5. Empiri och analys
5.1 Undersökningsdeltagande och bortfallsanalys
Av de 89 organisationer som finns i LSU har jag kunnat skicka ut enkäter till 84
organisationer. LSU har inte kontaktuppgifter till alla sina medlemsorganisationer och vissa av kontaktuppgifterna stämmer helt enkelt inte. Efter idogt sökande på Internet samt
nummerupplysningen återstod alltså 5 organisationer som inte har gått att nå. Av de 85 som fått enkäter har 41 svarat.
Tre påminnelser har skickats ut, med en veckas mellanrum mellan varje. Påminnelser syftar till att påminna dem som skjutit upp svarandet och att motivera dem som av någon anledning är tveksamma till att fylla i enkäten. Vanligen görs tre till fyra påminnelser.100
I en kvantitativ enkätundersökning sker i regel ett visst bortfall. Detta kan röra sig om extern bortfall, det vill säga att somliga inte svarar på enkäten eller internt bortfall, som innebär att svaranden väljer att inte svara på vissa frågor i enkäten.101 Det externa bortfallet kan här förklaras av en rad olika anledningar. Först och främst som jag nämnde ovan pga. svårigheter att hitta adresser. Bland de adresser jag skickat ut enkäten till kan även finnas felaktiga kontaktuppgifter. Bland de personer som valt att inte svara på enkäten kan tidsbrist vara en stor anledning. Detta rör sig om ideellt engagerade ordförande som lägger ner stor del av sin fritid på sin organisation och förmodligen är relativt upptagna. Det kan även hända att ordförande är nytillträdd och inte vet särskilt mycket om LSU och därför inte känner att de kan svara på enkäten. Ointresse för undersökningen kan vara en annan faktor. Vissa av organisationerna kanske inte är delaktiga i LSU och känner därför inget behov av att uttrycka sin åsikt.
Den självklara frågan blir här vilka slutsatser jag kan dra på basis av de svar jag fått in. Trost menar att en normal svarsfrekvens för en postenkät brukar ligga mellan 50-75 procent.102 Svarsfrekvensen på denna enkät är 46 % om man räknar med de 5 organisationer som inte gått att få fram kontaktuppgifter till. Frekvensen är 48% om man inte räknar med dem.
Man bör man fråga sig om bortfallet är systematiskt, eftersom detta ger problem med att uttala sig om hela populationen.103 Man skulle kunna tänka sig att de som inte svara har gemensamt att de inte är särskilt aktiva i LSU. Detta stämmer till viss del. I utvärderingsrapporten LSU-koll 2005 kan man se vilka organisationer som deltagit på aktiviteter under 2005. När jag jämför med vilka av dessa organisationer som svarat på enkäten visar det sig att bland dem som är mycket aktiva har ungefär hälften svarat på enkäten. Bland dem som inte alls varit aktiva har ungefär en fjärdedel svarat. Bland dem som inte alls varit aktiva finner vi de 5 organisationer som varit omöjliga att nå. Alltså, bland dem som inte svarat finns
organisationer med varierande deltagande på aktiviteter. Tittar man däremot på de svarande i stort är organisationer som inte är särskilt aktiva i LSU något underrepresenterade.
100 Johansson (2000), ”Surveyundersökningar”, i Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 93f
101 Johansson (2000), s. 87
102 Trost (2001), s. 118
Det interna bortfallet brukar oftast röra sig om frågor som upplevs svåra eller komplicerade eller frågor som är av personlig karaktär. Vanligen plockar man bort de som inte svarat på en fråga när det gäller att analysera frågan, men ibland kan det finnas anledning att särredovisa bortfallet. Det är ingen självklarhet hur internt bortfall ska hanteras, utan man får ta hjälp av andra forskares erfarenheter för att undvika feltolkning av resultaten.104 Mitt eget interna bortfall har främst gjort sig gällande vid frågor där man kan tänka sig att organisationerna har svårt att svara på grund av bristande engagemang. Detta gäller frågor kring hur de upplever informationen och sin möjlighet att påverka. Där har svaret ”vet ej” varit förhandsvalt, varför jag räknat det som ett bortfall. Även frågan om när de blev medlemmar i LSU har stort bortfall, vilket med all säkerhet beror på att organisationerna inte vet det. Rent generellt kommer jag att plocka bort de som inte svarat och i de fall jag anser det relevant kommentera det interna bortfallet.
5.2 Engagemang
För att ta reda på om bristen på engagemang beror på kommunikationsproblem valde jag att försöka få en så bred bild som möjligt av engagemang genom att definiera det med i vilken grad man aktivt deltar i verksamheten och om man har kunskap om LSU: s mål och
värderingar. Tabellen nedan visar det aktiva engagemanget i LSU, det vill säga hur aktiva organisationerna anser sig vara generellt och i kursverksamhet, om de deltagit på senaste årsmötet, har representanter i verksamhetsutskottet eller i styrelsen:
Stort aktivt engagemang Medel aktivt engagemang Litet aktivt engagemang 60 50 40 30 20 10 0 P ro c e n t 18% 25% 58%
Fig. 1 Aktivt engagemang
Här ser vi tydligt hur ett fåtal organisationer har ett stort aktivt engagemang inom LSU och flertalet har ett litet aktivt engagemang. De med ett litet aktivt engagemang torde i realiteten vara än fler eftersom organisationer som inte är särskilt aktiva inte har svarat i lika hög grad som de mer aktiva. Den andra delen av engagemang är vilka kunskaper
medlemsorganisationerna har om LSU. För att se detta ska vi i nästa tabell titta på hur väl medlemsorganisationerna känner till LSU: s syfte, vision och verksamhet:
Stor kunskap Medelstor kunskap Liten kunskap 60 50 40 30 20 10 0 P ro c e n t 17% 51% 32%
Fig. 2 Totalkunskap om LSU
Här kan vi se att de svarande organisationerna har relativt goda kunskaper om LSU. Inte många har stor kunskap men desto fler medelstor kunskap. Detta är intressant att lägga märka till eftersom kunskaper är en viktig faktor för att målgruppen ska bli mer engagerade. Enligt teorin spelar kunskaper om ett ämne även stor roll för hur man bearbetar och tar till sig information. Organisationsmedlemmar som har överblick och information om en organisation samt känner till dess mål blir även mer motiverade att engagera sig i organisationen. Dock verkar inte deltagandet motsvaras av kunskaperna. Ett av de stora engagemangsproblem LSU upplever är svårigheten att rekrytera folk till sin kursverksamhet. Detta kan vi tydligt se när vi jämför i vilken grad organisationerna säger sig känna till verksamheten med i vilken grad de faktiskt deltar i den:
Mycket väl Ganska väl Inte särskilt väl Inte alls väl 50% 40% 30% 20% 10% 0% P ro c e n t 10% 41% 29% 20%
Fig. 3 Hur väl känner din organisationen till vilken verksamhet LSU bedriver
Stort deltagande Ganska stort deltagande Ganska litet deltagande Litet deltagande 60 50 40 30 20 10 0 P ro c e n t 2% 15% 32% 51%
Fig. 4 Deltagande i kursverksamhet 2006
Det finns en skillnad i att den nedre tabellen endast behandlar kursverksamheten medan den övre frågar om verksamheten utan att precisera vilken verksamhet. Dock pekar den tydligt på att organisationerna tycker sig känna till verksamheten i högre grad än de deltar. Det är alltså inte kunskapen om verksamheten som brister, vilket pekar på att det inte skulle röra sig om ett informationsproblem i den meningen att målgruppen vet för lite om ämnet. Däremot kan det hända att de har felaktiga föreställningar om vilken verksamhet som bedrivs av LSU.
5.3 Kommunikation
Generellt sett upplever de flesta medlemsorganisationerna att kommunikationen med LSU i stort inte fungerar särskilt bra:
Instämmer Obestämd Instämmer inte 50% 40% 30% 20% 10% 0% P ro c e n t 22% 30% 48%
Fig. 5 Kommunikationen i stort mellan min organisation och LSU fungerar bra
Bakom dessa siffror kan en rad olika orsaker dölja sig. Informationsöverflöd är ett vanligt problem, som är värt att undersöka. Tabellen nedan visar svaren på frågan om man tycker sig få för mycket information från LSU:
Instämmer helt Instämmer delvis Obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls 30% 20% 10% 0% P roc e nt 5% 10% 23% 31% 31%
Fig. 6 Min organisation får för mycket information från LSU
Det verkar alltså inte råda någon allmän uppfattning om att man får för mycket information. Frågan om LSU: s nyhetsbrev kommer för ofta uppvisar samma mönster. De allra flesta tycker inte att det kommer för ofta. Nyhetsbrevet får överlag goda omdömen, medan hemsidan ges mer kritik. En svarande sammanfattar detta resonemang väl i en öppen fråga:
En mer uppdaterad hemsida skulle underlätta informationssökandet avsevärt. Många gånger är det svårt att hitta den information man söker via hemsidan och vill man bara ha allmän information om vissa områden är det i princip omöjligt, man måste veta exakt vad det är man söker för att hitta det. Eftersom nyhetsbrevet (som jag anser fungerar bra) mestadels informerar kring särskilda händelser och hemsidan inte är användbar är det svårt för oss att föra vidare informationen och därmed involvera våra medlemmar i LSU och dess verksamhet.
Detta citat visar även på hur en mer uppdaterad hemsida skulle kunna involvera fler medlemmar, genom att tillhandahålla mer allmän information om LSU och verksamheten. Detta ligger i linje med de öppna kommunikationskanalerna som förespråkas inom nätverk. Där betonas att informationen bör flöda fritt och de elektroniska kanalerna bör vara
uppdaterade så att medlemmarna kan söka den information de behöver på egen hand. Den svarande i citatet ovan nämner även att det är svårt att hitta på hemsidan. Även detta betonas i teorierna om informationsöverflöd, att informationen måste vara strukturerad och lätt att skapa en mening kring. Hemsidan får ris av flera organisationer medan nyhetsbrevet får bättre betyg: ”Nyhetsbreven är kanonbra, men de bör kompletteras med mer lätthittad information på hemsidan.”
En nödvändig faktor för att målgruppen ska ta till sig information som senare kan leda till ett engagemang är att man är intresserad av ämnet ifråga, dvs. har en ämnesinvolvering. De svarande tog ställning till påståendet om ifall innehållet i informationen från LSU var irrelevant för deras organisation:
Instämmer helt Instämmer delvis Obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls 40% 30% 20% 10% 0% P roc e nt 3% 17% 22% 25% 33%
Fig. 7 Innehållet i informationen från LSU är irrelevant för min organisation
Den stora merparten är överens om att innehållet i informationen från LSU är relevant, vilket tyder på att de flesta har en ämnesinvolvering kring områdena LSU informerar om. Dock instämmer 20 % av svarande delvis eller helt i att informationen är irrelevant, vilket är viktigt att fundera på varför och ha i åtanke vid kontakten med medlemsorganisationerna.
Ännu en viktig faktor för att engagera medlemmarna i LSU är att informationen sprids vidare i medlemsorganisationerna. Eftersom man idag inte vet vilka som får LSU: s nyhetsbrev är det extra viktigt att medlemsorganisationerna själva sprider vidare informationen från LSU. Av 41 svarande organisationer fördelade sig svaren enligt följande:
På vilket eller vilka sätt sprids informationen från LSU vidare i din organisation?
Genom min organisations egna kanaler 27 organisationer (t.ex. nyhetsbrev, hemsida, medlemstidning, mm.)
Genom min organisations kansli 21 organisationer Informellt från person till person 20 organisationer
Den sprids inte vidare 5 organisationer
Som det ser ut sprider de flesta organisationer på något sätt vidare informationen om LSU. Endast 5 av organisationerna har svarat att de inte sprider vidare någon information. Dessa siffror kan relateras till tvåstegshypotesen som säger att många påverkas av information i ett andra steg genom en opinionsledare. Denna nätverksrelaterade påverkan anses vara stark, då den kommer genom personliga kontakter. Därför är det mycket betydelsefullt att
informationen verkligen sprids vidare i medlemsorganisationerna, vilket även tycks vara fallet. Däremot säger siffrorna inget om i vilken omfattning de olika alternativen sker eller hur väl spridningen slår ut.
En annan åsikt som träder fram rörande kommunikation är att flera organisationer menar att kommunikationen borde vara mer välplanerad. En organisation säger att det ”kan kännas som att information kommer i sista sekund, då är det svårt att hinna sprida den eller ta ställning (Repskapets möteshandlingar ett tydligt exempel)”. Detta är något som kan vara särskilt viktigt att tänka på för att engagera LSU: s medlemmar med funktionshinder, vilket en av de svarande uttrycker:
LSU behöver bli bättre på framförhållning om det ska fungera bra för oss. Dels för att vår organisation ska kunna avsätta tid och pengar för kursverksamhet, men också för att det ska bli lättare för personer med funktionshinder. Är anläggningen, lokalen, hotellet anpassat för personer med funktionshinder? Besked om att man är antagen till en kurs behöver komma minst 1 månad i förväg för att det ska gå att ordna praktiskt med assistenter, riksfärdtjänst etc.
Är informationen inte välplanerad kan detta alltså minska engagemanget i organisationen.
5.4 Inflytande
Eftersom LSU bygger på att alla medlemsorganisationer ska bestämma över och påverka verksamheten är det intressant att undersöka hur medlemsorganisationerna upplever sitt inflytande över LSU. På frågan om man tyckte att organisationen får gehör för sina åsikter inom LSU fördelade sig svaren enligt följande:
Instämmer Obestämd Instämmer inte 40% 30% 20% 10% 0% P ro c e n t 27% 33% 40%
Fig. 8 Min organisation får gehör för sina åsikter i LSU
Det finns ett stort antal organisationer som inte alls instämmer i påståendet, vilket är intressant att undersöka vad det kan hänga samman med. Jag börjar med att undersöka om det har något samband med organisationernas engagemang i LSU:
Fig. 9 Min organisation får gehör för sina åsikter i LSU * Aktivt engagemang
Aktivt engagemang
engagemang Litet aktivt engagemang Medel aktivt engagemang Stort aktivt Total
7 4 1 12 Instämmer inte % inom gehör 58,3% 33,3% 8,3% 100,0% 5 3 1 9 Obestämd % inom gehör 55,6% 33,3% 11,1% 100,0% 1 2 5 8 Min organisation får gehör för sina åsikter i LSU Instämmer % inom gehör 12,5% 25,0% 62,5% 100,0% 13 9 7 29 Total % inom gehör 44,8% 31,0% 24,1% 100,0%
Det finns ett tydligt samband som säger att ju mer engagerade organisationerna är, desto mer upplever de att deras åsikter får gehör. När man separat ser på det interna bortfallet (kan ej ses
i tabellen) svarar de allra flesta som valt att sätta ”vet ej” på frågan om gehör att de har ett litet aktivt engagemang. Detta förefaller naturligt, då de förmodligen inte haft chans att se om de får gehör för sina åsikter då de kanske inte uttryckt dem. Det som är intressant i tabellen ovan är de som aktivt valt att visa att de tycker att deras åsikter får dåligt gehör. Det kan här röra sig om några fall som borde ha stått i ”vet ej”-kolumnen, men alla kan inte förklaras på detta sätt. Det finns onekligen de som försökt föra fram åsikter, men inte tycker att de fått gehör. En organisation upplever sig ha blivit illa bemött och kritiserar mycket starkt möjligheten till inflytande inom LSU:
Ett stort problem för vår organisation har varit att LSU sällan har arbetat med frågor som angår oss. När det har skett har det gjorts på ett sätt som har fått oss som organisation att känna oss utanför. När vi har försökt ta upp frågan med ledningen inom LSU har vi blivit väldigt illa bemötta och många gånger har vi känt att LSU inte står vid sitt ord. Många gånger kan enskilda och spridda tillfällen där man som organisation har haft möjlighet att uttrycka sin åsikt om enskilda frågor och evenemang, upplevts som skenmanövrar. Som om LSU slänger in t.ex. ett arbetsmöte för syns skull så att medlemsorganisationerna inte ska kunna klaga på den bristande insynen i
verksamheten, sedan har LSU ändå gjort lite som de vill och sällan har de följt upp dessa möten.
Här rör det sig om en organisation som förmodligen inte är aktiv på grund av att man upplever att ens åsikter inte får gehör. Ett generellt problem med uppåtriktad kommunikation kan vara att organisationsmedlemmarna drar sig för att gå till ledningen med problem eller kritik, eftersom de riskerar att ledningen inte är mottaglig för feedback. Detta tycks stämma in på hur ovanstående svarande upplever situationen. Detta uttrycks även i andra citat av samma
organisation: ”många gånger när vi har sökt personligt kontakt med LSU har vi mötts av arrogans och nonchalans.”
Om vi fortsätter med att se på vilka organisationer som rent formellt haft chans att påverka genom att representeras i verksamhetsutskottet ser vi följande:
Fig. 10 Representanter i verksamhetsutskotten * Min organisation får gehör för sina åsikter i LSU
Min organisation får gehör för sina åsikter i LSU
Instämmer inte Obestämd Instämmer Total
5 1 6 12 Ja % inom Representanter i verksamhetsutskotten 41,7% 8,3% 50,0% 100,0% 7 9 2 18 Representanter i verksamhetsutskotten Nej % inom Representanter i verksamhetsutskotten 38,9% 50,0% 11,1% 100,0% 12 10 8 30 Total % inom Representanter i verksamhetsutskotten 40,0% 33,3% 26,7% 100,0%
Mellan de båda variablerna finns ett statistiskt säkerställt samband som säger att de som sitter i verksamhetsutskottet tycker att deras åsikter får mer gehör än de som inte gör det. Detta är självklart mycket positivt, eftersom verksamhetsutskottet är ett sätt att påverka LSU som verkar fungera. Däremot är det intressant att titta på de organisationer som är aktiva i verksamhetsutskottet, men ändå inte tycker att deras åsikter får gehör, trots att de borde ha alla chanser till inflytande. Mycket tyder på att det finns brister i den uppåtriktade
Fig. 11 Min organisation får gehör för sina åsikter i LSU * Kommunikationen i stort mellan min organisation och LSU fungerar bra
Kommunikationen i stort mellan min organisation och LSU fungerar bra
Instämmer
inte Obestämd Instämmer Total
10 1 1 12 Instämmer inte % inom gehör 83,3% 8,3% 8,3% 100,0% 3 4 3 10 Obestämd % inom gehör 30,0% 40,0% 30,0% 100,0% 0 3 5 8 Min organisation får gehör för sina åsikter i LSU Instämmer % inom gehör ,0% 37,5% 62,5% 100,0% 13 8 9 30 Total % inom gehör 43,3% 26,7% 30,0% 100,0%
Här finns ett tydligt samband som säger att de som tycker att kommunikationen i stort fungerar bra också upplever att deras åsikter får gehör. Brister i den uppåtriktade
kommunikationen kan påverka organisationsmedlemmarnas medverkan och motivation. Ser vi engagemanget i ljuset av detta är brister i den uppåtriktade kommunikationen en tänkbar förklaring till varför vissa organisationer inte är aktivt engagerade. Det finns även ett annat statistiskt samband som visar på att de som inte anser att de får gehör för sina åsikter har en mer negativ bild av LSU som helhet. Flera organisationer nämner också att de vill se ett större inflytande i form av att hela medlemsorganisationer tar hand om de områden de är specialister på:
För oss är det också viktigt att de lyfter fram de organisationerna som arbetar med olika frågor i sin verksamhet. Att LSU till exempel inom arbetet med konflikthantering låter organisationer som PeaceQuest (som fokuserar sitt arbete på konflikthantering) ha en stor och självklar plats inom den verksamheten. Man måste inse att olika organisationer har olika intresseområden och de måste få en möjlighet att inom LSU arbeta extra inom de områden som angår deras verksamhet. I dagsläget är sådant inflytande beroende av enskilda förtroendevalda inom t.ex. utskotten, sådant inflytande ska finnas kvar men måste även kompletteras med inflytande som är bundet till organisationer och inte individer i organisationer. Vår organisation har t.ex. svårt att hitta enskilda individer som har tid och energin som krävs att sitta i ett utskott för LSU, detta leder till att vi mister en stor del utav vår möjlighet till inflytande eftersom vi inte inom LSU kan dela upp inflytandet på flera individer.
Här aktualiseras även diskussionen om hur det i nätverk är lätt hänt att representanter för organisationer, det vill säga enskilda individer är de som gynnas av samarbetet. I detta fall handlar det även om att organisationerna tycker att inflytandet är kopplat mer till individen än till hela organisationen. Ett sätt att involvera hela organisationer mer i LSU: s verksamhet är använda medlemsorganisationernas kompetens mer, vilket även följande svarande uttrycker:
LSU är inte bäst på allt - använd andra organisationer som är bäst på det då och låt andra organisationer lära sig av det - LSU:s uppgift är att hålla koll på vilka som är bäst på vad, istället för att själv försöka vara bäst på det!
Liknande åsikter formuleras av flera organisationer, att LSU inte bör konkurrera med
medlemsorganisationerna utan istället använda sig av dem. Rent generellt verkar det finnas en stor vilja bland många organisationer att påverka och ha inflytande över LSU, vilket en svarande formulerar: ”Vår organisation är av den åsikten att vi borde ha det lättare att ta del av LSU: s arbete och kunna påverka det mer!” Samtidigt vet man inte riktigt hur man ska bära sig åt, vilket en annan organisation uttrycker:
Anordna ett starkare nätverk mellan LSU och varje organisation och ger mer information om hur man kan påverka LSU. Jag vet inte hur, men skulle gärna vilja.
En organisation uttrycker även en önskan om att ha en kontaktperson på LSU. Tittar vi på tabellen nedan kan vi se att det finns ett stort antal organisationer som idag har ett litet engagemang men önskar mer kontakt med LSU:
Fig. 12 Aktivt engagemang * Min organisation skulle vilja ha mer kontakt med LSU