Fortsatt forskning

Upplevelseproduktion handlar i förlängningen om att arbeta med känslor och drömmar hos enskilda individer. Det krävs förståelse för kreativa processer både hos användare och skapare. När man lyfter in detta tänk i musikbranschen ser vi ett behov av en genuin och autentisk frontperson för att nå fram till dessa känslor hos lyssnarna.

I vårt sökande efter relevant litteratur och aktuella artiklar på ämnet stötte vi på en hel del inlägg och kommentarer vi senare kunde nicka instämmande åt. Till och med bevis på att detta på intet sätt är ett nytt ämne fanns tillgängligt. Vad vi har gjort är att ta teorierna om autenticitet ett steg längre och försökt förstå vad det är som gör att sådana resonemang faktiskt kan föras över till verkligheten. För, som vi redan konstaterat, simpla idéer fungerar inte alltid i kontakt med en brysk realitet. Istället för en teori, och istället för en enkel lösning, har vi gjort vårt bästa för att presentera ett förhållningssätt. Vi vill så frön till tankar som en dag kan utvecklas till egna arbetssätt och strategier. Och

förhoppningsvis en lång och välförtjänt karriär.

Inom musiken tycks det finnas mycket fördomar och starka åsikter om genuinitet och autenticitet. Det talas om olika markörer för varje musikgenre, inom rock är det till exempel bilden av det talangfulla kompisgänget som vuxit upp tillsammans, bildat ett band och nu spelar i den klassiska rockuppställningen som ses som autentiskt. Skulle då, låt säga ett rockband vara mindre autentiskt om ett management ringde runt de bästa musikerna de kände till och föreslog att de skulle bilda ett band under ett visst koncept? Om bandmedlemmarna skulle känna en genuin drivkraft och tycka det vore roligt att spela ihop, kan väl ingen påstå att det konceptet skulle vara falsk? Detta leder till en liten tankeställare, innebär det att falskhet är motsatsen till att vara autentisk? Är icke-autentiskt automatiskt falskt?

När vi undersökte autenticitet inom musikbranschen stötte vi några gånger på genusproblematiken. Det har varit teorier om att olika kön visat sig ha betydelse för autenticitetsmarkörerna eller

uppenbart könsstyrda beslut i mediaexponering. Problematiken kring jämställdhet i vårt samhälle är något som ständigt behöver belysas för att nå förändring, men finns det en genusproblematik även när man diskuterar begreppet autenticitet? Vi tror inte att den är tillräckligt framträdande och därför har vi valt att inte ta upp frågan mer än som en liten funderare här i diskussionen. Men möjligen är det ett ämne för fortsatt forskning.

En annan intressant frågeställning som kom upp men som det inte fanns utrymme för här att undersöka vidare är den om huruvida autenticitet kan smitta av sig. Även detta skulle eventuellt kunna vara en fördjupning i ämnet att forska vidare på.

8.3 Avslutning

Med vår bakgrund i upplevelseproduktion och de trender vi kan se i dagens upplevelseekonomi handlar om en helhet som berör genom en autentisk känsla. Vi tror att musikskapare idag behöver stöd på den fronten för att få till en autentisk helhet och även, som beskrivits tidigare i uppsatsen, att underlätta på fronter som ekonomi, sälj och mentorskap. Det kan säkert även fungera så att en och samma person tar på sig dessa tre roller så som vi kan läsa om i det praktiska caset ”Dogrose”. Men där kunde vi även läsa hur kreatören beskrev hur lusten och kreativiteten blev lidande av att axla alla roller samtidigt. Även Pernilla Andersson, en av våra informanter, som säger sig klara sig bra utan att ett management nu för tiden efter många år i branschen menar att hon hade en form av coaching

Ett management med en bakgrund inom upplevelseproduktionens alla delar har inte bara förståelse för projektledning, marknadskommunikation, övergripande syn på marknaden, business och

kreativitetsprocessen utan är ofta även experter på konceptskapande, ett av de viktigaste verktygen för att skapa en helhetskänsla.

Autenticitet är ett begrepp väl värt att fundera över. Ett så personligt värde som autenticitet är inget som kan skapas utan något som bibehålls. Genom att definiera autenticiteten och synligöra den för sig själv personligen, som artist, som management och i varje projekt, bör den musikskapande processen gynnas och då i förlängningen även upplevelseprodukten. Det vi önskar med denna uppsats är att fler i musikbranschen ska reflektera över autenticitetens innebörd och vilken tyngd den faktiskt har på en upplevelseprodukt på den kommersiella marknaden.

Referenser

Agglomeration. Nationalencyklopedien. Hämtat 2011-04-26 från www.ne.se/agglomeration.

Armstrong, Edward G. (2004). Eminem’s construction of authenticity. Popular Music and Society, 27(3). Benedikt, Michael. (2001). Reality and authenticity in the experience economy. Architectural Record,

189(11), 84 - 86.

Boswijk, Albert., Thijssen, Thomas & Peelen, Ed. (2009a). The experience economy: a new perspektive. Nederländerna: Pearson Education Benelux.

Boswijk, Albert., Thijssen, Thomas & Peelen, Ed. (2009b). A new perspective on the experience economy: meaningful experiences. The European Centre for the Experience Economy. Bilthoven Clancy, Christian. (2011). The new model. Billboard, 123(9), 15 - 15.

Dennisdotter, Emma & Axenbrant, Emma. (2008). Storytelling - ett effektivt marknadsföringsgrepp. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Open University Press: Buckingham och Philadelphia.

Gadamer, Hans-Georg. (1997). Sanning och metod (i urval). Göteborg: Daidalos.

Gilmore, James H. & Pine II, B. Joseph. (2007a). Authenticity: what consumers really want. Boston: Harvard Business School Press.

Gilmore, James H. & Pine II, B. Joseph. (2007b). Stop dishing out the phoniness, marketers. Advertising

Age, 78(49), 18 - 19.

Gullander, Staffan., Karlsson, Stefan., Lundqvist, Janne., Lönnroth, Sara & Strandqvist, Niklas. (2005).

Att leva på sin talang - kreatörers behov av entreprenörskap. KK-Stiftelsen.

Gunnarsson, Jan & Blohm, Olle. (2008). Det goda värdskapet: Konsten att få människor att känna sig

välkomna. Stockholm: Dialogos Förlag.

Hallencreutz, Daniel & Lundequist, Per & Malmberg, Anders. (2007). Populärmusik från Svedala:

Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund:Studentlitteratur. Jacobsen, Jan Krag. (1993). Intervju: Konsten att lyssna och fråga. Studentlitteratur: Lund.

Kendall, Gavin. (1999). Pop music: authenticity, creativity and technology. Social Alternatives, 18(2), 25 - 28.

KK-Stiftelsen. (2008). Upplevelseindustrin/Kapitel ett. Ekotryck Redners: Stockholm.

KK-Stiftelsen. (2002). Upplevelseindustrin i Sverige 2002: Näringsliv och utbildningar. Redners: Stockholm.

Lantz, Annika. (1993). Intervjumetodik: Den professionellt genomförda intervjun. Studentlitteratur: Lund. Leach, Elizabeth Eva. (2001). Vicars of ‘Wannabe’: authenticity and the Spice Girls. Popular Music, 20 (2). 143 - 167.

Maslow, Abraham H. (1943). A Theory of Human Motivation. Psychological Review, 50, 370 - 396. Maslow, Abraham H. (1998). Maslow on Management. John Wiley & Sons: USA.

Moore, Allan. (2002). Authenticity as authentication. Popular Music, 21(2), 209 - 223.

Mossberg, Lena & Nissen Johansen, Erik. (2006) Storytellning: Marknadsföring i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur.

Mossberg, Lena. (2003). Att skapa upplevelser - från OK till WOW! Lund: Studentlitteratur

Passman, Donald S. (2011). All you need to know about the music business (7th rev. and up. ed.). London: Penguin Books

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2007). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en

undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Peterson, Richard A. (2005). In search of authenticity. Journal of Management Studies, 45(5).

Pine II, B. Joseph & Gilmore, James H. (1999). The experience economy: work is theatre & every business a

stage. Boston: Harvard Business School Press.

Snel, Anna J. M. C. (2005). Valuable and meaningful experiences. European Centre for the Experience

Economy. Bilthoven.

Stenbacka, Caroline. (2001). Qualitative research requires quality concepts of its own. Management

Decision,39(7), 551 - 555.

Bilaga 1

Här är vår intervjuguide som vi använde under de kvalitativa intervjuerna. Frågorna är främst till för att få igång samtalet igen om det stannar av, med färdigformulerade frågor som stöd. Guiden är alltså ingen mall som vi följde vare sig vad det gäller frågor eller ordning på ämnena som togs upp.

Intervjuguide

Bakgrund

Hur kom det sig att du började med musik?

Vilka olika roller (inom musikbranschen) ser du dig i?

Genuint

Hur utmärker sig genuinitet i musik i allmänhet? Hur arbetar du själv i frågan om genuinitet? Vad kan hindra och hur kommer man runt det? Vad är ett management för dig?

Vad kan ett management göra för att stödja i denna fråga?