upp- levde hemuppgiften med experiment, deras engagemang och moders- målets betydelse under experimenten. Åtta elever intervjuades efter att de haft hemuppgiften om vatten. Resultatet visar att såväl elever som
föräldrar hade precis som i Bengtssons (2004) studie en positiv inställ- ning till experiment som hemuppgift. Alla kommunicerade också här med varandra på sitt modersmål i mindre eller större utsträckning och under experimentens gång fick alla elever förutom en hjälp av någon annan (förälder, syskon).
Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta examensarbetena handlar om att undersöka hur eleverna utvecklar sin begreppsför- ståelse i no utifrån olika undervisningsmetoder och ämnesinnehåll. Utvecklingsarbeten och litteraturstudier är däremot ovanliga. Arbeten av gestaltande karaktär saknas helt. Elever i åk 4-6 är den vanligaste gruppen att studera, därefter lärare i åk 4-6. Ovanligt är studier gjorda på förskolor och med föräldrar eller skolledare. Intervjuer är genom- gående den vanligaste metoden.
Referenser
Afanou Y. och Larsson A. (2009) Naturvetenskap i förskolor med
uteverksamhet – arbetssätt och ämnesinnehåll. Examensarbete,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Ahrend Björkman C. (2009) Tummelisa och NO-undervisning. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Al-Binni S. och Karlsson J. (2008) Grundskolepedagogers använ-
dande av experiment. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Aronsson C. (2009) Barns samtal om hur djuren överlever vintern. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bengtsson P. (2004) No-experiment som hemuppgift. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bergström M. (2011) 4-5 åringars vardagsföreställningar om regn,
moln och vattnets kretslopp. Examensarbete, Fakulteten för lärande
och samhälle, Malmö högskola.
Bodhamre M. och Persson P. (2007) NO-hemuppgifter i ett andra-
språksperspektiv. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Borg C. och Samuelsson C. (2008) Potentiella framgångsfaktorer
till Finlands goda resultat i PISA-undersökningar. Examensarbete,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Carlberg A. och Myrup L. (2008) Nature of Science i skolans
tidigare år. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Cordua F. (2008) Hemkulturens påverkan på elevers attityder
till naturvetenskap. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
Edenhäll S. och Tomelius L. (2010) Utomhuspedagogik, en metod att
nå kursplanemålen i NO. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Ernstedt K. och Malmberg A. (2004) Meningsfull miljöcertifiering? Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Friberg A. och Karlsson K. (2006) Samhällsrelaterad undervisning
i naturvetenskap. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Gynnstam R. och Åström K. (2005) Djuretik ur barn och ungdomars
perspektiv. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Hansson M. och Karlström S. (2010) Elevers begreppsanvändning
inom området vatten. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Jakobsson M. och Wåhgen K. (2005) Skönlitteratur som medel för
begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. Examensarbete,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Krappe A. och Ydeskog L. (2009) Att utveckla barns naturvetenskap-
liga begreppsförståelse genom experiment. Examensarbete, Lärar-
utbildningen, Malmö högskola.
Larsson A. (2004) Barns föreställningar om begreppet luft. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Larsson E. och Malmström E. (2005) I vilken grad upplever flickor
och pojkar att läroboken i naturvetenskap vänder sig till dem?
Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Lindström A. (2008) Fem. och elvaåringars vardagsföreställningar
om nedbrytning, kompost och Grön Flagg. Examensarbete, Lärar-
Löfgren T. och Pennanen N. (2006) Kartläggning av NO i förskola
och de tidigaste skolåren. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Neckmar Lindvall I. och Sjögren E. (2005) Pedagogiskt drama i
NO-undervisningen. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Nerme J. och Sjögren J. (2005) Kartläggning av elevers attityder till
naturvetenskap. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Olsson J. och Palm Norgren L. (2011) Elevers inställning till utom-
husundervisning och lärande. Examensarbete, Fakulteten för lärande
och samhälle, Malmö högskola.
Persson S. (2006) Hur påverkar datorspel undervisningen i natur-
vetenskap? Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Petersson J. och Videsson A. (2005) Utomhuspedagogik för ett
fördjupat lärande och en varaktig kunskap. Examensarbete, Lärar-
utbildningen, Malmö högskola.
Smedenmark I. (2011) Barns tankar kring naturvetenskap – 4-5
åringar förklarar regn. Examensarbete, Fakulteten för lärande
och samhälle, Malmö högskola.
Taheri M. och Temocin E. (2005) Islam, sex och samlevnad. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Wernås M. (2004) Facklitteratur i No-undervisningen. Examens- arbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.