Faktorer som kan påverka tilliten till en digital vård är till exempel hur enkelt och användarvänligt ett digitalt hälsosystem är. Om ett system inte kräver en stor ansträngning att använda ökar tilltron till det. Andra faktorer som påverkar tilliten är rättvis datautlämning samt rekommendationer. Ryktet om ett system kan vara både ett hinder och något positivt när det kommer till att implementera digital hälsa. Faktorer som påverkar tilliten negativt till digitala
hälsosystem är om tillgängligheten är begränsad. Vidare påverkar även rädsla för datautlämning de digitala hälso-systemen negativt. (Adjekum et al., 2018)
3.4.1
Attityder till vård genom digitala tjänster
Enligt artikeln Digitala vårdtjänster riktade till patienter - kartläggning och uppföljning av Socialtjänsten (2018) framgår det att patienter generellt har en positiv attityd till vårdtjänster och digitala möten med vården. Kvaliteten i ett digitalt möte inom vården innehar samma kvalitet som ett fysiskt möte då digitala vårdtjänster följer samma lagar. (Socialtjänsten, 2018) Trots de fördelar som kommer med mHealth finns det några kritiska aspekter med vårdapplikationerna. En av de mest kritiska aspekterna med mHealth-applikationer är om användarna inte är villiga eller har förmågan att använda tjänsten. (McGillicuddy, Weiland, Frenzel, Mueller, Brunner-Jackson, Taber, Baliga & Treiber, 2013)
Selfcare och nya teknologier kan både underlätta men även vara otäcka och krävande för patienter. Det kan även vara bekvämt för en patient att slippa det fysiska mötet med läkaren och istället kunna välja att hålla mötet på distans, medan andra föredrar det fysiska. Patienter kan även råka slarva eller prioritera annat än tekniken vilket leder till ett misslyckat insamlande av viktig data. För äldre patienter är det vanligt att uppleva teknofobi när de har använt sig av selfcare. (Lupton, 2013) Teknofobi innebär obehag att använda modern och komplexa enheter eller teknik (Osiceanu, 2014). Även för yngre patienter har selfcare upplevts vara problematiskt då de kan undvika att svara på frågor. Detta trots tidigare erfarenhet av dessa typer av teknologier sedan innan. Den fysiska närvaron är även viktig för somliga patienter eftersom de upplever att mötet skapar en mer personlig interaktion. En negativ aspekt med egenvård är att individen kan tappa kontroll till exempel när den ska utföra ett test på sig själv. Detta kan uppstå om uppgiften är för svår vilket medför att en läkare på plats krävs. (Lupton, 2013)
Enligt en studie av McGillicuddy et al. (2013) om patientens attityd till hälsoövervakning via mobiltelefonen finns det ett ökat behov från patienternas håll av att erhålla sjukvård av det här slaget. Resultatet visade en positiv attityd till användandet av mHealth då patienterna upplevde en utvecklad självförmåga samt en förbättrad leverans av medicin från leverantörer. Respondenterna var bekväma med att bli övervakade med hjälp av mHealth och litade på att deras integritet skyddas. (McGillicuddy et al., 2013) Däremot hade en minoritet av undersökningsgruppen en negativ inställning av att använda mHealth. Forskarna resonerar kring om detta berodde på att den nämnda gruppen var mindre bekväma med att använda ny teknik då
hos denna grupp av patienter är det viktigt att göra systemet enkelt och bidra med assistans. (McGillicuddy et al., 2013)
Likt tidigare studie visar en undersökning utförd i Ghana en positiv attityd till användandet av mobiltelefoner för att kunna söka vård på distans. I detta fall användes symptombaserad IVR (Interactive voice response). Undersökningen visade att användarna hade en positiv attityd till att söka vård genom sina mobiltelefoner. Negativa upptäckter hos forskarna var för höga kostnader, svårigheter för tekniken och sociala svårigheter. De sociala svårigheterna innebar att vissa användare hade problem med mänsklig interaktion. Andra sociala svårighet påverkades av infrastrukturer. Forskarna diskuterade att en lösning på detta skulle kunna vara kostnadsfria samtal samt att erbjuda kurser för att förstå programmet. (Brinkel et al., 2016)
I artikeln Consumer trust – challenge for e-healthcare framgår det att konsumentens förtroende är en avgörande faktor inom utvecklingen i vårdsektorn. Eftersom de digitala tjänsterna bygger på förtroende är detta därför viktigt för att tjänsterna ska bli framgångsrika på marknaden. Den sociala närvaron är betydelsefull för att skapa ett förtroende vilket gör det problematiskt för dessa tjänster då interaktionen sker online. (Matysiewicz & Smyczek, 2009) Jabeen, Hamid, Akhunzada, Abdul och Ghouzali (2018) understryker likaså att förtroendet är en viktig faktor inom sjukvården som avgör kvaliteten. Fler faktorer som påverkar tillit sjukvården är patientens tillfredsställelse samt att diagnosen ska ställas snabbt. Forskning visar att patienter med kroniska sjukdomar är i ett extra stort behov av förtroende i vården. (Jabeen et al., 2018)
3.4.2
Attityder till datautlämning
I Luptons (2013) artikelframgår det att den generella attityden till insamling av data inom vård både är positiv och negativ. För vissa patienter kan insamlingen av data vara tuff då de dagligen måste påminnas om sin sjukdom. För andra patienter kan insamlingen ge en känsla av kontroll. Däremot om resultaten av insamlingen av data visar sig vara negativ kan detta väcka rädsla och ångest hos patienten. (Lupton, 2013) Adjekum et al. (2018) beskriver huruvida säkert ett system är för att samla personlig data är avgörande för tilliten till en digital hälsoplattform. Van Dijck & Poell (2018) belyser hur utvecklingen av hälso-plattformar har skapat en debatt om integritet kontra fördelen med att få skräddarsydd sjukvård. Enligt författarna menar majoriteten av vårdapplikationerna att de bidrar med något positivt men beskriver fortfarande inte för användare exakt vad som händer med deras data. De förklarar att vårdapplikationer inte är transparenta till konsumenter och omgivningen om hur data används och analyseras. (Van Dijck & Poell, 2016)
Samtliga komponenter i den här loopen är involverade i ett tillits-system där alla behöver acceptera att systemet är korrekt och tro på att resultatet kommer att vara sanningsenligt. Artikeln beskriver hur digital tillit kan uppnås i kollaborativa hälsoforsknings-projekt och menar att det krävs ett samhälle där all data-aktivitet är transparent och kan verifieras av alla medlemmar. (Sutton et al., 2018)Forskarna antyder att patienter som lämnar ut privat hälsodata ofta vill veta vem som har tillgång till den och sprider den. För att ett system ska vara pålitligt behöver det genomgå sex punkter: sekretess, integritet, tillgänglighet, åtkomst, icke-förnekande och transparens. Detta är extra viktigt i system som omfattar hälsoforskning då det hanterar privat hälsodata. (Sutton et al., 2018)
Sutton et al. (2018) beskriver en modell över vilka krav som ställs för varje komponent för tillit i ett system som inkluderar patienter, forskare och artificiell intelligens. Författarna menar att den som lämnar ut sin data behöver vara medveten om vem som har tillgång till den och kan dela individens data. Kraven för datalagrings-enheten är att ha kontroll över den privata datan och med säkerhet lagra den. Forskarens krav handlar om att ha tillgång till patientens data, inneha tillgång till resultat av AI-systemen och att ge feedback till AI-systemen. Ett krav för AI- systemet är att det ska bidra med ett analytiskt resultat till forskarna. (Sutton et al., 2018)
4
Resultat
I denna del redogörs insamlat material från enkätundersökningen samt fokusgrupp 1 & 2. Enkätundersökningen skickades ut vecka tio på Facebook där den låg publicerad i tre dagar innan den stängdes. Antal personer som deltog i enkätundersökningen var 101 personer. Fokusgrupp 1 inkluderar scenario 1 och ägde rum vecka 11 där 5 personer deltog, dessa personer kommer benämnas som respondent 1:1, 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5. I fokusgrupp 2 som inkluderar scenario 2 deltog 4 personer som kommer benämnas som respondent 2:1, 2:2, 2:3 och 2:4.