Noter till de finansiella rapporterna
1 Redovisningsprinciper
...56 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar
...63 3 Försäljningsintäkternas fördelning
...63 4 Segmentrapportering
...64 5 Övriga rörelseintäkter
...66 6 Övriga rörelsekostnader
...66 7 Leasingverksamheten
...66 8 Förvärv och avyttringar av rörelse
...67 9 Anställda och personalkostnader
...68 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
...70 11 Rörelsens kostnader
...70 12 Avskrivningar och nedskrivningar
...70 13 Finansnetto
...71 14 Bokslutsdispositioner
...71 15 Skatt
...72 16 Immateriella anläggningstilllgångar
...75 17 Materiella anläggningstillgångar
...77 18 Leasingtillgångar och leasingavtal
...78 19 Biologiska tillgångar
...80 20 Förvaltningsfastigheter
...80 21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt
kapitalandelsmetoden
...81 22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt
klyvningsmetoden
...82 23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och
joint ventures
...82 24 Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och
joint ventures
...83
25 Finansiella placeringar
...83
26 Andra långfristiga värdepappersinnehav
...83
27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar
...84
28 Varulager
...84
29 Kundfordringar
...85
30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
...85
31 Likvida medel
...85
32 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
...85
33 Eget kapital
...86
34 Resultat per aktie
...88
35 Räntebärande skulder
...88
36 Skulder till kreditinstitut
...88
37 Ersättningar till anställda
...89
38 Avsättningar
...92
39 Övriga skulder
...93
40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
...93
41 Finanspolicy och relaterade risker
...93
42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
...98
43 Närstående
...98
44 Koncernföretag
...98
45 Obeskattade reserver
...99
46 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar
...100
47 Uppgifter om moderbolaget
...102
48 Miljöredovisning
...102
49 I bokslutet använda valutakurser
...103
50 Nyckeltalsdefinitioner
...103
Not 1
REDOVISNINGSPRINCIPER Verksamheten
Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är no-terade på OMX, Stockholmbörsen, på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intressebolag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är organiserad i tre affärssegment och Corporate. Affärs-segmentet Defence and Security Solutions omfattar leveranser av tekniskt stöd och tjänster, ledningssystemprodukter och system-av-system-lösningar. Affärsseg-mentet Systems and Products verksamhet består av utveckling och produktion av försvarssystem på olika nivåer. Affärssegmentet Aeronautics inriktning mot flygområdet omfattar både militär och civil verksamhet och domineras av det avancerade och för Saab viktiga Gripen-programmet. Corporate omfattar staber, koncernavdelningar samt sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas leasingflottan bestående av 163 Saab 340 och Saab 2000. Saab har Europa som huvudmarknad men har en växande marknad i Australien, Sydafrika och USA.
Styrelsen och verkställande direktören har den 15 februari 2007 godkänt denna årsredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 12 april 2007 för fastställande.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpreta-tions Committee (IFRIC) sådana som antagits av EU. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05.
Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation RR 32:05 Redovisning för juridisk person och uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Skillnader mellan moderbola-gets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan.
Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rappor-teringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.
Vid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätts att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den industri som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa bedömningar och antaganden används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar.
Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redo-visade belopp redovisas i resultaträkningen.
Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid fastställande av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de
finan-siella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats kon-sekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapporteringen och vid upprättande av koncernredovisningen, om inte annat framgår nedan.
tillämpning av nya redovisningsregler
IASB har givit ut och EU har antagit IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures med tillämpning från räkenskapsåret 2007 samt IFRS 8 Operating Segments med tillämpning från räkenskapsåret 2009. I augusti 2005 publicerades ett tillägg till IAS 1 Presentation of Financial Statements avseende tilläggsupplysningar om externfinansiering med mera med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007 eller senare.
IFRIC har givit ut följande tolkningar vilka har antagits av EU; IFRIC 7 Applying the restatement approach under IAS 29 med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 mars 2006 eller senare, IFRIC 8 Scope of IFRS 2 med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 maj 2006 eller senare och IFRIC 9 Reassessment of embedded derivatives med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 juni 2006 eller senare. IFRIC har givit ut följande tolkningar vilka inte har antagits av EU; IFRIC 10 Interim financial reporting and impairment med tillämpning för rä-kenskapsår som böjar den 1 november 2006 eller senare, IFRIC 11 IFRS 2: group and treasury share transactions med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 mars 2007 eller senare och IFRIC 12 Service concession arrangements med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare.
IFRIC 7–9 och IFRIC 11–12 är inte tillämpliga för koncernens verksamhet.
För Saabs vidkommande kommer ändringen i IAS 1, IFRS 7 och IFRIC 10 tillämpas från räkenskapsåret 2007 samt IFRS 8 från räkenskapsåret 2009. Änd-ringen i IAS 1 tillämpas framåtriktat och kommer att medföra tilläggsupplysningar om externfinansiering. IFRS 7 tillämpas framåtriktat och medför ingen förändring av redovisning och värdering av finansiella instrument men däremot tillkommer ett antal upplysningar jämfört med tidigare krav enligt IAS 32. IFRS 8 innebär att rapporterade segment samt tillämpade redovisningsprinciper utgår från företags-ledningens synsätt, jämförelsesiffror ska räknas om. Saabs initiala bedömning är att tillämpningen av IFRS 8 inte kommer att medföra några väsentliga skillnader jämfört med kraven enligt IAS 14. IFRIC 10 tillämpas framåtriktat och fastslår att eventuella nedskrivningar av goodwill och vissa finansiella instrument i en delårsperiod inte kan reverseras i en efterföljande delårsperiod.
Segmentrapportering
Inom Saab är de primära segmenten redovisningsmässigt identifierbara delar av koncernen som tillhandahåller produkter eller tjänster (affärssegment). Den sekundära segmentindelningen baseras på geografiska områden som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från varandra.
Klassificering av tillgångar och skulder
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består av belopp som kan åter-vinnas respektive betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.
Konsolideringsprinciper Koncernföretag
Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB genom ett direkt eller indirekt aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna eller där bestämmande inflytande uppnåtts på annat sätt.
Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning huru-vida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Koncernföretag och rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och
N o t e r
övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffnings-värdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaff-ningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier samt förvärvskostnader direkt hänförliga till förvärvet. I analysen fastställs även det verkliga värdet av för-värvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill som redovisas enligt avsnittet immateriella anlägg-ningstillgångar. Vid förvärv av minoritet redovisas förvärvet enligt modifierad moderföretagsmodell, vilket innebär att tillgångar och skulder inte räknas om.
Skillnaden mellan anskaffningspris och redovisat värde för minoriteten redovisas som tillkommande goodwill.
Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör.
Specialföretag (SPE) omfattas av koncernredovisningen när den ekonomiska innebörden av affärsförbindelserna mellan ett koncernföretag och ett SPE tyder på att koncernföretaget utövar ett bestämmande inflytande över ett SPE. Vid bedömning av om koncernföretaget utövar ett bestämmande inflytande tas bland annat hänsyn till om verksamheten i specialföretaget bedrivs på ett förutbestämt sätt. Hänsyn tas även till om koncernföretaget i praktiken har rätt att erhålla huvuddelen av förmånerna i SPE-företaget eller när det i praktiken står för huvuddelen av riskerna som är förknippade med SPE-företaget.
Intresseföretag
Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande inflytande men inte ett bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styr-ningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet.
Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytan-det upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att inflytan-det redovisade värinflytan-det på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som ”Andel i intresseföretags resultat”
koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet jus-terat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv.
Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavan-den utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garan-tier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget.
Joint ventures
Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Klyvnings-metoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar baserat på en tillämpning av koncernens redovis-ningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.
Transaktioner som elimineras
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Utländsk valuta
Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.
Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till svenska kronor
Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen.
Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas direkt mot eget kapital. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.
Leasingverksamhetens, innefattande Saab 340 och Saab 2000, funktionella valuta är amerikanska dollar vilket innebär att balansräkningen värderas till historiskt anskaffningsvärde i dollar och är omräknade till svenska kronor via årets balansdagskurs.
Försäljningsintäkter Varuförsäljning
Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen.
Tjänsteuppdrag
Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdra-get utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.
Om det inte är sannolikt att betalning kommer att erhållas, osäkerhet rörande nivån på vidhängande kostnader eller risk för returer som inte kan uppskattas eller om koncernen behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet redovisas inga intäkter förrän dessa begräns-ningar och osäkerhetsfaktorer upphör.
Långa kundkontrakt
En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlit-ligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdra-get som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.
En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats.
Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar på beställare.
rörelsens kostnader
Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:
• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverk-ningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar.
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner.
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisatio-nen inklusive försäljningsdotterbolag samt reklam och utställningar.
• Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostna-der för ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdif-ferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändringen på derivatinstru-ment av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterbolag och intressebolag.
Statliga stöd
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, ford-ringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella place-ringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.
Immateriella anläggningstillgångar Goodwill
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskriv-ningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualför-pliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kun-skap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumule-rade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga förvärvade immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings-värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Utgifter för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstill-gångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:
• patent, varumärken och 5–10 år, linjär avskrivning övriga teknikrättigheter
• aktiverade utvecklingsutgifter Skrivs av baserat på bedömd
produktionsvolym
Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbe-ten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster. Lånekost-nader ingår inte i anskaffningvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar.
Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster. Lånekost-nader ingår inte i anskaffningvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar.