Mångfald och blandad stad

Det andra begreppet som får ta stor plats i dokumenten och kan kopplas till social hållbarhet är mångfald. Att Sorgenfri ska vara en blandad stad framkommer flera gånger i planprogrammet och området beskrivs som framtidens stadsmiljö och att stadsdelen ska bli ett ledande exempel på en tät, grön och blandad stadsdel. Denna utveckling menar Malmö stad ska ske genom tät kvartersstruktur och blandade funktioner. Området ska vara ett ledande exempel på en grön, tät och blandad stadsdel med olika boendekoncept, attraktiv utemiljö, varierad arkitektur samt miljövänliga kommunikationsmöjligheter till omvärlden (Malmö stad, 2015, s. 11).

Utvecklingen av området ska vara inkluderande och vara en plats för ”alla” och innefatta så kallade sociala klausuler (Malmö stad, 2008). I Hoai Anh Tran och Yvonne Rydins (2019) studie av Norra Sorgenfris visionsprogram framgår dock en kritisk syn på att de olika grupperna som ska utgöra dessa ”alla” listas i tur och ordning: den kreativa klassen ‘artister, musiker, modedesigner, men också forskare, företagare och skickliga konsulter som förstnämnda medan människor i tjänstesektor och invandrare inte nämns förens senare i texten vilket kan ge en antydan om Malmö stads prioriteringar (Malmö Stad, 2006,s. 3) och (Tran & Ryden,2019, s. 32). Malmö stad nämner även att kultur bidrar till möten och gemenskap. Båghallarna i kvarteret Spårvägen, som tidigare fungerat som bussgarage, får ta stor del i dokumenten. Dessa ska utvecklas till att bli en levande mötesplats med kulturella förtecken för boende i området och Malmöbor i allmänhet (Malmö stad, 2017, s. 14). Konsthögskolan i Malmö ska använda båghallarna som en temporär lösning till år 2023 då Malmös nya kulturcampus ska stå klar (Wahlstedt, 2018). Förhoppningen är att denna mötesplats ska utformas i ständig dialog med och efter brukarnas önskemål och behov och på så sätt skapa en levande stadsdel där kulturen är tillgänglig för boende i alla åldrar. I utvecklingsfasen ska dialog med medborgarna ske kring framtida verksamheter och med konstnärer i vars verksamheter redan idag finns i området (Malmö stad, 2017, s.14). Jag anser att det finns tydliga kopplingar till Floridas (2002) resonemang om att locka till sig den kreativa klassen eftersom Malmö stad själva uttrycker att platsen ska locka till sig alla men i en tydlig följd där den kreativa klassen verkar prioriteras. Detta stämmer även in på Baetens (2012) beskrivning av den nyliberala utvecklingen av staden där marknadsföringen för en stad inriktas på kreativa människor och innovation som i sin tur leder till ökat kapital.

Sorgenfri ska locka ett brett spektrum av både aktörer, boende och besökare. Viktigt är även att jämställdhetsaspekten tas i beaktning (Malmö stad, 2017b, s. 13). Industrigatan är tänkt att vara områdets ryggrad och tillsammans med Östra Farmvägen utgöra ett rikt stadsliv som ska ha något att erbjuda alla människor med olika bakgrund, åldrar, kön och livsstilar. (Malmö stad, 2017b, s.

20f). Målet med mötesplatserna i området är att människor ska mötas över åldersgränserna då det inte anses vara hållbart att separera åldersgrupper. Därför ska mötesplatser utformas för att attrahera olika målgrupper oavsett vilken livsstil, bakgrund, kön eller åldrar (Malmö stad, 2017b). Det framkommer dock inte tydligare på vilket sätt människor med olika bakgrund, kön eller ålder ska attraheras till platsen. Mina platsobservationer visade inte heller på några offentliga platser som var inriktade på någon specifik grupp av människor och frågan är om Malmö stad själva har en tanke med vad som kan locka människor med olika bakgrund eller åldrar till Norra Sorgenfri.

Ser man till vilka slags upplåtelseformer av bostadsutbudet i närliggande områden syns en jämn fördelning av bostadsrätter och privata hyresrätter medan kommunala hyresrätter är underrepresenterade med undantag från Katrinelund. I Malmös Hållbarhetsrapport (2019) tas den ökade ojämlikheten upp som en central del för den sociala och ekonomiska hållbarheten där ojämlikheter i livsvillkor såsom t.ex. arbetslöshet, inkomstskillnader och hälsa består trots att den allmänna bilden är att Malmö är en bra stad att växa upp och leva i (Malmö stad, 2019, s.11).

Figur 5: Bilden visar hur bostadsutbudet ser ut i områdena som anknyter till Norra Sorgenfri

Om man ser till både Ståhle (2016), Jabareens (2006) och Fansteins (2010) teori om att en blandad markanvändning, blandning av bostäder och mångfald är de främsta medlen att använda för att motverka segregation och ojämlikhet borde Malmö stad lägga större vikt vid att faktiskt få till en blandning av bostäder och på så sätt främja social hållbarhet. Enligt Fanstein (2010) bör blandningen av bostäder ske genom olika upplåtelseformer, bostadsstandarder, bostadstyper, bostadsstorlekar och lokaltyper för att få in en mångfald på platsen. Norra Sorgenfris existerande bostadsutbud av upplåtelseformer beskrivs som en kombination mellan hyresrätter och bostadsrätter men med ett övertag på hyresrätter och att det därför inte finns behov av att komplettera med vare sig det ena eller det andra. Dock läggs stadsradhus fram som förslag då det finns en brist på ägandeform i området samt att andelen hyresrätter föreslås utgöra 20 procent av fastighetens totala bostadsbruttoarea i kvartersbebyggelse (Malmö stad, 2008, s.37). Även om det idag inte finns ett behov av att komplettera med någon kategori nämns aldrig vikten av att ha en blandning av upplåtelseformer som Jabareen (2006) och Jacobs (1961) menar på är faktorer för att nå en hållbar

stadsutveckling. Att majoriteten av de nybyggda fastigheterna på Norra Sorgenfri kommer utgöras utav bostadsrätter anser jag kan vara av viss logik för att balansera med närliggande områden som utgörs av större andel hyresrätter. Dock finns det en stor risk att själva området i sig inte får den mångfald som eftersöks då bostadsrätter på attraktiv innerstadsmark ofta har ett högt pris och

därmed kommer få en mer demografiskt likartad boendegrupp. Mina platsobservationer visar dock att det utifrån ett estetiskt synhåll lyckats med att mångfald bland byggnaderna som skapar ett attraktivt område.