• No results found

6. Avslutande diskussion

6.2 Kvalitativ diskussion

Vårt syfte har varit att skapa en förståelse för om och hur läromedel är med och producerar och reproducerar normer och strukturer kopplat till genussystemet. Utifrån vårt syfte har det inte bara varit intressant att titta på fördelningen mellan kvinnliga och manliga personer i läromedel utan också hur de framställs och vilka normer som förmedlas genom detta. I resultatet av vår studie framkommer det att traditionella egenskaper och könsmönster tar en stor plats men också könsneutralitet och normbrytande beteende. I detta ser vi en röd tråd genom hela resultatet där det ovan nämnda ofta sker utifrån en hierarki där mannen är normen.

Som Höglund (2000) skriver skapar människor idéer om vad som är manligt och kvinnligt och dessa strukturer ter sig så naturligt att det blir en typ av sanning. Dessa sanningar blir tydliga då vi ser återkommande mönster i varje läromedel som handlar om hur män och kvinnor är. Hirdman (1988) skriver att genusskapandet är något som finns integrerat i varje socialt system och vi har i vår studie sett att detta är gällande även för läromedel. Det har varit intressant att studera detta för att, som Gooden och Gooden (2001) skriver, böcker är med och producerar och reproducerar strukturer och normer vilka förmedlas till barnen och genom detta påverkas barnen kring deras syn på samhället och relationer. Därmed har det varit intressant att studera vilka normer som förmedlas och hur kvinnor och män porträtteras. Här har Yvonne Hirdmans genussystemteori blivit högst relevant för vår studie då vi med hjälp av hennes teori kunnat synliggöra de mönster som finns integrerade i varje läromedel.

33

De två bärande idéerna i Hirdmans teori handlar om isärhållning och hierarki. Isärhållningen skapar särskilda platser, sysslor och yrken för kvinnor och män och det är också isärhållningen som gör att kvinnor avbildas på ett sätt och män på ett annat (Hirdman 2001). isärhållningen blev tydlig genom hur de olika könen porträtterades exempelvis då tillskrevs olika traditionella egenskaper och beskrevs med olika sysslor. Precis som Hirdman (1988) skriver så kunde vi i vår studie se att hierarkin och mannen som norm blev tydlig genom isärhållningen. Här vill vi speciellt lyfta ett exempel som beskriver sambandet mellan de två bärande principerna. Under genomförande av analysen såg vi ett uppslag i Boken om SO (s.24–25, bilaga 15) där isärhållningen blev tydlig genom att det enbart var pojkar som spelade fotboll och enbart flickor som sprang ett lopp. Hierarkin blir tydlig i detta då det är pojkarna som ges det mesta av utrymmet på omslaget, det är också de som nämns i texter och de som större delen av den illustrerade publiken hejar på. Flickorna får ett litet hörn av uppslaget, nämns inte i texten och vi skulle härmed kunna tolka detta som att flickorna blir mindre viktiga och att det är pojkarna som är de intressanta.

Vi kan se att vårt resultat till stor del stämmer överens med tidigare forskning (se Ohlander, 2010:33; Ohlander, 2010:10; Berg & Widding, 2006; Jackson & Gee, 2005; Filipović, 2018). Samtliga studier lyfter fram resultat som handlar om stereotypa framställningar och traditionella könsroller. Exempelvis problematiserar Ohlander (2010:10) och Berge och Widding (2006) läromedel där de ser ett osynliggörande av kvinnor där de inte får den plats de borde ha, vilket blir särskilt påtagligt i de historiska delarna. Detta är något som varit tydligt i vårt resultat då vi har ett flertal exempel på ett osynliggörande av kvinnan. Vi ser situationer där exempelvis demokrati och politik kopplas till män och där det finns en avsaknad av kvinnliga förebilder. Vi skulle kunna tänka oss att sådana beskrivningar av politik eller andra samhällsbärande funktioner får direkta konsekvenser för barn och särskilt flickor då de inte ser sig själva i viktiga positioner och att exempelvis politik enbart berör män. Det blir som ovan nämnt en avsaknad av kvinnliga förebilder och det kan, som Elwin-Nowak (2003) skriver, göra att barnen noterar att kvinnan ofta är i bakgrunden och tar med sig detta i sin identitetsutveckling.

Ohlander (2010:10), Filipović (2018) och Berge och Widding (2006) skriver också om hur kvinnan ofta porträtteras som ett bihang till, och beskrivs i förhållande till, mannen. Även detta har vi sett flera exempel på i vår analys där exempelvis mamma Karin i SO-boken (s.22, bilaga 4) står bredvid sin nye man, detta kan jämföras med pappa Ola som står bredvid sin motorcykel. Vi tolkar detta som att kvinnan beskrivs i förhållande till sin man, hon definieras här som mamma och som fru, men pappan definieras snarare i förhållande till sitt intresse, motorcykel.

34

Vi har under arbetets gång sett att vårt resultat skiljer sig åt i vissa situationer jämfört med tidigare forskning. Exempelvis skriver Jackson och Gee (2005) att kvinnorna är de som porträtteras i förhållande till hemmet och att kvinnorna är de som tar hand om barnen medan mannen är frånvarande och beskrivs i förhållande till sitt jobb. Filipovićs (2018) studie visar att kvinnor oftast blir klädda i klänningar och män i byxor och tröja. Till skillnad från detta kan vi utifrån vårt empiriska material och resultatredovisning utläsa ett normbrytande där kvinnor istället beskrivs tillsammans med sina jobb och har inte alltid traditionellt ”kvinnliga” kläder. Vi har sett att normbrytandet blir påtagligt vilket utgör stora delar av i princip alla läromedel vi analyserat. Detta tror vi skulle kunna bero på att vi analyserat läromedel som delvis är baserade på Lgr 11 som innehåller tydliga jämställdhetsmål. Däremot kan vi, precis som Jackson och Gee (2005) och Ohlander (2010:33) skriver, se att normbrytandet ofta sker utifrån en manlig norm där kvinnan lättare kan beskrivas enligt manliga attribut än tvärt om. I detta ser vi en tydlig hierarki. Det manliga blir därmed på en strukturell nivå eftersträvansvärt och ett slags mål, en skulle kunna uttrycka de som att männen är sådana som alla människor bör vara. Sammanfattningsvis kan vi se att de genusnormer som förmedlas till eleverna är mannen som norm. Detta i form av en isärhållning där det manliga förekommer i högre utsträckning och överordnas det kvinnliga då det normbrytande som äger rum, ofta sker genom att flickor/kvinnor tillägnar sig manliga attribut men sällan tvärtom. Dessa normer blir tydliga och kommuniceras till eleverna genom läromedel där vi kan se tydliga mönster i framställningen av manligt och kvinnligt. Därmed har vi besvarat vår andra frågeställning

Related documents