Följande kapitel kommer att inledas med en redogörelse för vilka det är som väljer att flytta respektive stanna på en ort samt vilka faktorer inverkar på detta val. Sedan kommer en redogörelse göras över de åtgärder som individerna anser vara av vikt för att hindra avfolkningen i glesbygdskommuner. Lars Carlsson föreslår i sin avhandling åtgärder inom företagande, service och infrastruktur som enligt honom medför att individerna ska vilja stanna kvar på en ort och menar dessutom att lokal ekonomisk utveckling kan ske både med och utan de politiska organens medverkan. Därför finns det enligt Carlsson ingen anledning att på förhand anta att endast vissa typer av aktörer är relevanta för att lyckas lösa dagens komplexa samhällsproblem. Individerna nämns endast som hastigast i Carlssons text, någon diskussion kring frågan om de kan inta rollen som aktuella aktörer förs därmed inte. I detta kapitel kommer en diskussion föras om individerna är att betrakta som aktuella aktörer och om staten och kommunernas mål och problembilder därmed även måste vara samstämmiga med individernas för att åstadkomma den lokala ekonomiska utveckling som eftersträvas.
6.1 Vilka flyttar och vilka stannar
Olika flyttmönster går att urskiljas hos olika generationer. Undersökningar har visat att flyttning är starkt åldersrelaterat. Idag är det främst ungdomar i åldrarna 20-30 år som ännu inte hunnit binda sig till bostadsorten som flyttar59. Personer som däremot är starkt bundna till bostadsorten genom familj, vänner och arbete är mindre benägna att flytta60. Ytterligare mönster som går att urskilja är att kvinnor generellt är mer rörliga än männen, samt att personer med högre utbildning, ensamstående, arbetssökande och studerande flyttar i större utsträckning än övriga. Valet av bostadsort är också ofta åldersrelaterat då ungdomar främst flyttar till de större städerna samtidigt som de äldre i större utsträckning flyttar från de större städerna till landsbygden. Den traditionella bilden, där flyttningarnas omfattning mer eller mindre har setts som ett direkt resultat av förändringar på arbetsmarknaden, har en begränsad giltighet idag. Detta har flertalet utredningar och undersökningar på senare tid kommit fram till. Numera är istället den dominerande flyttningsorsaken att man vill byta miljö eller flyttar ihop eller isär61.
59 Garvill, Malmberg, Westin 2000 sid 19
60 Ibid sid 18
61 Ibid sid 23
6.2 Individers syn på viktiga åtgärder för att hindra avfolkningen
Sifo har på uppdrag av Glesbygdsverket i mars 2000 genomfört en opinionsundersökning angående vilka faktorer som av individerna anses vara viktiga för gles- och landsbygden.
Resultatet blev följande:
1. Stöd till att behålla lokal service som skola, sjukvård och affärer.
2. Lägre bensinpriser.
3. Bättre vägar och kommunikationer.
4. Ökade möjligheter till distansarbete genom den nya IT-tekniken.
5. Ekonomiskt stöd till personer som vill starta eget företag.
6. Omlokalisering av statliga jobb till glesbygden.
7. Ekonomiskt stöd till företag som har ekonomiska problem62.
De åtgärderna som svenskarna därmed tror mest på är stöd till att behålla lokal service och lägre bensinpriser. Undersökningen visade däremot att få trodde på ekonomiskt stöd till personer eller företag liksom omlokalisering av statliga jobb i någon större utsträckning skulle underlätta för individer att stanna kvar på lands- och glesbygden. De skillnader som kunde utläsas mellan landsortsbor och boende i storstäder var att storstadsborna och de som bor i norra Sverige är något mer positiva till de ökade möjligheterna till distansarbete via den nya IT-tekniken. Landsortsborna däremot hade överhuvudtaget en större tro än stadsborna på åtgärderna, men ansåg att åtgärder som lägre bensinpris och bättre vägar och kommunikationer var av störst vikt för att underlätta att bo på gles- och landsbygden63.
6.3 Individperspektivet - slutsatser
Att lokal ekonomisk utveckling kan ske både med och utan de politiska organens medverkan beror enligt Carlsson på att staten och kommunerna inte längre har det som krävs för att ensamma styra de processer som sker i samhället. Vid uppsatsens studier av den politiska, ekonomiska och strukturella bakgrunden till avfolkningsproblemet påvisades att statens problemlösningsförmåga försämrats sedan 1980-talet. Av den anledningen kan man idag inte på förhand anta att endast staten och kommunerna är relevanta aktörer för att lösa samhällsproblemen. Frågan kan därför ställas om större hänsyn till individerna och deras krav och önskemål skulle lösa glesbygdskommunernas problem?
62 Synen i Sverige på viktiga åtgärder för gles- och landsbygd 2000 sid 2
63 Ibid sid 3
Tidigare genomförda undersökningar visar på att det främst är yngre, högutbildade, kvinnor, ensamstående, arbetssökande samt studerande som flyttar. Samt att åtgärder för att behålla lokal service, bättre vägar och kommunikationer och lägre bensinpriser är av störst vikt för att möjliggöra för individer att leva och bo kvar i lands- och glesbygdskommuner enligt befolkningen i glesbygdskommuner själva. Enligt dessa resultat skulle därmed aktörerna inrikta sina åtgärder på att göra kommunerna mer attraktiva för yngre och skapa möjligheter för de som tidigare flyttat med anledning av studier att komma tillbaka. Lokalisering av statliga verk och övriga arbetsmarknadssatsningar skulle därmed vara ett steg i rätt riktning för att skapa arbeten både med och utan krav på eftergymnasialutbildning, och därmed möjliggöra för såväl unga, arbetssökande och högutbildade att bo på orten. Pajala, Övertorneå och Överkalix kommun och till viss del staten, har visat på att de aktivt arbetar för att möjliggöra för företag att etablera sig på orterna, vilket är en förutsättning för att säkerställa en god lokal service. I den nya regionalpolitiken finns dessutom förslag om att se över utlokaliseringen av statliga verk. Förslag finns även i åtgärdsprogrammen att säkra Pajala flygplats fortlevnad samt vissa åtgärder för att förbättra vägarna, trots att de största satsningarna kommer att göras på E4: an. Därmed kan man säga att kommunerna och staten till viss del innefattat individperspektivet i sina mål och intentioner, oavsett om detta har skett medvetet eller inte. På frågan om individerna är att ses som relevanta aktörer för att hindra avfolkningen blir således svaret att de tillsammans med övriga politiska aktörer är en del av lösningen. Dessa slutsatser kan dras genom de olika åtgärder som såväl Lars Carlsson, staten och kommunerna föreslår. Det vill säga det krävs politiska beslut och resurser för att möjliggöra den utveckling som eftersträvas, dessa ska vara inriktade på att öka möjligheterna för individerna att antingen stanna kvar eller flytta till glesbygdsorter.
Genom att komplettera dessa politiskt – administrativa beslut med bland annat individernas värderingar borde således leda till ökade möjligheterna att hindra avfolkningen.