Beslut
Kommunfullmäktige beslutar att
1. från och med 2020-04-01 införa enhetliga avtal direkt mellan kommunens räddningstjänst och samtliga innehavare av automatiska brandlarms-anläggningar enligt utredningens bilaga 1,
2. från och med 2020-04-01 införa en taxa för automatiska brandlarms-anläggningar enligt utredningens förslag. Taxan är uppdelad på årlig grundavgift, årlig objektsspecifik avgift samt avgift för obefogade utlösta larm.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunfullmäktiges beslut.
Beskrivning av ärendet
Ett automatiskt brandlarm är till för att skydda människor i en byggnad eller verksamhet och/eller egendom samt miljön i densamma. Därför utgör det automatiska brandlarmet en viktig del av byggnadens brandskydd. En välskött anläggning ger möjligheter för en tidig upptäckt av brand.
I Strängnäs kommun finns för närvarande ungefär 150 automatiska brandlarms-anläggningar som är anslutna till SOS Alarm AB och har räddningstjänsten som åtgörare. Räddningstjänsten rycker ut på ungefär 180 utlösta automatiska
brandlarm per år vilket ger ett snitt på drygt ett larm per anläggning. I praktiken är det dock så att många anläggningar inte har några utlösta larm alls medan andra anläggningar har flera utlösta larm varje år.
Sedan länge debiteras en årlig räddningstjänstavgift på 1200 kr per anläggning, oavsett anläggningens storlek och komplexitet. Obefogade larm debiteras med 3700 kr vilket har gällt oförändrat sedan många år tillbaka. Under hösten 2019 har räddningstjänsten gjort en utredning om hur strukturen för hantering av
automatiska brandlarm kan förbättras och anpassas till hur det ser ut i våra grannkommuner.
Avtalsläget mellan kommunens räddningstjänst och innehavarna av automatiska
mer än för enstaka anläggningar. Det behövs en tydlighet där parterna är överens om vilka åtaganden och rättigheter som gäller för både drift av larmanläggningen och vid utlösta brandlarm. Tillförlitligheten i de vidarebefordrade larmen har genom åren varit låg.
Målsättningen med förslaget är att minska antalet onödiga larm, höja
anläggningarnas driftsäkerhet och tillförlitlighet samt förbättra kompetensen och beredskapen med att hantera automatlarm under normal arbetstid. Ansvaret för detta arbete, liksom ansvaret för såväl anläggningens status som underhåll, är uteslutande anläggningsägarens.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet innebär årligen intäkter till räddningstjänsten på uppskattningsvis 0,8-1,0 Mkr vilket är högre än enligt nuvarande prissättning.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Räddningstjänsten följer upp beslutet genom utskick av avtalshandlingar till innehavare av samtliga befintliga automatiska brandlarmsanläggningar i kommunen där räddningstjänsten är åtgörare. Vid nyinstallation av brandlarm skrivs avtal innan driftsättning.
Påskrivna avtal diarieförs i systemet Daedalos och förvaras hos räddningstjänsten.
Räddningstjänsten skriver faktureringsunderlag för både årsavgifter och avgifter för obefogade larm. Redovisning av automatlarmshanteringen görs till Teknik- och fritidsnämnden i samband med delårs- och årsrapporter.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag KS § 24, 2020-02-26 Protokollsutdrag TFN § 116, 2019-12-03
Utredning, Räddningstjänsten – Automatiska brandlarm, 2019-11-01.
Beslutet skickas till Teknik- och fritidsnämnden
KF § 74 Dnr KS/2019:277-034
Motion från Yvonne Knuutinen (V) och David Aronsson (V) om att budgetera för att samtliga nio deponier provtas och vid behov saneras senast år 2022
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar att 1. avslå motionen.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunfullmäktiges beslut.
Beskrivning av ärendet
Till kommunfullmäktiges sammanträde 2019-04-29 inkom en motion om att ta prover på och vid behov åtgärda samtliga nio nedlagda deponier senast år 2022.
Motionen skickades till kommunstyrelsen för beredning.
Motionens förslag till beslut lyder: ”att budgetera för och genomföra nödvändiga åtgärder, så att de nedlagda deponierna i kommunen senast år 2022 är
provtagna och vid behov sanerade eller på annat sätt åtgärdade.”
I bilaga 3 till Avfallsplan för Strängnäs kommun finns nio stycken nedlagda
deponier förtecknade. I listan anges två objekt som inventerade och avslutade med kommentar att ingen åtgärd planeras. Vidare ingår Kvittens deponi där
sluttäckning pågår samt Rörgårdsdeponin där ansvaret ligger på Åkers Sweden.
Avfallsplanen föranleder därmed inte någon åtgärd för dessa fyra deponier. De resterande fem deponierna däremot behöver olika former av åtgärder.
För de fem deponierna som lyfts fram i avfallsplanen har under år 2006 utförts inventeringar enligt MIFO fas 1 (översiktlig miljöundersökning) och därefter togs en undersökningsplan fram år 2012. Med utgångspunkt i undersökningsplanen avsattes medel för undersökningar och tre deponier undersöktes under åren 2013 samt 2015. Några åtgärder utifrån undersökningarna gjordes dock inte.
Deponierna benämns enligt den fastighet de ligger på enligt nedan. Numreringen hänvisar till efterföljande kartskiss.
1. Stallarholmen, Mervalla 2:1, kommunal mark 2. Mariefred, Norra skogen 3:23, kommunal mark 3. Åkers styckebruk, Spånga 1:1, privat markägare
Figur 1. Kartskiss med deponiernas läge markerade.
Eftersom undersökningarna på de olika deponierna är gjorda vid olika tillfällen och konkreta åtgärder för att hantera dessa saknades anlitade förvaltningen år 2018 ÅF Infrastructure AB (ÅF) som utredare och rådgivare. ÅF levererade en rapport hösten 2018 som skickades för synpunkter till kommunens miljöenhet. Inför att lämna synpunkter på rapporten inhämtade miljöenheten också synpunkter från Statens geotekniska institut (SGI). Under 2019 gjordes sedan kompletteringar och revideringar utifrån förvaltningens synpunkter.
SGI har till sitt svar bifogat förslag på rekommendationer i åtta risknivåer där ett är den lägsta risken. SGI resonerar kring att riskbedömning bör omfatta såväl olycksfallsrisker som hälso- och miljörisker. Utifrån SGIs svar gör förvaltningen följande kommentarer:
Olycksfallsrisker kan vara exempelvis skärande och stickande föremål, gropar och håligheter etcetera.
Hälsorisker kan vara exempelvis inandning av ångor och damm, intag av jord och dricksvatten etcetera.
Miljöriskerna avser spridning av föroreningar genom framförallt vatten.
För att minska olycksriskerna bör samtliga deponiområden städas upp från löst material så som metallskrot för att minska risken för att djur och människor skadar sig. Detta är en gemensam rekommendation i SGIs svar och från ÅFs
5
2 4
3
1
rapport. Löst skrot och glas förekommer på alla deponier om än i mindre
omfattning på deponierna i Länna. Deponierna i Mariefred och Åkers styckebruk ligger i anslutning till vägar/stigar som används för rekreation vilket gör att fler människor riskerar att exponeras.
När det gäller täckning så skriver SGI att om lakvattenproduktionen ska reduceras kraftigt anläggs tätskikt. För deponier som inte omfattas av
deponeringsförordningen där syftet är att minska olycksfallsrisken och i viss mån minska lakvattenbildningen så räcker det med en täckning av jord och växtlighet.
Gällande spridning av föroreningar till omgivningen via vatten så visar proverna för Mervalla 2:1 inte på att det generellt sker någon spridning till omgivningen och för Norra skogen 3:23 har inga förhöjda halter påträffats nedströms från deponin.
För Spånga 1:1 har förhöjda halter påträffats men inte till en nivå som innebär betydande risk för människors hälsa eller miljön.
Eftersom proverna inte visar att lakvatten är ett betydande problem bör en
kompletterande täckning enligt SGI riskbedömning 2 vara en lämplig åtgärd. Detta innebär förutom städning att täckningen kompletteras för att undvika damning och direkt kontakt med avfallet. Täckningen förses med vegetation för att undvika att avfallet kommer i dagen efter sättningar eller erosion.
Provtagningar på vatten för att bedöma eventuell urlakning från deponierna i Länna saknas. Något som miljöenheten efterfrågat i sina synpunkter på ÅFs rapport.
I utredningar påpekas också att man vid åtgärder kring deponier ska vara uppmärksam på gasbildning.
Sammanfattning av föreslagna åtgärder som planeras:
1. Uppstädning 2. Sluttäckning
a. Stallarholmen, Mervalla 2:1 b. Mariefred, Norra skogen 3:23 c. Åkers styckebruk, Spånga 1:1 3. Provtagning och vid behov sluttäckning
a. Länna, Merlänna 1:16 (tidigare 1:5), privat markägare b. Länna, Byringe 7:41, privat markägare
4. Kontrollprogram/uppföljning
Sluttäckningen bör samordnas med närliggande projekt för att undvika onödiga transporter och kostnader. Det återstår även provtagningar för Mervalla 2:1 (skaktester), Merlänna 1:16 och Byringe 7:41. Med handläggningstider för provtagningsprogram, provtagningar, anmälningar samt utförande av
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Att städa och täcka deponierna bedöms kosta cirka 500 000 kronor per deponi under förutsättning att det finns pågående projekt i närheten som behöver
avsättning av överskottsmassor. Behöver täckmassor köpas in eller att tätskikt ska installeras mångdubblas kostnaden per deponi.
Provtagning för Merlänna 1:16 och Byringe 7:41 bedöms kosta 200 000 kronor.
Övriga konsekvenser
Genom att städa upp och täcka deponierna minskar riskerna för miljö och olycksfall. Att åtgärda deponierna har därmed i linje med miljömålen och även enligt avfallsplanen.
Uppföljning
Beslutet följs upp av samhällsbyggnadskontoret, genom mark- och exploateringsenheten, och teknik- och servicekontoret.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag KS § 25, 2020-02-26
Tjänsteutlåtande, Svar på motion från Yvonne Knuutinen (V) och David Aronsson (V) om att budgetera för att samtliga nio deponier provtas och vid behov saneras senast år 2022, 2019-11-19
Motion - Budgetera för att samtliga nio deponier provtas och vid behov åtgärdas senast år 2022, 2019-04-29
Avfallsplan för Strängnäs kommun, 2014-05-26
Korttidsstöd – Hantering av gamla nedlagda deponier, Statens geotekniska institut, 2018-12-17
Rapport – avslutade deponier i Strängnäs kommun, ÅF Infrastructure AB, 2019-11-29
Rapport – översiktlig miljöteknisk provtagning av deponi inom del av fastigheten Mervalla 2:1, WSP Environmental, 2013-04-24
Miljöteknisk markundersökning Norra skogen 3:23, Golder Associates, 2013-11-25 Rapport – miljöteknisk undersökning av nedlagd deponi, inkl. riskbedömning och riskklassning enligt MIFO, Sweco, 2015-06-08
Beslutet skickas till
-KF § 75 Dnr KS/2019:582-034