Vad är autenticitet?

Så vad är autentiskt och vem bestämmer vad som är det? Frågan vi ställer oss är om autenticitet är en känsla som upplevs hos den som blir berörd eller om det är en mätningsbar faktiskt sanning? Hur som helst så verkar det vara en svåråtkomlig känsla att definiera i litterära termer. Trots det så har goda försök gjorts i både litteratur och konstformer att skapa ramverk för vad som godkänns som

autentiskt.

Ingen press om att skapa hit-låtar bör läggas på artisterna, men vi anser att det kan finnas ett

mellanting där managementet och låtskrivare/artister kan mötas på mitten och dra nytta av varandra. Samtidigt drar vi oss till minnes att autenticitet inte alltid enbart har med musiken i sig att göra och att det slutliga avgörandet ligger hos lyssnaren. Så länge det uppstår någon slags känsla för själva musiken och framförandet, helt enkelt att någon blir berörd, finns det en autentisk känsla med i sammanhanget, antingen hos artisten, lyssnaren eller förhoppningsvis båda. Eller kan det till och med vara så att en autentisk känsla smittar av sig från en person till en annan? Oavsett vilket så är det ett faktum att det fortfarande lyssnas på en mängd liveinspelningar, trots att man i en studio kan få sin musik att låta närmast perfekt. Är det till och med så att det är något levande vi söker? Kontakten med människan och känslan på andra sidan tonerna? Det vi söker verkar vara mänskligheten i musiken, som i sin tur vittnar om autenticitet. Och därför har vi lättare att relatera till en sprucken gråtande röst istället för en perfekt studioinspelning.

6.1.1 Varför ska man definiera sin autenticitet?

Autenticitet utifrån vår studie är något som upplevs positivt och ger en trovärdighet. Därför bör man definiera och värdera sin egen autenticitet som artist och management.

Vi har sett i vår studie att det finns två standarder för autenticitet, det första är att vara sann mot sig själv och det andra är att vara det man säger att man är. Alltså att man kan stå för det man gör och är sann mot sin inre självbild och att man till det yttre också visar på att man ”lever som man lär” och är det man utger sig för att vara.

6.1.2 Hur definierar man sin autenticitet?

utvecklas. Därav bör man som artist ha ett långsiktigt tänk och vara beredd att utvecklas i samklang med musikbranschen. När man sedan går in i projekt och arbeten så måste man ställa de saker man möts av i relation till sin egna grunder och reflektera över vad magkänslan säger?

Kännetecken på en autentisk känsla är något som en av informanterna beskriver som när en nyskapad melodi ger en ”fjärilar i magen”. Har man en väldigt stark inre drivkraft att vilja uttrycka något speciellt och lyckas definiera vad det är man vill uttrycka, sedan därefter sträva att hålla sig sann till det, så är chanserna goda att det inte bara är och känns autentiskt för dig personligen utan att det även kommer upplevas autentiskt av lyssnarna.

6.2 Skapandeprocessen

Att skapa hit-låtar bör inte läggas på artisterna som någon slags press, men vi tror att det kan finnas ett mellanläge där ett management och en låtskrivare/artister kan mötas på mitten i denna frågan, där ett management skulle kunna fungera mer som en stöttande knuff i ryggen. Fenomenet att ibland ses på puben över en öl eller kaffe och snacka affärer kom upp som en positiv faktor när vi pratade med en av våra informanter. Att ses på ett avdramatiserande sätt i en offentlig miljö kan vara ett fördelaktig sätt att skapa en avslappnad och därmed en mer förtroende ingivande arbetsrelation, vilket i sin tur är viktigt för att kunna förhålla sig på ett ärligt och autentiskt sätt manager och artist sinsemellan. Vi tänker oss att om ett management ska fungera som bäst så behövs en avskalad arbetsrelation där managern förstår artistens grund och personlighet.

6.2.1 Den långsiktiga processen

Den ständigt pågående processen är utveckling av personlighet, artistisk professionalitet, varumärke, arbetssätt. Denna process tar tid och här bör man ha ett långsiktigt förhållningssätt och arbeta upp en gedigen grund, för att stå med en härdad och trygg grund då man ställs inför svårigheter.

För att orka med den många gånger krävande och otrygga branschen så bör man ha en genuin lust och glädje till musiken. Glädjen till musiken tycks vara den grundläggande byggstenen i det långa loppet och finns glädjen så är antagligen inte lusten och drivkraften så långt borta. Det gäller alltså att värna om att behålla glädjen till musiken. Hur man nu gör det är antagligen högst individuellt. Kanske är det därför Idol-konceptet inte håller? Då en person över en natt ska axla en ny roll som artist och en helt ny livsstil med allt vad det innebär. Det verkar som en mänsklig reaktion att i detta läge börja omvärdera sig själv som person och de erbjudanden som man då ställs inför. Om då inte tiden till den reflektion som behövs finns, så tappas en ”bit av personligheten” bort och därmed rimligen även autenticiteten. Hur man hanterar ett snabbt och stort genombrott är nog väldigt svårt, det menar även våra informanter, och det krävs väldigt mycket av ett management för att det ska hålla långsiktigt.

6.2.2 Den kreativa processen

Det är i den kreativa processen som själva musikskapandet sker. Allt från första känsla av en längtan att uttrycka något till ett färdigt koncept av en inspelad skiva med tillhörande omslag med mera. Denna

process genomgår många olika faser på olika plan, både känslomässiga och praktiska. Det är viktigt att ha en förståelse för varje fas och våga vara i även de jobbiga faserna. Arbetsattityden har en väsentlig roll i sådana lägen tror vi, men även här minnas sin grundattityd till musiken som förhoppningsvis är lustfylld.

Här tror vi att en artistmanager verkligen kan komma till nytta med en stöttande och inspirerande attityd. För det bör ligga även i dennes intresse att artisten känner sig uppskattad och har

självförtroende att göra ett gott arbete.För man får inte glömma bort att det faktiskt är en viktig aspekt att en inkomst görs för att kunna fortsätta i branschen.

Genom att en manager går in och fyller upp de administrativa och ekonomiska behoven så innebär det att kreatören får arbetsro, inspiration och tid att göra det lustfyllda hantverk som är hans/hennes talang: att SKAPA BRA MUSIK. Och det är något som i slutändan alla vinner på.

6.3 Upplevelseprodukten

När man har identifierat sin egen autenticitet och lärt sig att hantera den under projektets gång och till slut har sin upplevelseprodukt klar gäller det att sätta denna i relation till branschen. Man ställs inför ibland svåra val i hur man kommer att synliggöras för offentligheten.

6.3.1 Olika aktörers påverkan

I projektet Dogrose (se avsnitt 2.3.1) förmedlades denna känsla av autenticitet till övriga inblandade genom att tydligt visa sin uppskattning för var och en, samt vara tydlig med sina egna visioner genom inspirationsbilder. Det ordnades även en middagsbjudning för att skapa en god stämning som sedan kan lysa igenom i allt som görs i det fortsatta samarbetet.

6.3.2 Ta sig fram i branschen

Ett stort problem här kan vara den instabila ekonomiska situation som många artister lever isom Anders Engström med managementperspektiv berättar om, där man på grund av ekonomiska skäl kan känna sig tvingad att ta jobb man egentligen inte skulle vilja göra. Detta kan påverka bilden av artistens autenticitet. Våra informanter nämner också att det finns en vilja hos många unga musiker att hålla på med musik men att de inte vet riktigt hur, vilket leder till att de kan bli benägna att haka på stora framgångserbjudanden trots att de ännu inte hunnit bygga någon grund att stå på för att hålla sig kvar i branschen.

Detta är inte alltid en lätt avvägning att göra. Ska man vara flexibel och följsam mot de ständigt nya trender som dyker upp i branschen eller passar det inte ihop med den man är och det man gör, håller det då att fortsätta göra sin egen grej? Något enkelt svar på den frågan finns inte, alla verkar dra gränsen vid olika ställen. Men oavsett hur man väljer att relatera sin upplevelseprodukt till branschen och hur man agerar efter det bör man alltid vara medveten om identifieringen av sin egen

7 Slutsatser

Under vårt arbete och vår analys har vi utarbetat tre stycken modeller som vi här presenterar. Den första handlar om ett förhållningssätt för att bibehålla autenticitet. Dessutom behövs en plattform som byggs upp av ett

sammansatt team, vilket redovisas i en modell som vi döpt till KBM-Plattformen. Vi har också arbetat fram en attitydmodell.

Våra slutsatser är att det behövs ett förhållningssätt eftersom gränsdragningen mellan branschens spelregler och autenticiteten i upplevelseprodukten varken är självklar eller tydlig. Modellerna har utformats för att konkretisera och stödja detta förhållningssätt.

Vi har kommit fram till att autenticitet är något som bör definieras inom varje individ för att i förlängningen ge trovärdighet åt det kreativa skapandet och därmed med stor sannolikhet även väcka autentiska känslor hos den som tar del av den slutgiltiga upplevelseprodukten. För att kunna behålla ett positivt arbetssätt i skapandeprocessen behöver oftast kreatören stöd från ett management och någon som tar hand om det affärsmässiga, vilket vi kallar business. Vi ser även att autenticiteten är starkt kopplad till lusten för själva konstformen och hantverket. Detta tycks vara något som krävs för att hålla på långsikt på marknaden. Att tänka långsiktigt är ett fördelaktig förhållningssätt och att låta varje kreatör mogna i sin egen takt för att kunna hantera yttre påfrestningar.

Hur kan då dessa slutsatser konkretiseras? Vi har utifrån vårt arbete med examensarbetet utvecklat tre olika modeller för att förtydliga det vi kommit fram till och för att lättare kunna sprida detta

budskap. Dessa presenteras i anknytning till våra forskningsfrågor.