Detta kapitel kommer att återknyta till syfte och frågeställningar genom att sammanfatta uppsatsens slutsatser och diskutera kring dessa.
I början av arbetet förklarades att LSU beskriver sig som ett nätverk och även har starka drag av ett sådant rent teoretiskt. Efter att ha genomfört undersökningen kan jag konstatera att LSU i stort kan ses som ett nätverk med tanke på flera aspekter. Organisationen är inte tänkt att vara strikt hierarkisk utan bygger på att medlemsorganisationerna gemensamt ska bestämma över sin paraplyorganisation LSU. Engagemang, samarbete, kontakt, kommunikation – är alla nätverksrelaterade delar som eftersträvas av medlemsorganisationerna. Däremot kan vi se att många av de svårigheter som kan uppstå i nätverk även finns hos LSU:
• Nätverk bygger på att alla ger och tar – men det visar sig ofta svårt att få alla att
verkligen delta. Detta är ett av de största problemen inom LSU. Engagemanget brister från de flesta av medlemsorganisationerna.
• Nätverksarbetet blir inte jämlikt. Någon eller några deltagare tar över. Många av medlemsorganisationerna upplever att de inte får gehör för sina åsikter och vill kunna påverka LSU mer än vad de gör.
• Det uppstår klickbildningar. Grupper drar åt olika håll. I ett nätverk som LSU, som består av en mångfald av olika medlemsorganisationer, är det inte förvånande att man har olika åsikter om vad LSU bör vara och arbeta med. Internationell verksamhet är ett exempel på något som de olika organisationerna har delade åsikter om.
För att reda ut frågan om bristen på engagemang är ett kommunikationsproblem vill jag först återkoppla till hur Sven Windahl och Benno H. Signitzer definierar ett
kommunikationsproblem: För det första ska kommunikation, eller bristen på kommunikation orsaka problemet. För det andra ska problemet gå att lösa med hjälp av kommunikation. I fallet LSU har en rad olika saker som kan påverka engagemanget kommit fram. Dessa sammanfattas nedan i engineering, enforcement och education:
Engineering – tekniska lösningar på problemet. I denna undersökning har det visat sig att det spelar roll vart i landet aktiviteterna ligger. En stor del av de medlemsorganisationer som inte är särskilt engagerade tycker att det är ett problem att de flesta aktiviteterna bedrivs i
Stockholm. Eftersom de allra flesta av medlemsorganisationerna är aktiva runtom i landet skulle en bredare spridning på LSU: s verksamhet gynna engagemanget ytterligare. Även formen på de aktiviteter som är förlagda i Stockholm kan spela stor roll för engagemanget hos medlemsorganisationerna. LSU bör tänka på att inte lägga korta kurser på vardagar, då detta gör en längre resa alltför tidsödande och kostsam i relation till vad man får för kurs. Det är även viktigt att informationen kommer ut i tid, så att man har tid att planera för en resa till Stockholm, inte minst för organisationer för funktionshindrade.
Typen av aktiviteter är ännu en teknisk aspekt av engagemangsproblematiken. Det finns vissa områden där medlemsorganisationerna har skilda åsikter om hur LSU ska jobba. Ett tydligt exempel är att många organisationer anser att den internationella verksamheten får alltför mycket plats inom LSU. Behovet av internationell verksamhet från LSU delar
medlemsorganisationerna i två läger. Det finns inget statistiskt samband mellan internationellt intresse och aktivt engagemang, men det innebär inte att det går att utesluta denna fråga i
diskussionen om engagemang. En negativ attityd kan i sig hindra ett vidare engagemang och det är svårt att avgöra hur det skulle se ut om den internationella verksamheten lämnade mer plats åt annan typ av verksamhet. Dock verkar det som att verksamheten alltmer blir
integrerad och fungerar bättre som en helhet. I så fall är det viktigt att kommunicera detta till medlemorganisationerna, så att inte gamla föreställningar lever kvar och hindrar att fler engagerar sig.
Enforcement – administrativa medel som löser problemet genom att bygga upp normsystem som man ser till efterföljs genom belöningar och bestraffningar. När en medlemsorganisation visar engagemang borde detta belönas, för att uppmuntra till vidare engagemang. I denna undersökning har istället ett exempel på ett motsatt fall kommit fram. En av de svarande organisationerna uttrycker flera gånger att man blivit illa bemött av ledningen inom LSU och nämner ord som arrogans och nonchalans för att beskriva bemötandet. Man upplever att LSU har haft möten för syns skull, utan att ta hänsyn till vad de medverkande
medlemsorganisationerna tyckt. Detta har uttryckts i de öppna frågorna av endast en organisation, varför det är svårt att uttala sig om utbredningen av åsikten. Men även om det endast rör sig om någon enstaka organisation är det en mycket allvarlig kritik som klart kan verka negativt på engagemanget. LSU bör fråga sig om detta kan vara en av anledningarna till medlemsorganisationernas bristande engagemang. I SWOT-analysen nämns att en styrka hos LSU är dess engagerade personal. Detta är naturligtvis positivt, men det finns även en risk att en starkt engagerad och involverad grupp inom en organisation kan verka avskräckande på dem som inte är engagerade. Särskilt om det upplevs som att denna grupp ”gjort lite som de vill” och fått organisationen att känna sig utanför. Denna kritik bäddar för vidare resonemang om vilka trösklar som kan tänkas finnas för att komma in i LSU. Alla organisationer har ett organisationsklimat som kan beskrivas som hur bekväma medlemmarna känner sig med organisationen och varandra samt på vilket sätt man kommunicerar. Om ledningen visar respekt och omtanke för organisationens medlemmar avspeglas detta i organisationen och tvärtom.105 Detta skulle vara intressant att titta vidare på, vilka gynnas och vilka missgynnas av LSU: s organisationsklimat?
Education – Kommunikation som lösning på problemet. Medlemsorganisationerna upplever inte att det finns ett informationsöverflöd i LSU. Snarare verkar det i vissa avseenden vara tvärtom. De flesta tycker att nyhetsbrevet fungerar särskilt bra, men är mer skeptiska till hemsidan. Man tycker att den är svår att hitta på, dåligt uppdaterad och man saknar mer allmän information om vad LSU är och gör. Ett problem med kommunikationen, som flera organisationer nämner, är att informationen inte är tillräckligt välplanerad. Om informationen kommer för sent är det svårt för organisationerna att hinna sprida den, vilket självklart påverkar engagemanget. I övrigt tycks informationen spridas vidare på ett eller annat sätt i de allra flesta av organisationerna. Detta är dock något LSU skulle kunna underlätta ytterligare, genom att komma ut med informationen i god tid samt tillhandahålla enkel lättillgänglig information om vad LSU gör generellt. Detta ska självklart finnas på hemsidan, men kanske även i nyhetsbrevet för att göra det möjligt att sprida enkelt via e-post.
Generellt tycker flertalet av organisationerna att kommunikationen med LSU fungerar mindre bra. Dessa organisationer tycker heller inte att deras åsikter får gehör inom LSU. Detta tyder på allvarliga brister i den uppåtriktade kommunikationen, vilket kan vara en viktig anledning till ett bristfälligt engagemang. Känner man inte att man har något inflytande, det vill säga upplever att man kan påverka eller att man får gehör för sina åsikter, är det heller inte så
troligt att man blir motiverad att delta i verksamheten. Dock uttrycker flera organisationer en vilja att kunna påverka mer, vilket även är LSU: s lednings önskan. Flera av de svarande menar att hela medlemsorganisationer skulle kunna få mer inflytande genom att engageras i att hålla kurser i sina specialämnen inom ramen för LSU, istället för att LSU konkurrerar med organisationerna.
Med denna sammanfattning kan vi alltså se att bristen på engagemang inte är ett renodlat kommunikationsproblem. För många organisationer finns rent tekniska hinder för ett engagemang och dessa går svårligen att lösa med enbart kommunikation. Däremot är kommunikationen en mycket viktig del i det hela och även en förutsättning för att förmedla om de andra lösningarna. Bestämmer man sig för att förlägga en kurs någon annanstans än i Stockholm krävs en väl fungerande kommunikation för att engagera medlemmarna att ta del av denna. Har man, som ledningen för LSU menar, numera en mer integrerad internationell och nationell verksamhet måste detta kommuniceras så att medlemsorganisationerna får veta det. Att ha en väl fungerande kommunikation är viktigt för allt LSU tar sig för, eftersom hela organisationen bygger på att man utbyter erfarenheter genom att träffas, gå kurser, etc. I en sådan organisation, med starka drag av nätverk är kommunikationen än mer essentiell. Men för att kunna kommunicera med sin målgrupp är det viktigt att veta var den befinner sig mentalt. Detta kommer nedan att behandlas utifrån teorin om avstånd till beteendemålet, som i detta fall är ett ökat engagemang i LSU.
Medvetenhet
Den som är omedveten om att något existerar söker heller ingen information om det. Här borde inga organisationer inom LSU befinna sig, eftersom man betalar in medlemsavgift och därför är medvetna om att man är medlemmar och att LSU finns. Möjligen kan det finnas organisationer som inte är intresserade av LSU: s verksamhet, utan bara vill vara medlemmar för att de vill stödja en paraplyorganisation som verkar i ungdomsorganisationers intresse. Däremot kan det hända att det inom organisationerna finns många medlemmar som inte vet om att LSU finns, vilket denna undersökning inte kunnat visa på, men som ändå är viktigt att ha i åtanke. En viktig åtgärd här är att underlätta informationsspridning inom
medlemsorganisationerna (se ovan, s. 44).
Kunskap
Man tycker att frågan är viktig och är beredd att ta till sig information om den.
Medlemsorganisationerna tycks ha betydligt mer kunskap om vilken verksamhet LSU bedriver än de faktiskt deltar i den. Däremot är kunskapen mycket olika hos olika delar av målgruppen. Många känner helt enkelt inte till vad LSU gör eller står för och ser därför inte meningen med att engagera sig.
Attityd
Även den som har rätt kunskaper i en fråga kan ha ”fel” attityd. De organisationer som känner att dess åsikter inte får gehör har en mer negativ bild av LSU som helhet. Negativa attityder kan i sig förhindra att man tar till sig information och därmed att man blir mer engagerad. Känner organisationen inte ägandeskap över LSU är det troligt att man även känner att man inte berörs av informationen.
Intention
Man har ”rätt” attityd men upplever hinder för att förändra sitt beteende. Här återfinner vi organisationer som gärna skulle vilja vara mer engagerade men på ett eller annat sätt hindras. Det kan röra sig om allt från kostnad, att aktiviteterna ligger för långt bort eller att
informationen från LSU kommer ut för sent.
Handlingsutlösning
Även om den rätta intentionen finns är det inte säkert att det utlöser handling. Det kan finnas organisationer som bestämt sig för att engagera sig i LSU men det blir aldrig av. Dessa kan behöva en extra putt i rätt riktning för att våga ta steget, kanske räcker det med ett
telefonsamtal.
Av undersökningen att döma befinner sig målgruppen på många olika stadier, vilket gör att det blir svårare att kommunicera entydigt. Sammanfattningsvis kan man säga att styrkan och svagheten i LSU är dess breda målgrupp. Den är bred i två avseenden: dels har
medlemsorganisationerna många olika behov och önskemål om vad LSU ska jobba med och dels befinner de sig på olika nivå av engagemang. Detta kräver en lyhörd kommunikation som utgår från medlemsorganisationernas behov. Då det idag finns en negativ bild av LSU hos många medlemsorganisationer och flertalet inte känner sig delaktiga i LSU, är det mycket viktigt att jobba med att skapa relationer till medlemsorganisationerna. Flera organisationer vill ha mer kontakt med LSU och flera vill påverka och ha mer inflytande. Just detta är något även LSU eftersträvar i allra högsta grad. Det verkar alltså som att de går om varandra och förenklat kan man säga att ledningen för LSU tycker att engagemanget från
medlemsorganisationerna brister och medlemsorganisationerna tycker inte att de blir lyssnade på eller får en chans att påverka. Detta gäller inte för alla organisationer - det kommer alltid att finnas de som inte kommer att engagera sig. Men det som LSU bör koncentrera sig på idag är att engagera de som vill, men inte vet hur eller känner att de inte får gehör för sina åsikter. Den breda målgruppen och dess olika behov gör det också till en stor utmaning att ena alla kring vad man ska jobba för och med. Det är mycket viktigt att man i en organisation kan enas kring vissa mål och att alla känner till dessa så man är överens om vart man vill med
organisationen. Målen måste ägas av medlemsorganisationerna. Jag har tidigare pekat på att uppfattningen av målen i en organisation spelar stort roll för såväl kommunikationen som engagemanget i organisationen, vilket är väl värt att tänka på för LSU. Syftesparagrafen kan sägas vara LSU: s mål, och det är därför viktigt att denna genomsyrar allt inom organisationen så att medlemsorganisationerna tydligt kan veta vad LSU står för och även själva stå bakom målen och känna tillhörighet med organisationen LSU. Kommunikationen bör även hela tiden syfta till att uppfylla målen och skapa sammanhang och en helhet i organisationen. Utveckling går alltmer mot att kommunikationen i organisationer syftar till att skapa mening kring vad som händer i organisationen och hjälpa organisationsmedlemmarna sortera och förstå helheten, snarare än att enbart förmedla information.
På samma sätt som LSU: s breda målgrupp är en svårighet är den också en klar styrka och källa till utveckling och möjligheter. LSU har chansen att erbjuda ett unikt forum för unga människor från olika bakgrunder att träffas och utbyta erfarenheter i organisationen. Genom att man skapar möjlighet till detta i olika nätverk och mötesplatser kan unga lära sig av varandra och få en starkare gemensam kraft att påverka samhället.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att bristen på engagemang från LSU: s
medlemsorganisationer till stor del grundar sig i kommunikationsproblem, men att detta inte är hela sanningen. Stockholmscentreringen är ett exempel på en orsak till att vissa
organisationer inte är engagerade. Dock spelar kommunikationen en stor roll. Merparten av medlemsorganisationerna anser att kommunikationen inte fungerar tillfredställande och många upplever att deras åsikter inte får gehör. Detta, tillsammans med att en organisation anser sig ha blivit illa bemött av LSU, ger en indikation om att den uppåtriktade
kommunikationen har allvarliga brister. Många organisationer uttrycker en vilja att vara mer engagerade och ha mer inflytande över LSU.
Vad gäller kommunikationskanaler anses nyhetsbrevet fungera bra, medan hemsidan får mer kritik. Den saknar tydlig information om vad LSU är och gör, den är svår att hitta på och dåligt uppdaterad. Ett generellt problem med informationen verkar vara att den många gånger inte är tillräckligt välplanerad, vilket gör det svårt för medlemsorganisationerna att hinna sprida den. I övrigt anger de flesta av organisationerna att informationen från LSU på ett eller annat sätt sprids vidare.
Att LSU har en bred målgrupp i sina medlemsorganisationer är både en svaghet och en styrka. Medlemsorganisationernas åsikter om vad LSU bör jobba med skiljer sig åt, vilket gör det svårt att bedriva verksamhet och kommunicera med medlemmarna. Däremot finns en styrka i de möten LSU skapar mellan människor från olika organisationer och delar av samhället. Kan dessa mötas och utbyta kunskap och erfarenheter, finns en stor potential till en ännu starkare kraft att påverka samhället att lyssna till ungas åsikter.