I skolverkets Lusten att lära (2003) går det att läsa om elevernas attityder till matematik och hur glädjen till ämnet mattas av och hur motivationen har förvandlats till djup skoltrötthet. I Skolverkets rapport (2004a) Attityder i skolan 2003 anser 47 procent av gymnasieeleverna att matematiken är roligt. Denna studie visar att ingen elev anser matematiken vara tråkig eller mycket tråkig, däremot menar 24 av 27 elever att ämnet är rolig eller mycket rolig. Detta visar även utvärderingen efter laborationerna då alla eleverna ansåg att det var roligt att laborera. Dessa elever ser troligtvis ett användningsområde för matematiken då deras program är matematikintensivare än många andra program. Elever som inte ser något användningsområde för matematiken förlorar lättare intresset och tilltron till sin förmåga än andra elever som inser att de använder matematik på olika sätt i vardagslivet (Emanuelsson, 2002). De tre elever som anser matematiken vara varken rolig eller tråkig kan mycket väl ha en positiv syn på matematiken. Hur eleverna anser matematiken kan vara en jämförelse sak mellan matematiken och övriga ämnen. Även om de har en neutral syn innan laborationerna kan denna mycket väl ha ändrat efter det att de har provat på att laborera, då alla elever ansåg att det var roligt eller mycket roligt att laborera.
Tjugosex av 27 elever tror även att laborationer kan gör matematiken roligare om de får laborera. Detta trots att 24 elever redan tycker matematik är roligt eller mycket roligt. Det är möjligt att det är den positiva attityden till matematiken som gör att eleverna har samma tro på laborationer. När elever ger exempel på roliga och lärorika lektioner där har de arbetat med problemlösning i grupp. För att skapa positiva attityder måste matematikundervisningen bli varierande och lustfylld (Skolverket, 2003). Detta ansåg säkert eleverna som laborerade för samtliga elever tyckte det vara roligt eller mycket roligt att laborera. Men även hur eleven upplever hur de förstår, vad de sysslar med och vad de finner intressant ökar deras motivation. Den bästa motivationen kommer inifrån, när arbetet känns meningsfullt eller uppgiften väcker intresse, nyfikenhet och engagemang (Oltenau, 2003). Prestationsmotivation handlar om en slags inre motivation, att göra sitt bästa för att man vill
känna sig kompetent. Dessa elever bestämmer sina egna, rimliga mål som de har goda möjligheter att nå. Även om det finns flera delmål, är ändå de långsiktiga målen som kommer i första hand (Imsen, 2000).
Matematiken uppfattas fortfarande som ett svårt och tråkigt inövande av räknefärdigheter (Utbildningsdepartementet, 2004). Fyra av 27 elever i studien uppfattar matematiken som svår medan 13 elever bedömer den som lätt. Tio elever menar att den är varken svår eller lätt. Skillnaderna i hur eleverna uppfattar matematiken kan vara att 13 av eleverna har utländsk härkomst och har svårt att förstå lärarens budskap. Läraren är den som har störst påverkan på hur eleverna ser på matematiken. Persson (2005) beskriver hur viktigt det är med en lärare som visar engagemang och har en förmåga att motivera, inspirera och anknyta till verkligheten samt visa tilltro till elevernas förmåga. Även Skolverket (2003) påtalar vikten av att ha en lärare som engagera och utmana eleverna. Eleverna känner kanske en inre belöning som kan handla om upplevelsen om att de har roligt och/eller behärskar något som är svårt, en upplevelse av att de förstå något på djupet och en bra självkänsla, en sorts inre tillfredsställelse (Holden, 2001).
Tjugofem av 27 elever tror att laborationer i matematik kan ge nya kunskaper i ämnet. De andra två eleverna kan redan ha insett att laborationer ger nya kunskaper då laborationer är en del av elevernas vardag, då de laborerar i andra ämnen såsom fysik, kemi och biologi. Eleverna har kanske insett att laborationer i andra ämnen har utvecklat deras nyfikenhet och tillit till sin egen förmåga att lära samtidigt som den ökar deras motivation till att lära. Den bästa motivationen kommer inifrån, när uppgiften känns meningsfull eller uppgiften väcker intresse, nyfikenhet och engagemang (Oltenau, 2003). En balanserad blandning av olika arbetsformer och uppgifter gynnar elevernas harmoniska utveckling. Variationen mellan dem är viktig. Skolan ska se till att varje elev växer med sina uppgifter. Eleverna ska lära sig att diskutera och argumentera, men även att lyssna till andra. Deras kunskaper ska kunna nyttjas till att lösa problem och pröva antaganden samt kunna användas i vardagslivet (Lpf 94).
Emanuelsson (2002) ser en koppling mellan matematikkunskaperna och verkligheten att detta är en förutsättning för att öka elevernas motivationer och intresse för matematik. Tjugofem av 27 elever i undersökningen tror att de kan förstå matematiken bättre om de laborerar. Kanske eleverna har upplevt förnyade kunskaper när de har laborerat i andra
bara trötta på den ”tysta räkningen” och vill lära sig av varandra genom att bolla tankar och idéer mellan varandra istället för att räkna enskilt i matteboken. Intresse tillsammans med nyfikenhet och utforskande ska vara grunden för undervisningen i skolan (Lpf 94). Sjutton elever uppfattade att det var svårt eller mycket svårt att laborera och en elev att det var lätt medan nio elever tyckte varken det var svårt eller lätt. Skillnaderna beror säkerligen på elevernas förkunskaper och vilken laboration de fick göra. Tjugosex av 27 elever bedömde det som viktigt eller mycket viktigt att laborera endast en bedömde det som varken viktigt eller oviktigt att laborera. Detta bör jämföras med att 23 av 27 elever bedömer matematiken som mycket viktig och att ingen anser ämnet vara oviktigt. Resultatet hade säkert blivit ett annat om eleverna hade bedömt matematiken som oviktig.
Av 27 elever ansåg 21 att de lärde sig något av att laborera medan två ansåg att de inte lärde sig något alls av att laborera. Detta resultat kan bero på hur eleverna anser att de klarar matematiken i skolan. Där är 16 elever som anser att de klarar matematiken bra och åtta som har en neutral syn medan tre anser sig klara den dåligt. Eleverna insåg med laborationerna flera olika saker som att algebra är roligt och algebra förekommer utanför matteboken. En positiv upptäckt som gör att engagemanget och intresset för att lära ökar. Andra utmanades genom att de fick tänka mer än vanligt och upprepa försöken för att förstå. Ett försök som präglades av en lagom svår utmaning är deras kreativitet ställdes på svåra prov. Där var de som framhöll samarbetet som en positiv lärdom. En av eleverna ansåg att uppgiften inte hade gett några nya kunskaper men eleven ansåg att det kan vara ett bra sätt att lära sig på. Kanske uppgiften var för lätt eller för svår. Uppgifterna skall vara lagom svåra annars kan de skapa en känsla av meningslöshet eller ångest (Skolverket, 2003). Trots att eleven inte hade lärt sig något så var inställningen till att laborera positiv och eleven kan säkert tänka sig att gör det igen.
Tjugofem av 27 elever tror att laborationer i matematik är ett bra alternativt arbetssätt till den ”vanliga” bokräkningen. Ungefär samma resultat får man efter genomförda laborationer då 23 av 27 elever kan tänka sig att laborera igen. De upplevde kanske uppgiften som intressant och utmanande där deras erfarenheter togs tillvara och att de provocerandes av sin labbpartner till att argumentera för sin lösning. Två tjejer kan inte tänka sig att laborera igen, som anledning uppgav den ena att det var en tråkig uppgift som hon inte förstod och den andre föredrar att räkna i boken. Kanske uppgiften inte lyckades att väcka deras intresse och
skapa positiva attityder till att laborera. Att vara motiverad och ha bra självförtroende hjälper lärandet och förbättrar prestationerna i och utanför skolan (Skolverket, 2005).
Tjugosex av 27 elever i studien ansåg att de blev mer eller mycket mer motiverade av att laborera jämfört med en ”vanlig” lektion. I Skolverkets rapport (2003) Lusten att lära står det beskrivet känslan av att lyckas med någonting vilket i sig är starkt motiverande. Sterner & Lundberg (2002) skriver, för att lyckas måste eleverna våga göra fel. Ändå är den viktigaste faktorn som påverkar elevernas attityd till lusten att lära är tilltron till den egna förmågan att lära (Skolverket, 2003). Eleverna har olika behov och undervisningen ska ta hänsyn till dessa och anpassas efter dem (Lpf 94). ”Motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas ihop och ger färg och glöd åt våra handlingar (Imsen, 2000).” Det är själva motivationen som skapar aktivitet hos eleven (Imsen, 2000). Den som inte motiverades saknar kanske mod och tillit till sin egen förmåga eller fick eleven möjligtvis en uppgift som upplevdes för lätt/svår för dennes lärande. För lätta uppgifter känns meningslösa och för svåra skapar ångest (Skolverket, 2003). De flesta ansåg kanske att lektionen präglades av variation och kreativitet. Andra kanhända fann sin upptäckarglädje, engagemang och en ny utmaning av laborationen. Eleverna fick kanske positiva erfarenheter från samtalen som utgick från deras egna tankar, där deras tillvägagångssätt provades, diskuterades och utvärderades. De kändes glädjen och lusten av att lyckas med någonting vilket kan vara starkt motiverande (Skolverket, 2003).
Några elever i studien såg inte denna lektion som en ”vanlig” lektion utan något nytt som både var roligt och omväxlande. I Lpo94 står det ”att skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet, sitt eget sätt att lära, tillit till sin egen förmåga och lusten att lära”. Delar av detta kan man se i elevernas utvärdering där de skriver att det krävdes mer tanke än vanligt. De gav även uttryck för glädjen att få samarbeta och prata med varandra. En av killarna tyckte det var svårt innan han förstod och sedan blev det kul. Matten blev rolig och att det var roligt med lite omväxling skriver en. Här skapas positiva attityder till undervisningen genom att de blev varierande och lustfylld. En påpekande att det var roligt att laborera i matematik för det gör man inte så ofta och att det var kul att räkna på ett lite annorlunda sätt. Eleven upplevde säkert lektionen som variationsrik och utmanande. En annan elev ansåg det var roligt men hade heller jobbat med uppgifterna i boken. Eleven upplevde kanske ständiga misslyckanden med sin laboration där hon förlorade sin motivation
6 Slutsats
Syftet var att undersöka hur elever som läser första året på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i nordvästra Skåne ser på laborationer i matematik. Resultatet visar att 26 av 27 elever bedömde det även som viktigt eller mycket viktigt att laborera i matematiken. Undersökningen visar även att alla elever ansåg att det var roligt eller mycket roligt att laborera. Ändå är där två elever som inte kan tänka sig att laborera igen.
För att väcka intresse för matematik och skapa positiva attityder är det oerhört viktigt med ett betydelsefullt innehåll och varierade arbetsmetoder där erfarenheter och behov tas tillvara (Utbildningsdepartementet, 2004). En väsentlig del av eleverna i undersökningen tror att laborationer kan få fler elever att förändra sin attityd mot matematiken. De flesta av eleverna i studien laborerar regelbundet i andra ämnen detta har givetvis betydelse för hur de uppfattar laborationer. Elever som upplever matematiken som viktig har nog större tro till förändringar än elever som upplever den som tråkig.
Alla elever borde på regelbunden basis få prova på att laborera i matematik för laborationer kan leda till en ökad motivation. Studien visar att 26 av 27 elever fick en ökad motivation av att laborera jämfört med en ”vanlig” lektion. Resultatet kan även bero på att eleverna ansåg att det var roligt eller mycket roligt att laborera och att de flesta är vana vid att laborera i andra ämnen samt att de tycker det är viktigt med matematik. För det är även det omvända, elever som möter ständiga misslyckanden i matematik, förlorar snabbt sin motivation och lust att lära (Skolverket, 2003).