Mål och policy med avseende på finansiell risk Volvos finansiella instrument består, förutom av derivat, av banklån,

finansiella leasingavtal, leverantörsskulder, kundfordringar, aktier och andelar samt kassa och kortfristiga placeringar.

De huvudsakliga finansiella riskerna som uppstår som en effekt av hanteringen av finansiella instrument utgörs av ränterisk, valutarisk, likviditetsrisk samt kreditrisk. Samtliga dessa risker hanteras i enlig-het med fastställd finansiell policy.

Ränterisker

Med ränterisker avses risker för att ändrade räntenivåer påverkar kon-cernens resultat och kassaflöde (kassaflödesrisker) eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder (prisrisker). Genom att matcha räntebindningstiden för finansiella tillgångar och skulder minskas exponeringen. Ränteswapar används för att förändra/påverka räntebindningstiden för koncernens finansiella tillgångar och skulder.

Valutaränteswapar möjliggör upplåning i utländska valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk. Volvo innehar även standardise-rade ränteterminskontrakt (futures) och FRA:s (forward rate agree-ments). Merparten av dessa kontrakt används för att säkra räntenivåer för kort upplåning eller placering.

Kassaflödesrisker

Påverkan av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och ränteflöden avser främst koncernens kundfinansieringsverksamhet och finans-netto. Inom kundfinansieringsverksamheten mäts matchningsgraden för räntebindning på in- och utlåning. Beräkningen av matchningsgra-den exkluderar eget kapital som i kundfinansieringsverksamheten uppgår till mellan 8% och 10%. Enligt policy skall matchningsgraden i kundfinansieringsverksamheten överstiga 80%. Vid utgången av 2009 var denna matchningsgrad 100 % (100). En del av den kortfris-tiga finansieringen till kundfinansieringsverksamheten kan dock utgö-ras av interna lån från industriverksamheten varför matchningsgraden i koncernen då kan vara något lägre. Volvos räntebärande tillgångar, vid sidan av tillgångar i kundfinansieringsverksamheten, bestod vid utgången av 2009 främst av likvida medel samt likvida tillgångar pla-cerade i räntebärande värdepapper med korta löptider. Målsättningen är att genom användningen av derivatinstrument nå en räntebind-ningstid på tre månader för de likvida tillgångarna i Volvos industriella verksamhet. Den 31 december 2009 var, efter beaktande av derivat-instrument, den genomsnittliga räntan på dessa tillgångar 1,1% (2,9).

Utestående lån hade, efter hänsyn taget till derivatinstrument, ränte-villkor motsvarande en räntebindningstid på tre månader och den genomsnittliga räntan vid årsskiftet uppgick till 4,1% (4,1).

Prisrisker

Exponering för prisrisker till följd av ändrade räntenivåer avser finan-siella tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (”fast ränta”). En jämförelse mellan redovisade värden och verkliga värden av Volvos samtliga finansiella tillgångar och skulder samt derivatinstru-ment framgår av not 37 Finansiella instruderivatinstru-ment.

Vid ett antagande att marknadsräntorna för samtliga valutor plöts-ligt steg en procentenhet (100 räntepunkter) från räntenivån den 31 december 2009 skulle Volvos räntenetto, med alla andra variabler oförändrade, under den närmaste tolvmånadersperioden påverkas med –354 (–88) beaktat en räntebindningstid på tre månader för till-gångar och skulder. Under 2008 var bindningstiden sex månader. Vid ett antagande om att marknadsräntorna på motsvarande sätt sjönk med en procentenhet (100 räntepunkter), skulle Volvos räntenetto påverkas positivt med motsvarande belopp.

Av tabellen nedan framgår resultateffekt före skatt av nettopositioner i för Volvo viktiga finansieringsvalutor, obeaktat räntebindningstid, om räntenivån stiger med en procentenhet (100 räntepunkter).

Belopp i Mkr Resultateffekt

SEK 197

USD –153

EUR –304

CAD –8

JPY –111

KRW 9

Ovanstående känslighetsanalyser baseras på förenklade antaganden.

Det är inte orimligt att marknadsräntorna förändras med en procent-enhet (100 räntepunkter) på årsbasis. Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en tidpunkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallellförskjutning av avkastningskurvan samt att räntor på både tillgångar och skulder påverkas på samma sätt av ändrade mark-nadsräntor. Effekten av verkliga ränteförändringar kan därför avvika från ovanstående analys. Volvo säkrar valuta- och ränterisker med hjälp av derivatinstrument.

Noter och kommentarer

Valutarisker

Innehållet i den redovisade balansräkningen kan påverkas av föränd-ringar i olika valutakurser. Valutarisker i Volvos verksamhet är relate-rade till förändringar i värdet av kontrakterelate-rade och förväntade framtida betalningsflöden (kommersiell valutaexponering), förändringar i vär-det av lån och placeringar (finansiell valutaexponering) samt föränd-ringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotterföretag (valu-taexponering av eget kapital). Målet för Volvos valutariskhantering är att kortsiktigt minimera negativa effekter på Volvos resultat och finan-siella ställning till följd av valutakursförändringar.

Kommersiell valutaexponering

I syfte att säkra värdet av framtida betalningsflöden i utländska valutor använder Volvo terminskontrakt och valutaoptioner. Under 2008, säk-rades prognosticerade nettoflöden i respektive valuta för de kommande sex månaderna till 75% och 50% för månad sju till tolv. Avtalade flöden efter tolv månader säkrades normalt. Till följd av den globala finanskri-sen flyttade Volvo successivt fokus under 2009 från att valutasäkra prognostiserade flöden till att endast säkra avtalade flöden. Från det fjärde kvartalet 2009 ändrade Volvo sin policy för valutasäkring till att endast säkra avtalade flöden, varav den största delen realiseras inom sex månader. Dessutom, från och med det fjärde kvartalet, upphörde tillämpningen av säkringsredovisning för nya kontrakt. För detaljer avseende särkingsredovisning se not 37.

nominellt belopp avseende samtliga utestående termins- och optionskontrakt den 31 december 2009 uppgick till 17,2 miljarder kronor (73,8). Verkligt värde för dessa kontrakt uppgick vid samma tidpunkt till 186 Mkr (–2.936).

nedanstående tabell visar vilken effekt en förändring av den svenska kronans värde i förhållande till andra valutor skulle få på det verkliga värdet av utestående kontrakt. I verkligheten förändras nor-malt inte valutakurser vid en tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten av valutakursförändringar kan därför avvika från nedanstående känslighetsanalys.

Förändring SEK mot samtliga

utländska valutor, % Verkligt värde av

utestående kontrakt

–10 –773

0 186

10 1.145

Finansiell valutaexponering

Lån och placeringar i koncernens dotterföretag sker huvudsakligen genom Volvo Treasury i lokala valutor och därigenom minimeras finan-siell valutaexponering i respektive företag. Volvo Treasury använder olika derivatinstrument för att kunna tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor utan att öka företagets egen risk. Volvokoncernens finan-siella nettoställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom finansiella tillgångar och skulder är fördelade mellan koncernföretag vilka bedriver sin verksamhet i olika valutor.

Valutaexponering av eget kapital

Det koncernmässiga värdet av tillgångar och skulder i utländska dot-terföretag påverkas av gällande valutakurser i samband med att omräkning av tillgångar och skulder sker till svenska kronor. För att

minimera valutaexponering av eget kapital optimeras fortlöpande storleken på eget kapital i utländska dotterföretag med hänsyn till kommersiella och legala förutsättningar. Kurssäkring av eget kapital kan förekomma i fall då ett utländskt dotterföretag bedöms som över-kapitaliserat. nettotillgångar i utländska dotter- och intresseföretag uppgick vid utgången av 2009 till 59,4 miljarder kronor (66,0). Av detta belopp var 4,1 miljarder kronor (4,3) kurssäkrat genom lån i utländska valutor. Av de lån som använts som säkringsinstrument för-faller 3,1 miljarder kronor till betalning under 2010 och resterande 1,0 miljarder kronor under 2011. Kurssäkringsbehov avseende investe-ringar i intresseföretag och övriga företag avgörs från fall till fall.

Kreditrisker

Volvos kreditgivning styrs av koncernövergripande policies och regler för kundklassificering. Kreditportföljen skall innehålla en sund fördel-ning mellan olika kundkategorier och branscher. Kreditriskerna hante-ras genom aktiv kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i före-kommande fall återtagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att erforderliga reserveringar sker för osäkra fordringar. I nedanstå-ende tabeller presenteras åldersanalyser av förfallna kundfordringar och kundfinansieringsfordringar i relation till gjorda reserveringar. Det är inte ovanligt att en fordran regleras ett par dagar efter förfalloda-tum, vilket påverkar omfattningen av åldersintervallet 1–30 dagar.

Kreditportföljen inom Volvos kundfinansieringsverksamhet uppgick den 31 december 2009 till cirka 82 miljarder kronor (98). Kreditrisken inom denna portfölj fördelas mellan ett stort antal enskilda kunder och återförsäljare. Säkerheter finns i form av de finansierade produkterna.

I kreditgivningen eftersträvas en balans mellan riskexponering och för-väntad avkastning. Volvokoncernens finansiella tillgångar förvaltas till största delen av Volvo Treasury och placeras på penning- och kapital-marknaderna. Alla placeringar måste uppfylla kraven på låg kreditrisk och hög likviditet. Motparter för både placeringar och derivattransak-tioner bör enligt Volvos kreditpolicy erhållit en rating om A eller bättre hos något av de väletablerade kreditrating-instituten.

Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk vilket innebär att en potentiell vinst inte blir realiserad om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet. när det är möjligt tecknas kvitt-ningsavtal (så kallade master netting agreements) med respektive motpart för att reducera exponeringen. Motpartsriskexponeringen för futures-kontrakt begränsas genom daglig eller månatlig kontantöver-föring motsvarande värdeförändringen på öppna kontrakt. Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende valutaterminskontrakt, ränteswappar och ränteterminskontrakt, optioner och råvarukontrakt uppgick den 31 december 2009 till 588 (3.798), 3.560 (2.763), 167 (229) samt 42 (38).

Kreditportfölj – Kundfordringar och kundfinansieringsfordringar

Kundfordringar 2008 2009

Kundfordringar brutto 32.272 22.638

Reserv för osäkra kundfordringar –1.749 –1.301 Kundfordringar efter avdrag för reserv 30.523 21.337 För detaljer avseende kundfordringar och reserv för osäkra kundford-ringar se även not 20.

Kundfinansieringsfordringar 2008 2009 Fordringar i kundfinansieringsverksamhet 99.931 83.490 Reserv för osäkra fordringar

i kundfinansieringsverksamhet –1.442 –1.513

Kundfinansieringsfordringar efter

avdrag för reserv 98.489 81.977

Förändring av reserv för osäkra

kundfinansieringsfordringar 2009

Enligt balansräkning den 31 december föregående år 1.442 nya reserver redovisade över resultaträkningen 2.895 Vändning av reserver redovisade över resultaträkningen –602 Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster –2.168

Effekt av ändrade valutakurser –54

Enligt balansräkning den 31 december 1.513 För detaljer avseende långfristiga och kortfristiga kundfinansierings-fordringar se även noterna 16 och 19.

Förfallostruktur för kundfordringar och kundfinansieringsfordringar

2008 2009

Kundfordringar Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt

Kundfordringar brutto 27.045 2.008 1.266 1.953 32.272 19.705 1.032 616 1.285 22.638

Reserv för osäkra kundfordringar –400 –63 –79 –1.207 –1.749 –493 –37 –46 –725 –1.301

Kundfordringar ej nedskrivna 26.645 1.945 1.187 746 30.523 19.212 995 570 560 21.337

2008 2009

Kundfinansieringsfordringar,

förfallna betalningar Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt

Förfallet belopp – 955 497 387 1.839 – 655 560 740 1.955

Reserv för osäkra

kundfinansieringsfordringar –82 –65 –149 –146 –442 –99 –111 –159 –313 –682

Kundfinansieringsfordringar,

ej nedskrivna –82 890 348 241 1.397 –99 544 401 427 1.273

Ovanstående tabell visar förfallna betalningar inom kundfinansie-ringsverksamheten i relation till specifika reserver. Det totala kon-traktsbelopp till vilka de förfallna betalningarna är relaterade framgår av nedanstående tabell. I syfte att bemöta inträffade men ännu ej identifierade osäkra kundfinansieringsfordringar, finns tillkommande reserver om 831 (1.000). Resterande utestående risk bemöts av

säkerheter i de finansierade produkterna och, i särskilda fall, genom andra kreditgarantier såsom borgensåtaganden, kreditförsäkringar, säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren etc.

Säkerheter tagna i anspråk och som uppfyller kriterierna för redo-visning uppgår till 1.391 (748) per den 31 december 2009.

2008 2009

Kundfinansieringsford-ringar, total exponering Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Kundfinansierings fordringar 83.618 9.237 4.129 2.947 99.931 67.692 7.886 4.511 3.401 83.490 Omförhandlade finansiella tillgångar

Redovisat värde för finansiella tillgångar som annars skulle redovisas som förfallna till betalning eller nedskrivna och vars villkor har omför-handlats uppgår till 8.948 (2.826) och avser främst omförhandlade kundkontrakt i kundfinansieringsverksamheten.

Noter och kommentarer

Koncentration av risk Kundkoncentration

De tio största kunderna i verksamheten för kundfinansiering står för 4,8% (4,7) av den totala kundfinansieringsportföljen. Resterande del av portföljen är hänförlig till ett stort antal kunder. Därigenom bedöms kreditrisken vara utspridd både på ett flertal marknader och på ett flertal kunder.

Koncentration på geografiska marknader

Tabellen nedan visar kundkoncentrationen för kundfinansieringsport-följen uppdelad på geografiska marknader.

Geografisk marknad Andel av kundfinansieringsportföljen (%)

Europa 53,4

nordamerika 26,4

Asien 6,0

Övriga marknader 14,2

Likviditetsrisker

Volvo försäkrar sig om att hålla en god finansiell beredskap genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar.

En god balans mellan kort och lång upplåning samt upplånings-beredskap i form av kreditfaciliteter är avsedda att tillgodose det långsiktiga finansieringsbehovet.

nedanstående tabell visar förväntade framtida kassaflöden inklusive derivat relaterade till finansiella skulder. Förväntat kapitalflöde avser in- och utbetalningar på lån och derivat, att särskilja från förfallostruktur på lån exklusive derivat som redogörs för i not 26. Förväntat ränte-flöde baseras på marknadens förväntade framtida räntor och avser in- och utbetalningar av räntor på lån och derivat. Ränteflödet redovisas inom kassaflödet från den löpande verksamheten.

Se även not 26 för förfallostruktur avseende obligationslån och övriga lån samt beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter samt not 31 för kontraktsenlig löptidsanalys av Volvos framtida hyresutbetal-ningar av ej annullerbara finansiella och operationella leasekontrakt.

I tabellen nedan redogörs för framtida utbetalningar för Volvo kon-cernens två verksamheter tillsammans, industrirörelsen och kund-finansieringsverksamheten. Kreditportföljen i kundfinansieringsverk-samheten är huvudsakligen matchad med avseende på betalningar från kundkontrakt och amorteringar av lån. De framtida betalningarna avseende 2010 och 2011 avser huvudsakligen kundfinansierings-verksamheten. Förfallostrukturen på lån avseende industrirörelsen har under året förskjutits, vilket resulterat i begränsade förfall under 2010–2011 (ca 12 miljarder kronor).

Framtida kassaflöden inklusive derivat

relaterade till finansiella skulder Kapitalflöde Ränteflöde

2010 –51.493 –5.586

2011 –23.735 –4.597

2012 –22.836 –4.105

2013 –10.463 –3.235

2014 –19.831 –2.089

2015 –8.085 –1.285

2016– –20.435 –1.148