Attraktivitet, mötesplatser och grönska

Den tredje kategorin som kopplas till social hållbarhet är mötesplatser och grönska. Dokumenten från Malmö stad beskriver att planering av mötesplatser är en viktig del i att åstadkomma en socialt hållbar stad. Citatet nedan formuleras av Malmö stad:

“Att konfronteras med olika tankar, idéer, livsstilar och kulturyttringar ger människor inspiration till att utveckla nya tänkesätt, ny kunskap, nya tjänster och produkter. En stadsmiljö som stödjer olikheter och oplanerade möten kan bidra till en dynamisk och långsiktigt livskraftig ekonomi.” (Malmö stad, 2018, s. 15)

I citatet finns en antydan om att möten ska leda till en social hållbarhet i form av mer kunskap och nya tankesätt men det finns även ett fokus på en form av ekonomisk hållbarhet då möten kan leda till nya tjänster och produkter. Dessa möten planeras genom att området ska erbjuda flera tilltalande torg, parker och platser som lockar till ett rikt stadsliv där den fysiska strukturen skapar ett tryggt stadsliv (Malmö stad, 2015, s.4f). Bland annat nämns det att mötesplatser både inomhus och utomhus som är attraktiva ur trygghets- och tillgänglighetsaspekter ska uppmuntras att skapas och området ska utvecklas till att vara inkluderande och innefatta sociala klausuler. Mötesplatserna ska dessutom utformas för att attrahera olika målgrupper med olika bakgrund, livsstil och åldrar där målet är att människor ska mötas över åldersgränserna då det inte anses hållbart att separera olika grupper. (Malmö stad, 2015, s.11ff). För att främja en hälsosam miljö ska Malmö stad arbeta efter de åtta parkkaraktärerna på allmän plats. Förutom den biologiska kvalitén bör stadsrummen utformas så att den uppmuntrar till rörelse (Malmö stad, 2015, s.12). Utifrån mina observationer har jag dock svårt att se exempel på vad som ska kunna locka till sig olika åldersgrupper till området. På vissa platser finns ibland mer specifika utformningar som till exempel skate ramper, odlingslotter etc. för att locka till sig specifika användare men detta saknas i Norra Sorgenfri.

Både under mina platsobservationer men även under andra tillfällen som jag befunnit mig i området, har jag dock iakttagit en plats som faktiskt har planerats som en offentlig plats och som en form av mötesplats. Detta är utegymmet som ligger i korsningen mellan Industrigatan och Sankt Knuts väg, intill S:t Paulis Norra kyrkogård. Genom några enkla medlen har det skapats en plats som vid en

första anblick kan ses som inbjudande av alla att använda. Dock har jag sett en skillnad kring användandet av platsen. De gångerna jag befunnit mig på platsen har träningsredskapen till största del används av män medan kvinnor till större del använt gräsplätten intill, för mindre gruppträningar. Gymmets placering tätt intill de båda trafikerade gatorna Industrigatan och Sankt Knuts väg gör att människor som är på platsen kan känna sig exponerade vilket jag tror kan bidra till en otrygg känsla på platsen. Trots att Malmö stad skriver om vikten av trygghetsaspekten och vikten av att planerna en offentlig plats så att alla ska kunna känna sig trygga tror jag att det med

enkla medel hade kunnat gå att skärma av platsen på ena hållet från gatan för att minska känslan av exponering.

Figur 8: Bilden visar utegymmets placering i korsningen mellan de två bilvägarna

Figur 7: Bilden visar utegymmet som finns placerat i området

Norra Sorgenfri beskrivs att bli en plats med ett rikt offentligt liv och gott om mötesplatser. Detta ska ske genom att bottenvåningarna i byggnaderna ska vara förberedda för lokaler och småskaliga verksamheter som ska utgöra målpunkter för Malmöbor och på så sätt ska ett rikt offentligt liv i området uppmuntras (Malmö stad, 2017b, s.13). Utifrån de sociala hållbarhetsaspekterna skriver Malmö stad att både mötesplatser inom- och utomhus som är attraktiva ur trygghets- och tillgänglighetsaspekter ska uppmuntras att skapas (Malmö stad, 2017b). Däremot kan de offentliga platserna i bottenlokalerna på byggnaderna riskera att exkludera människor då dessa platser blir privat-offentliga platser. Mina platsobservationer visar på att de flesta sittplatser som finns längs med Industrigatan tillhör restaurangerna i bottenvåningarna och är därför inte tillgängliga för alla människor. De få sittplatser längs med Industrigatan som är offentliga utgörs av några bänkar. I visionen om att skapa ett område som ska locka besökare kanske en mer genomtänkt utformning av sittplatser varit något att ha i åtanke. Med denna planering ställer jag mig frågandes till om det verkligen är mötesplatser i det offentliga rummet

Figur 10: Bilden visar Industrigatan med de få sittplatser och dessa tillhör en restaurang och är därför endast för betalande gäster.

Figur 11: Bilden visar Industrigatan med de få sittplatser som är helt offentliga.

man vill uppnå eller om det är mötesplatser kopplat till verksamheterna som Malmö stad strävar efter.

Norra Sorgenfris yta på cirka 40 hektar beskrivs som en plats med stor brist på flera kategorier av grönområden. Området ligger inramat av S:t Paulis tre kyrkogårdar som är tänkt att utgöra områdets gröna ryggrad och vara viktiga komplement för parker (Malmö stad, 2017b, s. 34). Kyrkogårdarna fungerar för människor att promenera i eller ta en löptur men däremot skriver Malmö stad själva att kyrkogårdarna inte lämpar sig för all sorts aktiviteter såsom t.ex. sport eller picknick och är därför inte de ultimata mötesplatserna. Kyrkogårdarna är också omgivna av staket och grindar som låses efter ett visst klockslag. Malmö stad skriver om vikten av gröna offentliga platser och mötesplatser men samtidigt menar de att de tre privata kyrkogårdarna ska utgöra och komplettera områdets grönområden. Problemet med att dessa platser ska räknas till offentligheten är att de just är privat mark som inte lämpar sig för all sorts offentligt liv och som stänger grindar om sig efter ett visst klockslag. Som exempel blir kontrasten mellan en begravning och en intilliggande picknick något

Figur 12: Bilden visar ingången till kyrkogården som omringas av grindar

Figur 13: Bilden visar kyrkogården som är tänkt att komplettera bristen på grönytor i området

som nog inte alla känner sig bekväma med. Kyrkogårdana är välbesökta platser men utan planering av andra former av gröna mötesplatser riskerar vissa människor att exkluderas från området. Som exempel kan bristen på grönområden riktade till barn leda till att familjer inte vill bosätta sig i området vilket i sin tur kan motverka den mångfald som området önskar uppnå.

I motsatthet till områdets livliga stråk och attraktiva verksamheter ska kvarteren och innergårdarna tvärtom vara mer intima och ha mer fokus på grönska. De offentliga platserna inne i kvarteren beskrivs som små torgbildningar med en privat men ändå offentligt tillgänglig karaktär. De ska upplevas tillhöra kringliggande bostäder och arbetsplatser. Samtidigt står det att vad som är privat och offentligt skall vara tydligt då Malmö stad menar storskaliga lösningar där det uppstår tomrum mellan projekten skall bannlysas i Sorgenfri (Malmö stad, 2006, s. 13). Att få bort tomrum och skapa närhet mellan människor ses som positivt. Däremot är det viktigt att ta i beaktning de risker som Burton (1999) nämner där öppna ytor försvinner och inte planeras för människans bästa utan där den ekonomiska hållbarheten går kommer i första hand. För att locka till sig människor ska kvarteren erbjuda något extra. Gårdarna inne i kvarteren ska dessutom sammanlänka kvarteren i området (Malmö stad, 2017b, s.20f). Malmö stad ger aldrig en fördjupad förklaring på som ska vara det lilla extra i kvarteren som locka till sig människor. Platsanalysen visade inget mer än några bänkar utplacerade i olika lägen på platsen. Detta kan dock bero på att

Figur 14: Inne i området är gångarna mindre och skapar en kontrast jämfört med Industrigatan och Nobelvägen. Mångfald kan visa bild på hur husen ser ut i området.

Figur 15: Bilden visar en av de stora gårdarna i området som är tänkt att bli en attraktiv mötesplats

området fortfarande är under arbete och inte färdigutvecklat.

Kultur och fritidsaktiviteter tas upp som viktiga funktioner och nämns under flera delar i planprogrammet. Samtidigt nämns även problematiken med att en stor del av marken i Norra Sorgenfri är privatägd och att det därför behövs kreativa lösningar för sådana lösningar (Malmö stad, 2017b, s.17f). För de miljömässiga hållbarhetsaspekterna är ett centralt tema de potentiella konflikterna som finns mellan Malmös planerade stadsutveckling och vissa mål. Som exempel nämns förtätningen av staden som kan skapa fler bostäder, bättre förutsättningar för kollektivtrafik och cykelstråk och därmed minska utsläpp, men samtidigt leder det till minskade grönytor och reducerad biologisk mångfald (Malmö stad, 2019, s.15). Dessa exempel visar den problematik som Campbell (1996) visar i sin triangel kan kopplas till konflikten mellan den ekonomiska tillväxten kontra social hållbarhet där den sociala hållbarheten än en gång bortprioriteras. Det visar även på den problematik som Burton pekar på där den täta staden inte alltid behöver innebära den rättvisa. Även om det finns flera argument som talar för en förtätning såsom bättre tillgång till faciliteter, ökad närhet och bättre kollektivtrafik finns det även risker med förtätning såsom sämre tillgång till grönområden, sämre hälsa och brist på prisvärda bostäder.

I planprogrammen beskrivs utformningen av fasaderna som att de ska ge sittmöjlighet åt allmänheten. Byggnader med fasader som vetter mot gata av publik karaktär, mot platsbildningar eller ligger i söderläge ska bidra med

allmänt tillgängliga sittmöjligheter för att göra området attraktivt för både boende och besökare. Genom att utforma husen på detta vis finns en tanke på att detta bidrar till det offentliga livet i området. Detta ska leda till en atmosfär som får besökare att känna sig välkomna och är tänkt att gynna områdets utveckling till en attraktiv och levande innerstad.

levande innerstadsstads (Malmö stad, 2008, s.38). Detta är något som saknas i området idag då många av sittplatserna idag verkar vara kopplade till restaurangerna. Förhoppningsvis är detta något som kanske kommer att utvecklas i omvandlingsprocessen av området.

Figur 16: Bilden visar en av de två restaurangerna i området. Även här med sittplatser endast för restaurangbesökare