Prognoser som gjorts visar på att även de framtida befolkningsminskningarna kommer att vara koncentrerade till Sveriges småregioner. Befolkningen i de tre kommunerna Pajala, Övertorneå och Överkalix i östra Norrbotten har under den senaste 50-års perioden minskat med cirka 50 procent. En fortsatt utveckling av detta slag skulle innebära att de tre kommunernas existens hotas, vilket synliggör vikten av att åtgärda avfolkningsproblemet och möjliggöra att hela Sverige ska kunna leva.
I Modell östra Norrbotten föreslår Pajala, Övertorneå och Överkalix kommun en rad åtgärder inom bland annat områden som utbildning, arbetsmarknad och turism. En genomgående önskan som går att utläsa av åtgärderna är ett ökat statligt stöd. I samband med organisationssamhällets framväxt, den ökade decentraliseringen från staten till kommunerna och Sveriges medlemskap i EU har statens problemlösningsförmåga försämrats. Detta tillsammans med den ständigt ökande internationaliseringen som sker så kan det antas att statens handlingsförmåga i det egna landet inte kommer att öka. Tvärtom kommer istället allt fler aktörer ständigt att träda in och få en större makt över det som sker i Sverige. Huruvida detta är negativt eller positivt kan diskuteras. Med anledning av statens minskade makt finns en positiv aspekt av internationaliseringen, nämligen att de nya aktörer som träder in övertar det ansvar som staten tidigare haft gentemot kommunerna.
Lars Carlsson menar dessutom i sin avhandling att det med anledning av samhällets roll idag som multiaktörssamhälle inte längre är möjligt att nå den eftersträvade utvecklingen med endast en aktör, istället krävs en rad aktörer som samverkar. Sveriges medlemskap i EU och den växande internationaliseringen möjliggör därmed att fler aktörer kan träda in på de regionalpolitiska områdena.
Staten påpekar idag tydligt att dess uppgift endast är att samordna och stödja de kommunala initiativen. Följande synliggörs av att statens planerade åtgärder har kommit att få en mer allmän karaktär där en mindre del, jämfört med de under 1960- och 1970-talet, är riktade mot enskilda kommuner i de regionalpolitiska stödområdena. Trots det avsteg och minskade ansvar som staten fått, har kommunerna trots ett ökat ansvar inte fått en motsvarande ökning av resurser för att kunna axla denna uppgift. Dagens situation där ingen av aktörerna har de möjligheter och resurser som krävs för att hindra den negativa befolkningsutvecklingen är således inte en hållbar situation. För att lösa problemen krävs
en granskning av både staten och kommunernas mål och intentioner samt vilka möjligheter som finns att lösa problemet med hjälp av övriga aktörer. Individerna och deras värderingar och åsikter är inget som tas upp i något av de presenterade åtgärdsprogrammen som i uppsatsen studerats. Trots detta påpekar bland annat Lars Carlsson i sina förslag på åtgärder för att hindra avfolkningen att dessa ska genomföras i syfte att möjliggöra för individerna att stanna kvar i glesbygdskommunerna. Åtgärderna borde således vara inriktade på att såväl behålla den nuvarande befolkningen som att locka nya individer till orten. Därmed borde satsningar göras för att bevara den lokala servicen, lägre bensinpriser samt förbättra vägar och kommunikationer, som individerna anser väga tyngst för att de ska uppmuntras till att stanna kvar i kombination med åtgärder för att marknadsföra kommunen. Lars Carlsson menar i sin avhandling att staten, kommuner och organisationer är relevanta aktörer för att lösa de problem som finns i samhället, samtidigt som dessa inte har samma resurser som tidigare för att genomföra det som krävs. Samtidigt ställer han sig frågan om politiskt – administrativa beslut kan styra de politiska problemområdena.
Uppsatsens studier kring frågan om individer som relevanta aktörer visar på att en inkludering av individperspektivet tillsammans med politiskt – administrativa beslut kan vara en del av lösningen för att minska avfolkningen i Pajala, Övertorneå och Överkalix kommun. Viss tveksamhet kan dock ställas mot resultaten då uppsatsens studier kring individers syn på viktiga åtgärder mot gles- och landsbygden grundats på tidigare genomförda undersökningar och representerar således inte befolkningen inom undersökningsområdets åsikter.
Pajala, Övertorneå och Överkalix är på rätt väg då de börjat kämpa mot ett gemensamt problem, vilket är det som enligt Lars Carlsson krävs för att åstadkomma den utveckling som eftersträvas. För att de tillsammans ska kunna lösa problemen krävs troligen att de förutom staten inkluderar individer, företag och övriga aktörer på den lokala nivån i kampen mot avfolkningen. Eftersom de har kunskapen om vad som krävs för att få den nuvarande befolkningen att stanna. Med anledning av att staten, kommunerna och de olika organisationerna idag inte längre har samma förutsättningar som tidigare att lösa de mer komplexa problemen med minskande befolkning bör Pajala, Övertorneå och Överkalix kommun även ta tillvara på de resurser som idag finns tillgängliga på den internationella nivån genom den ökade internationaliseringen. Genom att dessa aktörer skulle enas om gemensamma mål och intentioner skulle de uppfylla de krav om samstämmighet och kollektivt agerande som Carlsson ställer för att åstadkomma lokal ekonomisk utveckling.
Lars Carlssons avhandling har visat sig fungera som en bra teoretisk utgångspunkt för det problemområde som uppsatsen behandlat, trots att den till viss del varit motsägelsefull gällande kravet på samstämmighet för att åstadkomma lokal ekonomisk utveckling samtidigt som de empiriska resultaten visat att politiska intentioner och utfall aldrig överensstämmer med varandra. Gällande den valda metoden, som varit en kvalitativ litteraturstudie, har denna också visat sig fungera bra. Något som ytterligare förstärkt resultatens tillförlitlighet hade varit att genomföra en enkätundersökning angående befolkningen i Pajala, Övertorneå och Överkalix kommuns åsikter om vad de anser vara viktiga åtgärder för att möjliggöra en positiv befolkningsutveckling i de tre kommunerna.
Valet att inte genomföra en sådan undersökning berodde främst på tidsbrist.
Problemet med minskande befolkning är mycket utbrett och av en mångsidig karaktär, i denna uppsats har endast en del av problemområdet studerats, att göra detta urval har varit mycket svårt och har lett till insikten att ytterligare forskning inom området är av stor vikt att genomföra för att öka förutsättningarna för Sveriges alla glesbygdskommuner.
KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källor
Carlsson, Lars (1993) Samhällets oregerlighet – organisering och policyproduktion i näringspolitiken Stockholm / Stehag: Symposion Graduale
Garvill, Jörgen Malmberg, Gunnar Westin, Kerstin SOU 2000:36 Rapport 2 Värdet av att flytta och att stanna – om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden Stockholm:
Nordstedts Tryckeri AB
Landstingsförbundet (2000) Kan hela Sverige leva? Scenarier för länets befolkningsutveckling till 2030 Stockholm: Landstingsförbundet
Montin, Stig (2002) Moderna kommuner Malmö: Liber
SOU 2000:87 Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB
Otryckta källor
Regeringsproposition 2001/02:4 (2004-10-04) En politik för tillväxt och livskraft i hela landet
http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw/?${BASE}=PROPARKIV0102&${THWIDS}=2…
Dagstidningar
Berglund, Sandor Glädjesiffrorna – Nu tror landshövdingen på ett plus vid årets slut Norrländska Socialdemokraten (NSD) 2004-11-09
Rapporter
Glesbygdsverket (2000) Utveckling i gles- och landsbygder – Årsrapport 2000 Glesbygdsverket (2000) Synen i Sverige på viktiga åtgärder för gles- och landsbygd
Institutet för tillväxtpolitiska studier (2004) Regionernas tillstånd 2004 – en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner (A2004:012)
http://www.itps.se/pdf/A2004_012.pdf
Melkersson, Maria Kolmodin, Anne (2004) Den nya regionala utvecklingspolitiken – Hur följa upp och effektutvärdera? (A2004:011) Institutet för tillväxtpolitiska studier
http://www.itps.se/pdf/A2004_011.pdf
Övertorneå kommun, Överkalix kommun, Pajala kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län (2003) Modell östra Norrbotten – Gränsöverskridande regionalpolitik
Statistiska Centralbyrån
Befolkningsstatistik 1950 – 2000
http://www.scb.se/templates/table0rChart___25836.asp Befolkningsstatistik 2003
http://www.scb.se/templates/table0rChart___57627.asp
Befolkningsstatistik januari – september 2004
http://www.scb.se/templates/table0rChart___83209.asp Internet
Internet 1: Regeringskansliet (2004-09-28) Regeringen satsar på östra Norrbotten http://www.regeringen.se/sb/d/2922/a/17720
Internet 2: North Sweden (2004-11-20) Krafttag östra Norrbotten http://www.northsweden.org/News.asp?ID=4349&Old=True
Internet 3: Socialdemokraterna (2004-12-03) Göran Perssons anförande vid Norrbottens partidistrikts årskongress i Boden 27 mars 2004
http://www.sap.se
Internet 4: Regeringskansliet (2004-11-15) Åtgärder östra Norrbotten http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/77/20/cb80c5a2.pdf
Internet 5: Regeringskansliet (2004-09-28) Regeringen satsar 1,5 miljoner på östra Norrbotten
http://www.regeringen.se/sb/d/3792/a/23117/m/wai
Bilaga 1 MODELL ÖSTRA NORRBOTTEN – GRÄNSÖVERSKRIDANDE
REGIONALPOLITIK Prioriterade åtgärder
Följande föreslagna åtgärder har av projektgruppen bedömts vara av särskild betydelse för utvecklingen av östra Norrbotten.
A. Kultur- och upplevelsebaserad produktion B. Internationellt kunskaps- och kompetens utbyte C. Statliga initiativ och lokaliseringsåtgärder D. Undanröjande av generella administrativa hinder E. Tillväxt och kapitalförsörjning
A. Kultur- och upplevelsebaserad produktion
Utveckling av kulturell produktion och värdefulla besöks- och kulturmiljöer, är av strategisk betydelse för framtidstro, nyproduktion och ekonomisk utveckling i östra Norrbotten. En samverkan mellan föreslagna kulturella institutioner och en internationell utbildningsverksamhet bidrar till ett rikare studieinnehåll och ökad konstnärlig kvalitet samt därmed sammantaget uppnå kompetensförstärkande effekter, kunskapsproduktion, kreativitet, kulturell identitet och medial genomslagskraft.
1. Nordkalottens kultur- och forskningscentrum i Övertorneå förstärks med arkivansvar för dokumentation i text, ljud och bild av den Tornedalska kulturen inom språk, litteratur och historia. Verksamheten tilldelas ett nationellt uppdrag som ett arkiv- och språkutvecklingsorgan för minoritetsspråket meänkieli med möjligheter till kulturantropologisk forskning samt omfatta bevakning av nationella minoriteters fri- och rättigheter enligt Europarådets ramkonvention 1994. Aktiviteten tilldelas ett internationellt uppdrag för arbete och praktikhandledning inom Barentsregionen samt nationellt uppdrag vad gäller språkvård och information på meänkieli.
2. Tornedalsteatern i Pajala (ToTe) förstärks och permanentas som ett kulturpedagogiskt och konstnärligt produktionscentrum för Tornedalens konst och kultur med inriktning på meänkieli. Verksamheten tilldelas ett internationellt uppdrag för praktikhandledning i lokala kulturstrategier för språkliga minoriteter samt för teatersamarbete och turnéverksamhet inom Barentsregionen.
3. Vittulaby i Pajala, skapas och blir del av utvecklingen av den kulturturismbaserade besöksnäringen. Vittulabyn läggs upp som en levande besöksmiljö i Pajala för visualisering av 60- och 70-tals glesbygdskultur med inriktning på teaterbesökare och turism samt med servicefunktioner för film och television.
4. Barents litteraturcentrum, (BLC), i Överkalix, permanentas och förstärks som besöksmiljö genom inrättande av en reguljär tolk- och översättarservice.
Verksamheten ska svara för översättning av svensk/finsk/rysk litteratur samt erbjuda Barentssamarbetet översättning av offentliga dokument och rapporter.
Verksamheten tilldelas ett internationellt uppdrag för praktikhandledning och förlagsverksamhet i Barentsregionen.
5. Polaric Wild Water Center. Förutsättningar skapas för Övertorneå kommun att vidare utreda samarbetet mellan den svensk – finska besöksnäringen i området samt möjligheter till finansiering av projektet, PWWC, som inomhusanläggning för vattenäventyr och forspaddling året runt.
B. Internationellt kunskaps- och kompetensutbyte
Modell östra Norrbotten ges möjligheter att genom Lapplands högskoleförbund, östra Norrbottens högskoleförbund samt Luleå och Umeå universitet, få täckning av merkostnaderna för nuvarande eftergymnasiala utbildningar samt att utveckla ett antal internationella utbildningslinjer i samarbete med motsvarande institutioner i icke EU-länder och därmed också kunna erbjuda dess studenter och forskningsstuderande möjligheter till studiefinansiering i likhet med den beskrivna nordnorska modellen eller via särskilda stipendier. I ett perspektiv av ömsesidigt utbildningssamarbete kan de interregionala samarbetsorganen, Barents Regionråd och Nordkalottrådet bli viktiga kontaktinstrument för samarbetet.
1. Säkerställandet av nuvarande ortsförlagda eftergymnasiala utbildningarna genom riktade statliga garantier till merkostnader samt en nationell översyn av den aktuella glesbygdsproblematiken.
2. Insatser för internationalisering av 8 ortsförlagda eftergymnasiala (120p) utbildningslinjer, genom integrering av svenska och inbjudna utländska studenter samt utbyte av gästlärare inom nyckelområden med lokalt/regionalt förväntad arbetskraftsbrist. Utbildningarna integreras med praktik på berörda företag samt de kulturbaserade och besöksinriktade satsningarna för Modell östra Norrbotten.
3. Östra Norrbotten, via berörda Högskoleförbund och Luleå/Umeå universitet, tilldelas årligen 120 studieplatser för utländska elever i tre studieomgångar (120p) under perioden 2004 – 2009, främst riktade till studerande från icke EU-länder (Nordvästra Ryssland och Kina), enligt följande fördelning:
INTERNATIONELLA UTBILDNINGSLINJER 120 P
Utländska elevplatser
2004-2007 2005-2008 2006-2009
Hälso- och sjukvård 20 20 20
Social omsorg 10 10 10
Minoritetsspråk, arkiv och dok 10 10 10
Svenska språket och litteraturen 10 10 10
Träteknik 10 10 10
Elektrodatateknik 10 10 10
Ekonomi, småföretagarutbildning 40 40 40
Kulturpedagogik, musik och teater 10 10 10
TOTALT 120 120 120
* 40 platser/år vid internationell småföretagarutbildning med inriktning på ett ökat svensk – ryskt - kinesiskt näringslivssamarbete samt praktik på lokala microföretag.
Genom utbildningen kan värdefulla nätverk av berörda företag etableras inom turism, besöksnäring, träförädling, elektronik, hantverk, vård och omsorg, utbildning m.fl.
4. Satsningen bör åtföljas av möjligheter för Migrationsverkets asyl-, tillstånd- och mottagningsenhet i boden att, till berörda studenter, bevilja arbets- och uppehållstillstånd i de aktuella kommunerna.
5. Försök med avskrivning av studielån (CSN).
C. Statliga initiativ och lokaliseringsåtgärder
Modell östra Norrbotten föreslår, i likhet med UD:s försök med regionalt utlokaliserade tjänstemän för Barentsverksamheten i nordvästra Ryssland, att ett statligt gräns- och samarbetskontor lokaliseras med närhet till det svensk/finska gränssamarbetet samt till Barentsregionen.
1. Regeringen inrättar i samverkan med Svenska Institutet och SALA IDA AB, ett gräns- och servicekontor för vänortsutbyte med Nordfinland och nordvästra Ryssland, särskilt vad gäller servicefunktioner som information, stimulansåtgärder, projekt rådgivning mm.
2. Inrättande av en filial till Statens folkhälsoinstitut i Övertorneå.
3. Möjligheterna att lokalisera ny statlig verksamhet till Överkalix skall prövas.
4. Förlängning och breddning av landningsbanan vid Pajala flygplats.
5. Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra åtgärder inom skogsbruket, exempelvis gallring- och skogsröjning av stor betydelse för lokalt bunden arbetskraft.
D. Undanröjande av generella administrativa hinder
1. Möjlighet att bilda gränsregionala kommunalförbund mellan svenska och finska intressenter.
2. Lättnader för Migrationsverkets asyl-, tillstånds- och mottagningsenhet i Boden att bevilja,
a) uppehållstillstånd för studenter från icke EU-länder, b) arbets- och uppehållstillstånd inom bristyrken.
3. Tillstånd för kommunernas Bygg- och miljönämnder att utforma regler som med bibehållen tillgänglighet för det rörliga friluftslivet möjliggör bebyggelse på 1 % av strandskyddade områden.
E. Tillväxt och kapitalförsörjning
För säkerställandet av företagens behov av risk- och investeringskapital förutsätts en samverkan mellan central/regional och lokal nivå. Den långsiktiga kapitalförsörjningen
måste, i brist på bankernas engagemang på området, garanteras genom att avgörande statliga initiativ tas som underlättar privat och offentlig samverkan samt åtgärder som frigör riskkapital. Lämpliga former för näringslivets kapitalförsörjning i glesbygd bör utredas närmare. Lån och lånegarantier bör snarast införas som även omfattar kommersiella fastighetsinvesteringar. Konkret försöksverksamhet med nya finansieringsformer bör genomföras i östra Norrbotten.
1. Statliga initiativ för säkerställande av riskkapital/kreditgarantier:
a) Stöd till försöksprojekt med ”kreditgarantiförening”.
b) Försöksverksamhet med riskkapitalavdrag för privatpersoner, kopplat till lokal kreditgarantifond.
2. Säkerställande av riksvilligt kapital till företagen via ALMI och kommunerna.
Källa: Modell östra Norrbotten – Gränsöverskridande regionalpolitik (2003) s. 7-10