Avslutande ord

Vi har i arbetet med denna studie blivit mer medvetna om hur normer och strukturer kopplade till genussystemet förmedlas till elever. Vår studies resultat visar på att könen ofta framställs stereotypt. Fortsättningsvis har resultatet visat på en hierarki och en manlig norm som syns i en manlig överrepresentation i kartläggningen av män och kvinnor. Hierarkin syns också i ett normbrytande där män sällan tillägnar sig kvinnliga attribut vilket medför en kvinnlig underordning. Analysen visar däremot på ett fåtal exempel där normbrytandet sker från både manligt och kvinnligt håll vilket medför ett mer jämställt innehåll.

Vår metod har medfört att vi har kunnat synliggöra olika delar och aspekter av läromedelsanalysen genom att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Vår studies resultat har en viss räckvidd och går att generalisera i viss mån då dessa läromedel är vanligt förekommande på de flesta skolor. Tittar vi på vår studie med kritiska ögon hade den kunnat förbättrats genom ett bredare urval vilket hade resulterat i ett resultat med större generaliserbarhet och räckvidd och som liknar verkligheten i större utsträckning. Detta är något som också hade kunnat genomförts vid fortsatt forskning och därmed ett urval som hade omfattat fler besökta skolor och mer undervisningsmaterial. Trots detta är vår förhoppning att vår studie kan skapa en medvetenhet hos lärare, göra dem medvetna kring vikten av genomtänkta val och ge dem nya perspektiv kring läromedels förmåga att föra vidare normer och strukturer och på detta sätt skapa förutsättningar för elever att utvecklas till unika individer.

36

Referenslista

Ambjörnsson, F. (2011). Rosa den farliga färgen. Stockholm: Ordfront

Backman, C., Hedenus, A., Ulfsdotter Eriksson, Y. (2014). Stereotyper och brytbilder i yrkesbeskrivande text och film.Arbetsmarknad & Arbetsliv, 20(3), 54–69.

Berge, B., & Widding, G. (2006). En granskning av hur kön framställs i ett urval av

läroböcker. (Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”).

Hämtad från Skolverket:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a7/1553961645852/K%C3% B6n.pdf

Bergström, G., Boréus, K. (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I G,

Bergström., K Boréus (Red) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text-

och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Björkvall, A. (2012). Visuell textanalys. I G, Bergström., K Boréus (Red) Textens mening och

makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text-och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Connell, R. (2009). Om genus. Göteborg: Daidalos.

Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber

Diekman, A. B., & Murnen, S. K. (2004). Learning to be little women and little men: The inequitable gender equality of nonsexist children’s literature. Sex roles, 50(5/6), 373-385. doi: 0360-0025/04/0300-0373/0

Elvin-Nowak, Y. (2003). Barn och utveckling- om att lära sig att ”göra kön”. I Y, Elvin- Nowak., H, Thomssons Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier

European Institute for Gender Equality. (2019). Gender Equality Index. Hämtad från European Institute for Gender Equality: https://eige.europa.eu/gender-equality-index/2019

Filipović, K. (2018). Gender Representation in Children’s Books: Case of an Early Childhood Setting. Journal of Research in Childhood Education, 32(3), 310-325

Genusperspektiv. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-10-29 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genusperspektiv

Gooden, A., & Gooden M. (2001). Gender representation in notable children´s picture book: 1995 – 1999. Sex Roles, 45(1), 89–101. doi: 0360–0025/01/0700-0089/0

Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. Stockholm: Liber Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - Reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

37

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber AB Höglund, A. (2000). Män och kvinnor: Vad vet en genusvetare?. Stockholm: UR

Jackson, S., Gee, S. (2005). "Look Janet", "No you look John": constructions of gender in early school reader illustrations across 50 years. Gender and education. 17(2), 115–128. DOI:10.1080/0954025042000301410

Kåreland, L., Lindh-Munther, A. (2005). (S)könlitteraturen i förskolan. I L, Kåreland (Red)

Modig och stark- eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm:

Natur och Kultur

McCabe, J., Fairchild, E., Grauerholz, L., Pescosolido, B. A., & Tope, D. (2011). Gender in twentieth-century children’s books: Patterns of disparity in titles and central characters.

Gender & Society, 25(2), 197–226. doi: 10.1177/0891243211398358

Nikolajeva. M. (2017). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.

Ohlander, A. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. (Rapport I från Delegationen för jämställdhet i skolan, SOU 2010:10). Hämtad från Regeringen:

https://www.regeringen.se/49b71a/contentassets/469551b3d1684f31983b47f933010ae9/kvinn or-man-och-jamstalldhet-i-laromedel-i-historia-sou-201010.

Ohlander, A. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. (Rapport II från Delegationen för jämställdhet i skolan, SOU 2010:33). Hämtad från Regeringen: https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/0af7da0958234a80873f29145a14f78c/kvinn or-man-och-jamstalldhet-i-laromedel-i-samhallskunskap-sou-201033.

Robertson, A. (2012). Narrativanalys.I G, Bergström., K Boréus (Red) Textens mening och

makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text-och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (5:e uppl.). Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

SOU 2004:115. Den könade förskolan: Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolan

pedagogiska arbete. Stockholm: Fritzes

SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och

utveckling i skolan. Stockholm: Fritzes.

SOU 2006:75. Jämställd förskola: Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolan

pedagogiska arbete. Stockholm: Fritzes.

Svaleryd, Kajsa. (2002). Genuspedagogik. Trelleborg: Liber AB.

Thomsson, H. (2003). Att göra kön. En omständlig historia som pågår livet ut. I Y, Elvin- Nowak., H, Thomssons Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier

38

Thomsson, H. (2003). Makt, ansvar och viljan till förändring. I Y, Elvin-Nowak., H,

Thomssons Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier

Thorne, B. (1993). Gender play: Girls and Boys in School. Open University Press

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet hämtad 20-09-22 från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Wernersson, I. (2009). Genus i förskola och skola: Förändringar i policy, perspektiv och

praktik(Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Siences, 283). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20411/1/gupea_2077_20411_1.pdf

Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. I A, Fejes., R, Thornberg (Red) i Handbok i kvalitativ

analys. Stockholm: Liber

Läromedel:

Ahnborg, H. (Producent, regissör). (2018). Arkeologens dotter [TV-program]. Sverige: UR Bosson, M., Lindholm, J. (2002). Kråke i trafiken. Malmö: Gleerups.

Bosson, M., Lindholm, J. (2002). Kråke hjälper polisen. Malmö: Gleerups. Hedin, A., Ivansson, E. (2013). Boken om SO 1–3. Stockholm: Liber.

I, Åsgård., Olsson, K. (2011). PULS Geografi Sverige. Stockholm: Natur och Kultur. Körner, G., Willebrand, M. (2011). PULS SO-boken. Stockholm: Natur och Kultur Olsson, K., Åsgård, I. (2012). PULS Geografi Norden. Stockholm: Natur och Kultur. Ung företagsamhet. (u.å). Vårt samhälle. Ung företagsamhet.

Våhlund, E., Våhlund, A. (2017). Handbok för superhjältar. Stockholm: Rabén & Sjögren. Willebrand, M. (2001). PULS Geografi- vårt land. Stockholm: Natur och Kultur

Willebrand, M. (2003). PULS Religion. Stockholm: Natur och Kultur Willebrand, M. (2004). Samhällskunskap. Stockholm: Natur och Kultur

39

Bilagor

Bilaga 1 - ur Handbok för superhjältar Av

Våhlund och Våhlund (2017, s.13) Bilaga 2 - ur Handbok för superhjältar Av Våhlund och Våhlund (2017, s.75)

Bilaga 3 - ur Handbok för superhjältar Av Våhlund och Våhlund (2017, s.52)

40

Bilaga 5 – ur Samhällskunskap av Willebrand (2004, s.44–45)

41

Bilaga 7 – ur SO-boken av Körner & Willebrand (2011, s. 128–129)

42

Bilaga 9 – ur SO-boken av Körner & Willebrand (2011, s.4–5)

43

Bilaga 11 - ur Handbok för superhjältar av

Våhlund och Våhlund (2017, s.47) Bilaga 12 - ur Handbok för superhjältar av Våhlund och Våhlund (2017, s.51) Bilaga 13 - ur Handbok för superhjältar av Våhlund och Våhlund (2017, s.76)

44

Bilaga 15 – ur Boken om SO av Hedin & Ivansson (2013 s.24–25)

45

Bilaga 17 - ur Handbok för superhjältar av Våhlund och Våhlund (2017, s.20)