oSÄKerHeter I UPPSKAttNINGAr oCH BeDÖMNINGAr Nedskrivningsprövning av goodwill
NOT 38 AVSÄTTNINGAR
Koncernen
Mkr 2006-12-31 2005-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder Förväntade underskott i framtida åtaganden
gällande regionalflyg 1 369 1 402
Kostnader för omstruktureringsåtgärder 34 45
Projektförluster 138 347
Övrigt 420 420
Totalt 1 961 2 214
Avsättningar som är kortfristiga skulder Förväntade underskott i framtida åtaganden
gällande regionalflyg 190 256
Kostnader för omstruktureringsåtgärder 237 68
Projektförluster 439 189
Övrigt 243 103
Totalt 1 109 616
Moderbolaget
Mkr 2006-12-31 2005-12-31
Förväntade underskott i framtida åtaganden
gällande regionalflyg 929 954
Kostnader för omstruktureringsåtgärder 52 51
Projektförluster 293 421
Övrigt 252 108
Totalt 1 526 1 534
Förväntade underskott i framtida åtaganden gällande regionalflyg
Mkr Koncernen Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2006 1 658 954
Belopp som tagits i anspråk under året -65 -57
Ökning av diskonterade belopp 32 32
Omräkningsdifferenser och övrigt -66
-Utgående balans 31 december 2006 1 559 929
Kostnader för omstruktureringsåtgärder
Mkr Koncernen Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2006 113 51
Avsättningar som gjorts under året 274 50
Förvärvat via rörelseförvärv - 16
Belopp som tagits i anspråk under året -100 -64
Outnyttjade belopp som har återförts -10
-Omräkningsdifferenser och övrigt -6 -1
Utgående balans 31 december 2006 271 52
Projektförluster
Mkr Koncernen Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2006 536 421
Avsättningar som gjorts under året 262 255
Förvärvat via rörelseförvärv 246 28
Belopp som tagits i anspråk under året -143 -131
Outnyttjade belopp som har återförts -20 -10
Omräkningsdifferenser och övrigt -304 -270
Utgående balans 31 december 2006 577 293
Övriga avsättningar
Mkr Koncernen Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2006 523 108
Avsättningar som gjorts under året 173 80
Förvärvat via rörelseförvärv 55 50
Belopp som tagits i anspråk under året -79 -21
Outnyttjade belopp som har återförts -29 -7
Omräkningsdifferenser och övrigt 20 42
Utgående balans 31 december 2006 663 252
Totala avsättningar
Mkr Koncernen Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2006 2 830 1 534
Avsättningar som gjorts under året 709 385
Förvärvat via rörelseförvärv 301 94
Belopp som tagits i anspråk under året -387 -273
Outnyttjade belopp som har återförts -59 -17
Ökning av diskonterat belopp 32 32
Omräkningsdifferenser och övrigt -356 -229
Utgående balans 31 december 2006 3 070 1 526
Betalningar
Koncernen Moderbolaget
Mkr 2006 2005 2006 2005
Belopp varmed avsätt-ningen förväntas betalas
efter mer än tolv månader 1 961 2 214 1 145 1 226
Åtaganden regionalflygplan
Förväntade underskott inom den framtida leasingverksamheten samt åtaganden knutna till produkt- och luftvärdighetsansvar.
Omstrukturering
Reserveringar för strukturkostnader redovisas som avsättningar om kriteri-erna för avsättningar är uppfyllda enligt redovsningsprincipkriteri-erna, se not 1.
Strukturkostnader avser i huvudsak kostnader för resursanpassning och omställningskostnader.
Projektförluster
Avsättningar för projektförluster avser i huvudsak Helikopter 14 och ett projekt inom området flygburen radar.
N O T e R
Långfristig förutbetald intäkt 254 309
Övrigt 88 79
Totalt 342 388
Övriga kortfristiga skulder
Skulder till intresseföretag 28 10
Skulder till joint ventures 126
-Mervärdesskatt 183 219
Avdragen preliminärskatt 172 185
Depositioner avseende leasingverksamheten 225 285
Skuld till kund 281
-Övrigt 100 128
Totalt 1 115 827
Skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen 118 81
Moderbolaget
Mkr 2006-12-31 2005-12-31
Mervärdesskatt 62 162
Avdragen preliminärskatt 110 62
STP-lån - 97
Erhållna optionspremier - 40
Skuld till kund 281
-Övrigt 150 137
Totalt 603 498
Skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen 80 110
I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke ränte-bärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.
NOT 40
UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncernen Moderbolaget
Mkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31
Upplupna kostnader Kostnader för kundåtaganden
regionalflygplan 654 608 559 546
Semesterskuld 703 607 385 305
Ej ankomna fakturor 443 430 298 194
Upplupna leasingkostnader 238 313 -
-Sociala avgifter 459 393 282 230
Upplupna räntor 299 239 284 35
Upplupna projektkostnader 1 149 313 218 159
Personalskulder 342 187 144 93
Äldreavgångar och
övertalighet 89 150 83 134
Värde kontrakterade flöden 310 139 -
-Skadereserver 50 61 7 7
Royalty och kommission 35 44 - 11
Övrigt 242 244 189 84
Summa upplupna kostnader 5 013 3 728 2 449 1 798
Förutbetalda intäkter
Förskottsfakturering 3 749 2 073 1 987 1 958
Balanserade värde-förändringar avseende
rull-ningar av terminskontrakt 537 288 527 205
Övrigt 72 63 27 256
Summa förutbetalda intäkter 4 358 2 424 2 541 2 419
Totalt 9 371 6 152 4 990 4 217
NOT 41
FINANSPOLICY OCH RELATERADE RISKER
Saabs verksamhet är löpande utsatt för olika slags finansiella risker såsom valuta-, ränte-, likviditets-, motparts- och kreditrisker. Vidare är koncernen löpande utsatt för politiska risker. Verksamheten består också till stora delar av långa projekt, vilket ökar komplexiteten i den finansiella strukturen. Koncernen har en av styrelsen fastställd finanspolicy med riktlinjer och regler för hantering av de finansiella riskerna och för finansverksamheten i stort. Av finanspolicyn framgår att de finansiella risker, som är förbundna med den normala affärsverksamheten, ska minimeras, det vill säga finansiell riskneutralitet ska eftersträvas.
Organisation
Det övergripande ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker ligger inom Koncernstab Finans. Hanteringen av de finansiella riskerna är centraliserad till koncernens internbank, Saab Treasury och hanteringen av försäkringar är centra-liserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom Koncernstab Finans. Den övergripande principen i finanspolicyn är decentraliserat säkringsansvar och cen-traliserat tradingansvar, det vill säga att respektive affärsenhet använder någon av Koncernstab Finans funktioner för att minimera risken. För att tillvarata stordrifts-fördelar och synergieffekter, samt för att minimera hanteringsrisker, genomförs de externa transaktionerna av Saab Treasury eller Lansen Försäkrings AB.
Saab Treasury ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, intern-bank, trading, den externa hanteringen av ränte- och valutarisker, hantering av energirisker samt kontraktuella garantier. Saab Treasury hanterar transaktioner som görs mot interna bolag och affärsenheter genom netting eller affärer med externa motparter. Vidare har Saab avtalat med extern part avseende hantering av koncernens elrisker.
Lansen Försäkrings AB ansvarar för att koncernen har en effektiv process för identifiering, värdering och begränsning av risker, i syfte att förebygga skador i verksamheten samt för koncernövergripande försäkringsprogram. Icke-finansiella risker bearbetas dels genom aktiv riskhantering i affärsenheterna, men även genom upphandling av försäkring på marknaden och i eget namn.
Valutarisk
Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar koncernens resultat. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:
• Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (ekonomisk exponering och transaktionsexponering).
• Resultatet påverkas när resultat i koncernverksamheter med annan funktionell valuta omräknas till svenska kronor (omräkningsexponering).
• Resultatet eller det egna kapitalet påverkas när tillgångar och skulder i koncernverksamheter med annan funktionell valuta omräknas till svenska kronor (omräkningsexponering).
I hanteringen skiljer Saab på tre typer av exponering; ekonomisk exponering, transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Ekonomisk exponering
Hantering av valutarisken i offerter i fasta priser i utländsk valuta sker centralt inom ramen för portföljen Tender to Contract. Den är ett resultat av en ökande trend mot fastprisofferter i utländsk valuta och har funnits sedan år 2000. Syftet med portföljen är att minska koncernens valutarisk under offertperioden. I sam-band med lämnandet av fastprisoffert kan de operativa enheterna teckna en så kallad offertförsäkring hos Saab Treasury. Offertförsäkringar görs i US-dollar, euro och brittiska pund där motvärdet i kronor är högst 500 mkr. Större fastprisoffer-ter hanfastprisoffer-teras på individuell basis.
Saab Treasury hanterar valutarisken genom att kombinera terminer och optioner, baserat på den förväntade sannolikheten för affär. Verksamheten styrs av en policy och ett riskmått baserat på sannolikhetsvägd Value at Risk som inte får överskrida 5 mkr. Den genomsnittliga kostnaden för att hantera fastprisoffer-ter har varit 0,45 procent (0,42) av det säkrade beloppet. Under året gjordes nya offertförsäkringar för motsvarande 2 027 mkr (1 639). Nettot av optionspre-mier var under året 12,0 mkr (8,7), vilket motsvarar 0,60 procent (0,53) av det säkrade beloppet.
Marknadsvärdet av utestående valutaterminer och valutaoptioner uppgick vid årsskiftet till 32 mkr, vilket påverkar koncernens resultaträkning positivt.
Portföljens resultat, avseende offerter som antingen resulterat i kundorder eller har uteblivit, uppgick till 1 mkr (25,0).
Transaktionsexponering
Saabs finanspolicy föreskriver att flödet i utländsk valuta, transaktionsexpone-ringen, för fasta order ska säkras. Denna säkring av valutor syftar till att säkra de beräknade bruttomarginalerna i erhållna order. Den första säkringsåtgärden är alltid att utnyttja inkommande valuta till betalningar för inköp i samma valuta, net-ting. Vidare uppnås valutariskneutralitet antingen genom kontraktsformuleringar eller genom transaktioner på valutamarknaden med terminer och optioner. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken är svenska kronor, US-dollar, euro och brittiska pund enligt nedanstående figur.
Orderstock per valuta
Av den totala orderstocken är 80 procent (69) i fasta priser med eller utan index och resterande 20 procent (31) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler. Generellt är fasta priser mer förekommande i utländsk valuta.
Anledningen till att 53 procent av orderstocken i fasta priser är i svenska kronor beror på att större order under året tecknades med svenska kronor som kon-traktsvaluta. Se nedanstående figur.
extern orderstock,
fasta respektive rörliga priser
%
Rörligt avseende valuta & index Rörligt avseende valuta Fast
Fast med index
USD eUR GBP Övrig
valuta Total
Det nominella utestående beloppet av valutaterminer och optioner (inklusive offertportföljen) var den 31 december 2006, 15 354 mkr (17 116 mkr), med ett orealiserat resultat på 398 mkr (127). Balanserade valutavinster vid terminsrull-ningar uppgick till 537 mkr (288). Den huvudsakliga orsaken till resultatföränd-ringen är förändringar i valuta- och räntemarknaden.
Mkr 2006 2005 2004 2003 2002
Valutaoptioner 1 683 3 180 1 123 1 109 1 322
Valutaterminer 13 671 13 936 14 100 18 138 12 297
Summa 15 354 17 116 15 223 19 247 13 619
N O T e R
Omräkningsexponering
Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i ut-ländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i US-dollar (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till svenska kronor.
Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till cirka 1 750 mkr (2 400). Minskningen är främst hänförligt till svagare kurser på US-dollar och sydafrikanska rand.
Nettotillgångar omräknade till SeK
Mkr 2006-12-31 2005-12-31
USD 778 1 341
EUR 75 101
AUD 288 230
Andra valutor 607 736
Totalt 1 748 2 408
Valutarisken på koncernens resultat och egna kapital av omräkningseffekter, omräkningsexponeringen, kurssäkras normalt inte.
Ränterisker
Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa balansposter (framför allt pensionsskulden och leasingportföljen) påverkas av förändringar i underliggande räntor samt genom påverkan på ränteintäkter och räntekostnader.
Beroende på likviditetssituationen påverkas Saabs resultat direkt av förändringar i marknadsräntorna genom ett förändrat finansnetto och genom påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen.
Saab arbetar för att uppnå riskneutralitet avseende ränterisk genom att eftersträva likformig räntebindning på balansräkningens tillgångs- och skuldsida.
Hanteringen av koncernens ränteriskhantering är centraliserad, vilket innebär att Saab Treasury ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration. Den totala ränterisken i Saab har kraftigt reducerats under 2006, genom matchning av räntebärande place-ringar och räntederivat, i Saab Pensionsstiftelse som under året startades och kapitaliserades med 2 536 mkr.
Övriga ränterisker hanteras inom Saab Treasurys portfölj, Funding & Invest-ment, som hanterar all koncernintern finansiering i olika valutor och placerar överskottslikviditeten på räntemarknaden alternativt finansierar koncernen.
Utlåning till koncernföretag i utländsk valuta finansieras normalt med kronor genom valutaswapar. Ränteterminer, ränteswapar och ränteoptioner används för ränteriskhantering och ränteswapar i US-dollar används främst för ränteriskhan-tering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.
Likviditetshantering
Under 2006 var genomsnittet för räntebärande fordringar, likvida placeringar mi-nus skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder 2 087 mkr (4 589).
Mkr 2006-12-31 2005-12-31
Tillgångar
Kortfristiga placeringar - 4 624
Likvida medel 1 393 1 574
Summa likvida placeringar 1 393 6 198
Skulder
Skulder till kreditinstitut 595 634
Annan upplåning och övriga räntebärande skulder 1 059 420
Summa räntebärande skulder 1 654 1 054
Nettolikviditet -261 5 144
Tillkommer räntebärande fordringar 1 278 651
Avgår avsättningar för pensioner 412 2 939
Nettolikviditet inklusive räntebärande
fordringar efter avdrag för pensionsskuld 605 2 856
Likviditetshanteringen sköts centralt inom ramen för en placeringspolicy beslutad av Saabs styrelse. Placeringspolicyn baseras på ett benchmark och den ger rätt att avvika från benchmark avseende duration och kreditrisk enligt följande:
Benchmark Minrisk Maxrisk 2006-12-31 2005-12-31
Staten 80% 100% 40% 0% 56%
Bostäder (min A) 20% 0% 40% 0% 28%
Företag (min A) 0% 0% 20% 0% 5%
Bankdeposition 100%
Duration 15 mån 0 mån 27 mån 0 mån 15 mån
Lägre likviditet har förändrat inriktningen på placeringen och majoriteten placeras som korta depositioner i bankmarknaden. Ränterisken i placeringarna för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var 0,002 mkr (0,68) den 31 december 2006.
Investeringar har gjorts i värdepapper vars lägsta kort- och långfristiga kreditbetyg är A1/P1 respektive A-1/A eller högre, enligt Moody’s och Standard & Poor’s. Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement.
Den 31 december 2006 uppgick motpartriskerna till 1 311 mkr (6 188), varav bostadsfinansieringsinstitut och utlåning till banker 646 mkr (3 277). Under 2006 var det genomsnittligt placerade kapitalet 2 973 mkr (4 433). Den genomsnittliga avkastningen på externa placeringar uppgick till 1,76 procent (2,37) inklusive förändring i marknadsvärde.
Likviditets- och refinansieringsrisker
Med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Den 31 december 2006 hade Saab en nettolikviditet uppgående till -261 mkr (5 144) efter avdrag för skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder på 1 654 mkr (1 054). Nettolikviditeten inklusive räntebärande fordringar och efter avsättningar för pensioner är 605 mkr (2 856). Av de likvida placeringarna på 1 393 mkr (6 198) var 10 mkr (550) pantsatta gentemot erhållna förskott.
Pantsättningen har under året ersatts med bank- och/eller försäkringsgarantier, till följd av förändrad likviditetssituation samt minskat behov av pantsättning genom ökad upparbetning av förskott.
Räntebärande skulder på 1 654 mkr (1 054) utgörs främst av skulder till joint ventureföretag samt en finansiering av fastigheten Veddesta på 536 mkr (552) med förfallostruktur enligt nedan.
Förfallotidpunkter utestående skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder
Mkr
2007 2008 2009 2010 >2011
Under 2005 upphandlades en kreditfacilitet med motvärde 4 000 mkr med syftet att fungera som backup och kortfristig finansiering av exempelvis förvärv eller rörelsekapital. Faciliteten är ett så kallat klubb-lån gentemot åtta banker och förfaller 2011. Under år 2006 utnyttjades optionen att förlänga lånet till 2011 och under 2007 finns en option att förlänga lånets förfall med ytterligare ett år till 2012. Kreditmarginalen är 0,25 % över STIBOR eller motsvarande beroende på i vilken valuta faciliteten utnyttjas och löftesprovisionen är 0,08 % per år på den icke utnyttjade andelen. Inga finansiella covenants föreligger. Vid årsskiftet var kreditfaciliteten outnyttjad. Saab har för närvarande ingen publik rating.
Saab möter i sin löpande affärsverksamhet krav på garantier, framförallt som säkerhet för förskott från kunder och för fullgörande av kontraktsåtaganden. Vissa sådana garantier är av on-demand-typ, som kan utgöra en likviditetsrisk. Saab har som policy att försäkra on-demand-garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande.
Kredit- och motpartsrisker
Saab har i sin löpande affärsverksamhet kreditrisker på kunder och leverantörer.
Kundkreditrisker
Utestående kundfordringar utgör en kreditrisk där koncernen kan förlora pengar.
Den 31 december var kundfordringarna 3 324 mkr (3 017). Den försvars-relaterade försäljningen utgör 79 procent (82) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet.
Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 65 procent (65) av totalen. Där motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- och/eller försäkringsgarantier.
Leverantörskreditrisker
Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk där koncernen kan förlora pengar. Den 31 december 2006 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för 599 mkr (634). Koncernens policy är att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott.
Kundfinansiering
Kundfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av koncernens produkter. Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering.
Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundernas krav. Detta sker företrädesvis genom att banken ger köparen kredit eller genom leverantörskrediter. För att begränsa risk-exponeringen säljs riskerna ut på marknaden till bankerna och statliga garanti-institut, exempelvis Exportkreditnämnden.
Elprisrisker
Priset på el påverkar direkt koncernens resultat och rörelsemarginal. De svenska enheterna förbrukar cirka 200 MWh per år med en spotprisrisk på 2 mkr per öres förändring av elpriset per KWh. För att minimera risken på Saabs rörelse-marginaler säkras framtida förbrukning av el mot ökningar i spotpriset. Detta sker genom att säkra prognostiserad framtida förbrukningen enligt en trappstegs-modell där 100 procent av kommande kvartals förbrukning är prissäkrad.
Säkringsgraden går sedan ner linjärt per kvartal till och med kvartal 13.
Hanteringen av elhandelderivat bedrivs genom ett diskretionärt förvaltnings-mandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till benchmark (säkrings-strategin) med motsvarande 0,4 mkr uttryckt som Value at Risk (VaR). Marknads-värdet av elderivat var per årsskiftet -2 mkr (22) och påverkar koncernens resultat.
Trading
Styrelsen har givit ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknads-instrument, trading, på 20 mkr, uttryckt som Value at Risk (VaR).
Under 2006 blev tradingresultatet 22 mkr (14), vilket redovisas som övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till 2,5 mkr (4,2).
Pensionsstiftelse
Saab startade under 2006 Saab Pensionsstiftelse för PRI-skulden för majoriteten av koncernens bolag. Saab Pensionsstiftelse kapitaliserades med 2 536 mkr och konsolideras inte i Saab.
Under året anslöts också de sju bolag som tidigare var en del av Carnegies Gemensamma Pensionsstiftelse med 551 mkr.
Stiftelsens tillgångar förvaltas med målsättning att reducera ränterisken genom att matcha durationen i skulden mot räntebärande tillgångar samt att optimera avkastningen på kapitalet inom given placeringspolicy. Investeringar görs i räntebä-rande papper vars emittent har lägst AA (Aa) i kreditrating enligt Standard &
Poor’s och Moody’s i aktie- och hedgefonder samt i strukturerade produkter.
Placeringspolicyn är dynamisk och en funktion av risken att understiga den absoluta golvnivån i konsolidering på 70 procent, det vill säga marknadsvärdet av stiftelsens tillgångar i förhållande till marknadsvärdet av pensionsskulden enligt IAS 19-beräkningar, se vidare under not 37 för antagande för skuldberäkning.
Saab Pensionsstiftelse hade den 31 december 2006 räntematchat 48 procent av skuldens framtida utbetalningar. Av stiftelsens kapital var 84 procent Investerade i räntebärande tillgångar och resterande 16 procent i aktie-, och hedgefonder samt strukturerade produkter.
Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var 3 234 mkr den 31 december 2006 och årets avkastning var 6,4 procent. Konsolideringsgraden var den 31 december 2006, 89,4 procent jämfört med bildandet då konsolideringsgraden var 85,7 procent.
Försäkringar och icke-finansiell risk management
Icke-finansiella risker bearbetas dels genom aktiv riskhantering i affärsenheterna, men även genom upphandling av försäkring. Den centrala funktionen Risk Management inom Koncernstab Finans ansvarar för att koncernen har en effektiv process för identifiering, värdering och begränsning av risker, i syfte att förebygga skador i verksamheten. Funktionen har även ansvar för koncernövergripande för-säkringsprogram. Upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens egna försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.
All försäkring som tecknas i det egna försäkringsbolaget, där risken överstiger det av Saab fastställda självbehållet för försäkringsprogrammet i fråga, återför-säkras på den externa marknaden på så kallad Excess of Loss-basis, i syfte att begränsa försäkringsbolagets exponering per skada och totalt.
Sammanlagt uppgick Saabs externt betalda premier för koncerngemensamma försäkringsprogram avseende främst ansvars- och egendomsförsäkring till 67,3 mkr (71,1).
Finansiella derivatinstrument
För att hantera och styra den finansiella risken används regelmässigt olika finansiella derivatinstrument som terminskontrakt, optioner och swappar.
Ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner i kronor används primärt för
N O T e R
ränteriskhantering i Funding & Investmentportföljen. Ränteswappar i utländsk valuta används för ränteriskhantering inom Saab Aircraft Leasing. Valutaterminer och optioner används främst för säkring av fasta order och utestående fastpris-offerter. För att minska motpartsrisker har Saab som policy att ha så kallade ISDA-avtal mot samtliga banker.
Tabellen nedan visar det orealiserade resultatet för Saabs utestående derivat-instrument den 31 december 2006. Resultatet är fördelat på derivattyp och redovisningsprincip.
Fordringar och skulder hänförliga till orealiserade finansiella derivatinstrument Koncernen
Mkr 2006-12-31 2005-12-31
Tillgångar
Valutaterminer 492 397
-varav kassaflödessäkring 72 30
-varav säkring av verkligt värde 420 367
Valutaoptioner 19 10
-varav kassaflödessäkring - 3
-varav säkring av verkligt värde 9 7
Ränteswappar 1 4
Ränteterminer 25 1
Ränteoptioner 1
-Elderivat - 22
-varav kassaflödessäkring - 22
Summa tillgångar 538 434
Skulder
Valutaterminer 112 253
-varav kassaflödessäkring - 36
-varav säkring av verkligt värde 112 217
Valutaoptioner 2 27
-varav kassaflödessäkring - 5
-varav säkring av verkligt värde 2 22
Ränteswappar 33 85
-varav leasingportföljen 33 58
-varav kassaflödessäkring - 8
Ränteterminer 23
-Elderivat 2
-Summa skulder 172 365
Orealiserat resultat på ränteswappar redovisas exklusive upplupen ränta eftersom den ingår bland upplupna kostnader.
Verkligt värde
Vid fastställande av verkligt värde har följande värderingsprinciper tillämpats:
Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i kronor till boksluts-kurser.
Optioner: Vedertagna värderingsmodeller (Black and Scholes) används för beräkning av marknadsvärdet.
Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att dessa
diskonterade rörliga räntebetalningar ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna.
Övriga räntederivat: Övriga räntederivat värderas med marknadskurser.
Obligationer: Obligationer värderas till rådande marknadskurser på balansdagen.
Elderivat: Elderivaten värderas till rådande marknadskurser på balansdagen.
Verkliga värden och redovisade värden Koncernen
finansiella omsättningstillgångar - - 725 725
Räntebärande instrument,
kortfristigt innehav - - 250 250
Ränteoptioner, 1 1 -2 -1
Ränteterminer:
Tillgångar 25 25 1 1
Skulder -23 -23 -
-Kund- och andra fordringar 9 029 9 029 6 203 6 203
Likvida medel 1 393 1 393 1 574 1 574
Elderivat -2 -2 22 22
Ränteswappar:
Leasingåtaganden 457 457 1 523 1 523
Lån från intresseföretag och
joint ventures 999 999 214 214
Leverantörs- och övriga
skulder 11 908 11 908 8 242 8 242
Checkräkningskredit 5 5 17 17
NOT 42
STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)
Koncernen Moderbolaget
Mkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar