6. Slutsats
6.2 Avgränsningar och förslag på vidare forskning
Denna studie är avgränsad till kunskapsintensiva företag i Sverige. Resultatet och slutsatserna är vidare främst applicerbara på revisions - och redovisningsbranschen, en liknande undersökning på kunskapsintensiva företag inom en annan bransch hade eventuellt gett ett annorlunda resultat. Resultatet av denna studie kan dessutom inte med full säkerhet generaliseras över en hel bransch, då studien endast innefattar två företag. För att vidare utforska ämnet tyst kunskap, och stärka det resultat som denna studie visat, rekommenderas att en mer omfattande undersökning med ett större empiriskt underlag görs. Mot bakgrund av det enorma kunskaps- och informationsflödet som sker dagligen inom ett företag, är ett vidare förslag att undersöka hur den mest värdefulla tysta kunskapen inom ett företag kan identifieras. Eventuellt finns det även nyckelpersoner vars tysta kunskap är särskilt viktig att bevara och sprida inom företaget.
För att skapa en tydligare förståelse för de sociala processer som denna uppsats har belyst, och för att effektivt kunna implementera dessa praktiskt, bör de undersökas mer djupgående. Till exempel vore det värdefullt att mer specifikt studera vilken inverkan öppna kontorslandskap har på överföringen av kunskap, och hur de ska utformas för att optimera denna överföring. Förslagsvis kan dessa studier utföras genom intervjuer och genom observation på plats.
Mot bakgrunden av hög personalomsättning och den tysta kunskapens svårhanterliga karaktär är det av intresse att i framtiden fortsätta undersöka och skapa en djupare förståelse kring detta komplexa ämne.
Källförteckning
Alavi, M. & Leidner, D.E. 2001, “Review: Knowledge Management and Knowledge Management systems: Conceptual foundations and research issues” MIS Quarterly, Vol. 25(1), s. 107-136
Allen, T, & Poteet, M. 1999, “Developing Effective Mentoring Relationships: Strategies From the Mentor's Viewpoint”, Career Development Quarterly, Vol. 48(1), s. 59-73 Alvesson, M. 1993, “Organizations as rhetoric: Knowledge-intensive firms and the struggle with ambiguity” Journal of Management Studies, Vol. 30(6), s. 997–1015. Alvesson, M. (1995) Management of knowledge intensive companies. Berlin: Walter de Gruyter.
Argote, L. & Ingram, P. 2000. “Knowledge Transfer – A Basis for Competitive Advantage in Firms” Organizational Behavior and Human Decision Processes, Vol. 82(1), s. 150-169 Boerner, S, Schäffner, M, & Gebert, D 2012, “The Complementarity of Team Meetings and Cross-Functional Communication: Empirical Evidence From New Services Development Teams”, Journal Of Leadership & Organizational Studies (Sage Publications Inc.), Vol.19(2), s. 256-266
Boland Jr., R. J. & Tenkasi, R. V. 1995, “Perspective Making and Perspective Taking in Communities of Knowing” Organization Science, Vol. 6(4), s.350-372.
Borzillo, S., Schmitt, A., & Antino, M. 2012, “Communities of practice: keeping the company agile”, Journal Of Business Strategy, Vol. 33(6), s. 22-30
Brundage, H., & Koziel, M. 2010, “Retaining Top Talent Still a Requirement for Firms”,
Journal Of Accountancy, Vol. 209(5), s. 38-44
Bryman, A. & Bell, E. (2007) Business Research Methods, Second edition, Oxford: Oxford University Press.
Cappelli, P. 2000, “A Market driven approach to retaining talent” Harvard Business Review, Vol . 78(1), s. 103-111
Donaldson, R. 2001, “Reflections on Knowledge and Knowledge-intensive firms” Human
Relations, Vol. 54(7), s.955-963
Easterby-Smith & Lylles. (2003) The blackwell handbook of organizational learning and
knowledge management. Malden, MA: Blackwell
Ernst & Young, Om oss, Vår värdering, [Tillgänglig online: 2013-05-07]
Ernst & Young, Års- och Hållbarhetsredovisning, 2010/2011, [Tillgänglig: online: 2013-05-07]
http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/Hållbarhetsredovisning_2011-2011/$FILE/ey_hållbarhetsredovisning_10_11_final_low.pdf
Garmann Johnsen, I. H. 2011, “Formal Project Organization and Informal Social Networks: Regional Advantages in the Emergent Animation Industry in Oslo, Norway” European
Planning Studies, Vol. 19(7), s. 1165-1181.
Ghobadi, S. & D’Ambra, J. 2012, “Knowledge sharing in cross-functional teams: a coopetitive model” Journal of Knowledge Management, Vol. 16(2), s. 285-301
Glisby, M. & Holden, N 2003, 'Contextual constraints in knowledge management theory: the cultural embeddedness of Nonaka's knowledge-creating company', Knowledge & Process
Management, 10, 1, pp. 29-36
Gouillart, F & Billings, D, 2013, “Community-Powered Problem Solving”, Harvard Business
Review, Vol. 91(4), s. 70-77
Gourlay, S. 2006, “Conceptualizing knowledge creation: A critique of Nonaka’s theory”
Journal of Management studies, Vol. 43(7), s. 1415- 1436.
Grant, R.M. 1996a, “Toward a Knowledge-based Theory of the Firm” Strategic Management
Journal, Vol. 17: Winter Special Issue. s. 109-122.
Grant, R.M (1996b) “Prospering in Dynamically-competitive Environments: Organizational Capability as Knowledge Integration” Organization Science. Vol. 7(4). s. 375-387.
Guldenberg, S. & Helting, H. 2007, “Bridging “the great divide”: Nonaka’s Synthesis of western and eastern knowledge concepts reassesses” Organization, Vol. 14(1), s. 101-122 Haesli, A. & Boxall, P. 2005, “When knowledge management meets HR strategy: an exploration of personalization-retention and codification-recruitment configurations” The
International Journal of Human Resource Management, Vol. 16(11), s.1955-1975
Haldin-Herrgard, T. 2000, “Difficulties in diffusion of tacit knowledge in organizations”
Journal of Intellectual Capital, Vol. 1(4), s. 357-365
Hansen, T. M., Nohria, N. & Tierney, T. 1999, “What's your strategy for managing knowledge?” Harvard Business Review, Vol. 77(2), s. 106-116
Hislop, D. (2009) Knowledge Management in Organizations. Oxford University Press, Oxford. Andra upplagan.
Holden, N. J., & Von Kortzfleisch, H. O. 2004, “Why cross-cultural knowledge transfer is a form of translation in more ways than you think” Knowledge & Process Management, Vol. 11(2), s. 127-136.
Hong, J. L. 2012, “Glocalizing Nonaka’s knowledge creation model: Issues and challenges”,
Iverson, R.D. & Deery, M. 1997, “Turnover culture in the hospitality industry” Human
Resource Management Journal, Vol. 7(4), s. 71-82
Jonsson, A. (2012) Kunskapsöverföring och Knowledge Management. Malmö: Liber Kakabadse, N. A., Kouzmin, A. & Kakabadse, A. 2001, “From Tacit Knowledge to Knowledge Management: Leveraging Invisible Assets” Knowledge and Process
Management, Vol. 8(3) s. 137-154
Karim, N., Razi, M. & Mohamed, N. 2012, “Measuring employee readiness for knowledge management using intention to be involved with KM SECI processes” Business Process
Management Journal, Vol. 18(5), s. 777-791.
Kolb, A. Y. & Kolb, D. A. 2010, “Learning to play, playing to learn: A case study of a ludic learning space” Journal of Organizational Change Management, Vol. 23(1), s. 26-50
Krogh, G. V., Ichijo, K. & Nonaka, I. (2000) Enabling Knowledge Creation: How to Unlock
the Mystery of Tacit Knowledge and Release the Power of Innovation. Oxford University
Press, New York.
Lester, P., Hannah, S., Harms, P., Vogelgesang, G., & Avolio, B. 2011, “'Mentoring Impact on Leader Efficacy Development: A Field Experiment”, Academy Of Management Learning
& Education, Vol. 10(3), s. 409-429
Love, J. H. & Roper, S. 2009, “Organizing innovation: Complementarities between cross-functional teams” Technovation, Vol. 29, s. 192-203
Massingham, P. 2008, “Measuring the Impact of Knowledge Loss: More Than Ripples on a Pond?” Management Learning, Vol. 39(5), s. 541-560
Michals, E., Handfield-Jones, H. & Axelrod, B. 2001, ”The War of Talent”, Harvard
Business School Press. McKinsey & Company, Inc. [Tillgänglig online:2013-05-20]
http://www.opentec.com/pdf/The_war_for_talent
Mohamed, M., Stankosky, M. & Murray, A. 2004, “Applying knowledge management principles to enhance cross-functional team-performance” Journal of Knowledge
Management, Vol. 8(3), s. 127-142
Nilsson, T. 2013, ”Är detta en statsminister?” Fokus. Vol. 12, s. 20-31
Nishimoto, K. & Matsuda, K. 2007, “Informal communication support media for encouraging Knowledge-sharing and creation in a community” International Journal of Information
Technology & Decision Making, Vol. 6(3), s. 411-426
Nonaka, I. 1991, “The knowledge-creating company” Harvard Business Review, Vol. 69(6), s. 96–104.
Nonaka, I. & Takeuchi, H. (1995) “The Knowledge Creating Company”. Oxford University
Polanyi, M. (1958) Personal Knowledge. Chicago: University of Chicago press. Polanyi, M. (1966) The tacit dimension. London: Routledge & Kegan Paul.
PwC, Om oss, [Tillgänglig: online: 2013-05-07]
http://www.pwc.se/sv/om-oss/foretagsfakta.jhtml
PwC, Om oss – Verksamheten 2011/2012, [Tillgänglig: online: 2013-05-07]
http://www.pwc.se/sv/om-oss/arsredovisning.jhtml
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2007) Research Methods for Business Students, Fourth edition. Harlow: Financial Times Prentice Hall.
Sennett, R. (2000) När karaktären krackelerar: Människan i den nya ekonomin. Stockholm: Atlas (Ursprunglig titel: The Corrosion of Character)
Snowden, D. 1999, “Story telling: an old skill in a new context” Business Information Review, Vol. 16(1), s. 30-37
Song, J. H. & Kolb, J. A. 2009, “The influence of learning culture on perceived knowledge conversion: an empirical approach using structural equation modelling” Human Resource
Development International, Vol. 12(5), s. 529-550
Spraggon, M. & Bodolica, V. 2012, “A multidimensional taxonomy of intra-firm knowledge transfer processes” Journal of Business Research, Vol. 65(9), s. 1273-1282
Statistiska Central Byrån, Befolkningsstatistik, 2013-02-20, [Tillgänglig online: 2013-04-03]
http://www.scb.se/Pages/ProductTables.aspx?id=25795
Swap, W, Leonard, D, Shields, M, & Abrams, L. 2001, “Using Mentoring and Storytelling to Transfer Knowledge in the Workplace”, Journal Of Management Information Systems, Vol. 18(1), s. 95-114
Swart, J. & Kinnie, N. 2003, “Sharing knowledge in knowledge intensive firms” Human
Resource Management Journal, Vol 13(2), s. 60-75
Van Dick, R., Christ, O., Stellmacher, J., Wagner, U., Ahlswede, O., Grubba, C., Hauptmeier, M., Höhfeld, C., Moltzen, K. & Tissington, A. 2004, “Should I stay or should I go?
Explaining turnover intentions with organizational identification and job satisfaction” British
Journal of Management, Vol. 15(4), s. 351-360
Werr, A. & Stjernberg, T. 2003, “Exploring Management Consulting Firms as Knowledge Systems” Organization Studies, Vol. 24 (6), s. 881-908
Yang, H.L. & Wu, T.C.T. 2008, ‘‘Knowledge sharing in an organization’’ Technological
Forecasting and Social Change, Vol. 75 (8), s. 1128-56.
Yin, R.K. (2003) Case Study Research: Design and Methods. (3rd edn), Thousand Oaks, CA, Sage.
Appendix - Intervjuguide
IntervjuguideNamn:
• Vad har du för position på företag X?
• Hur länge har du arbetat på företag X och hur länge har du arbetat på just denna specifika position?
• Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
• Hur skulle du beskriva företagskulturen på företag X?
• Ser du en risk i att kunskap kan gå förlorad när anställda slutar?
• Vad anser du är den främsta källan till kunskap - dokument eller kollegor? Varför? • Hur lär du dig bäst nya saker på arbetet? Ge ett exempel.
• Hur skulle du beskriva att man arbetar med kunskapsöverföring på Företag X? • Tror du att anställda är medvetna om den kunskap som de bär på?
• Hur såg processen ut när du nyanställts och skulle introduceras till dina arbetsuppgifter?
• Hur upplever du medvetenheten om vikten av kunskapsdelning på Företag X? • Ges det tillräckliga möjligheter att dela kunskap med andra? Vilka möjligheter har
medarbetare att ta kontakt med varandra?
• Hur ser inställningen ut till att dela med sig av sin kunskap och erfarenheter på Företag X? Är medarbetare inom organisationen villiga att dela med sig av sin kunskap? Varför/varför inte?
• Vad skulle kunna få medarbetare att göra detta i högre utsträckning?
• Vart vänder du dig för att få svar på dina frågor? Känner du att du kan göra det när du vill?
• Samtalar du mycket med andra anställda under arbetstid? Både inom och utanför din “enhet/nivå”?
• Har du delat med dig av din kunskap och erfarenheter till andra medarbetare? Vilken kunskap och i vilken utsträckning?
• Finns det tillfällen då du av någon anledning inte har valt att dela med dig av din kunskap? Varför?
• Skulle du kunna beskriva begreppet tyst kunskap? Vilka av följande går att finna på företag X?
- Canonical (vedertagna) face-to face processer • Team/Tvärfunktionella team • Projektgrupper • Systemtiska tänkar-team • Formella möten o Brainstorming o Undervisning o Utbildning o Post-mortem/ uppföljning
o Best practice sharing
- Non-canonoical (icke-vedertagna) face-to face processer • Infomal networks/ Informella nätverk
• Communities of practice/ Praktikbaserad gemenskap
• Informal/ in-person mentoring and coaching/ Informellt mentorskap och coaching • Social ludic activies/ Sociala “lekfulla” aktiviteter