En genealogisk granskning av den offentliga debatten kring de nationella proven visade att den till stor del grundar sig på några förgivettaganden; kontroll leder till bättre resultat, elever som får hjälp tidigt blir bättre i skolan, att lärarna inte vet vad eleverna kan (hade de vetat de skulle ju proven vara utan egentligt syfte) och att resultaten i skolan kan förbättras om vi omfördelar skolans resurser. Alla dessa ställningstaganden kan ifrågasättas och problematiseras – vilket även görs av vissa forskare. I debatten finns vissa deltagare som går emot övriga och som ifrågasätter om ökad kontroll kommer att leda till bättre resultat. Dessa röster har dock inte fått något genomslag hos dem som utövar politisk makt över skolan i Sverige. Kanske kan det bero på att man då ifrågasätter de förgivettaganden som till så stor del ligger till grund för de beslut som tagits om förändringar i skolan.
48
Proven ger möjlighet för politiker att utöva makt över skolan som de anser har misslyckats med delar av sitt uppdrag. Proven ger också möjlighet för lärare att genom disciplinering utöva makt över eleverna med hjälp av elevernas strävan efter normalitet. Och för det tredje upplever de godkända eleverna en känsla av tillfredsställelse när de får en bekräftelse på sin normalitet, jag duger! Disciplinering går på så sett igenom alla led. Lärarna skall disciplineras till att uppfylla läroplanens intentioner och barnen skall formas till följsamma elever.
I lärarnas resonemang kring proven fanns en stor tilltro till att barnen skulle klara proven men de såg inte heller detta som en självklarhet. Avsikten med proven är ju att de flesta inte bara skall klara proven utan också ha kommit längre i sin kunskaps utveckling. Detta gör att jag kan se en risk för det som bl a Eriksson (2007) säger. Att fokus till allt för stor del läggs på att få eleverna godkända på proven i stället för att arbeta mot strävansmålen. Då forskningen också visar få kopplingar mellan ökad kontroll och ökad måluppfyllelse kan konsekvensen av denna reform alltså bli försämrade skolresultat men ökad centralstyrning och disciplin.
Föräldrars utbildningsnivå syntes tydligt i sammanställningen av resultaten. Barn till föräldrar med kort utbildning klarade proven sämre än de vars föräldrar hade en längre skolgång bakom sig (Skolverket 2009e). Detta, att föräldrarnas utbildningsnivå, var en faktor i hur väl barn klarar skolan var känt sedan tidigare. Det har resultaten för nationella proven och betygsstatistik för de äldre barnen redan visat (Skolverket 2009d). Nu vet vi att detta även gäller för yngre barn. Detta är ett av de resonemang som negligeras till stor del hos lärarna som inte gärna och i någon större omfattning lyfter fram att utbildningsmässig klasstillhörighet skulle påverka barnens möjlighet att lyckas med proven. Istället fokuserar de på personliga svårigheter som barnen har, att de är oroliga, har svårt att sitta still och att de har brister i sitt språk. Problemen i skolan görs till personliga istället för att ses som en effekt av en samhällsstruktur.
Min uppsats gav svar på några frågor rörande nationella prov för skolår 3 men framför allt gav den anledning att ställa flera. Fick lärarna någon ny kunskap om sina elever eller bekräftade proven saker som de redan kände till? Blev det lättare för de barn som
49
inte kunde klassas som normala att få hjälp efter de gjort proven och leder det i så fall till att deras möjlighet att lyckas i skolan ökar? Dessa frågor lämnar jag över till någon annan att svara på. Den stora frågan, om nationella prov kommer att bidra till att svenska skolelever placerar sig bättre i internationella jämförelser som skolministern hoppades på får framtiden utvisa.
Låt oss återigen gå tillbaka till utvecklingssamtalet som jag relaterar till i inledningen. Min dotter som aldrig under sin skoltid hade haft några svårigheter hyllades där för att hon nått upp till målen, den lägsta accepterade nivån. Jag tänker på när dottern var liten och jag en gång i månaden tog med mig henne till barnavårdscentralen för att mäta och väga henne.17 Inte för att jag inte såg att hon växte och utvecklades utan för att få veta att hon var normal. Vi testar friska barn för att få veta att de är normala i en tro att detta ska ge oss svar på frågor som kan ha sina svar i en större samhällelig kontext.
17
Fyraårskontrollerna på BVC skriver Helene Hörnfält om i sin avhandling Prima barn, helt u.a:
50
Litteratur och källor
Litteratur
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Ambjörnsson, Fanny (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.
Arevik, Niklas (2009-05-11). Nationella prov i praktisk-estetiska ämnen. Lärarnas
Tidning,
Beronius, Mats (1991). Genealogi och sociologi : Nietzsche, Foucault och den sociala
analysen. Stockholm: B. Östlings bokförlag. Symposion.
Björklund, Jan (2006-11-29). Vi inför nationella prov i årskurs tre. Dagens Nyheter, Ekholm, Mats & Scherp, Hans-Åke (2008, 2008-08-30). Jan Björklund blundar och
tror. Svenska Dagbladet,
Eriksson, Inger (2007). Mål i grundskolan tidigare år. Mål för alla Perspektiv på
nationella utbildningsmål för tidiga skolår. Stockholm: Skolverket. (s. 107)
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1687
Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia (Ny utg] uppl.). Göteborg: Daidalos. Foucault, Michel (1987). Övervakning och Straff : Fängelsets Födelse. Lund: Arkiv. Hörnfeldt, Helena (2009). Prima barn, helt u.a. : normalisering och
utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård 1923-2007. Göteborg: Makadam.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29534
Hugo, Martin (2009, november 2009). Dags att tänka om. Pedagogiska Magasinet, s. 72.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leijnse, Emma (2009-10-22). Läraren: "Det här blir mer tydligt". Sydsvenskan, Lönnaeus, Olle (2009-10-17). Hon vill släppa in luft och frihet i folkhemmet.
Sydsvenskan,
Malmö stad (2008). Områdesfakta för Malmö 2007 Delområden. Malmö: Malmö Stad. Molin, Kari (2007-09-08). Folkpartiet vill satsa miljarder på lärarkåren.
51
Naeslund, Lars (2004). Prövostenar i praktiken: grundskolans nationella provsystem i
ljuset av användares synpunkter. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1339
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Pettersson, Astrid (2003). Från räkning till matematik. Kobran, nallen och majjen:
tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling. (s. 171)
Sydsvenskan (2009-03-24). Premiär för test i tredje klass. Sydsvenskan, Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, anpassad till att också omfatta
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Fritzes offentliga publikationer.
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2006) Individuella
utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning Och
Demokrati, s. 31-60 nr 3 2006.
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Webbreferenser
Apple, Michael W. (1999). Rhetorical Reforms: Markets, Standards and Inequality. Tillgänglig: http://www.tc.columbia.edu/CICE/archives/1.2/12apple.pdf [2009-11- 25]
Harlen, Wynne (2007).
The Quality of Learning: assessment alternatives for primary education.
Tillgänglig:
http://gtcni.openrepository.com/gtcni/bitstream/2428/29272/1/Primary_Review_Ha rlen_3-4_report_Quality_of_learning_-_Assessment_alternatives_071102.pdf
[2009-01-10]
Lalouni, Jalal & Avdic, Åsa (2008). Kris i skolan. Tillgänglig:
www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3238 [2009-03-23] Malmö stad (2009). Malmö stad - skola 6-16 år. Tillgänglig:
www.malmo.se/skolautbildning/skola616ar.4.33aee30d103b8f15916800051996.html
52
PRIM-gruppen (2009). PRIM-gruppen Forskningsgruppen för bedömning av kunskap
och kompetens. Tillgänglig: www.prim.su.se [20092009-03-15]
Sirén, Eva-Lis & Lööv, Nina (2008). Yttrande ang Depratementspromemoria; Fler
obligatoriska nationella prov i grundskolan m.m2008-08-29. Tillgänglig:
http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/bilagor/A16C81F35D6CA4B9C12574BF 00337317/$FILE/Yttrande_Fler_obligatoriska_nationella_prov_i_grundskolan.pdf Skolverket (2009a). Diagnostiska uppgifter för användning i de tidiga skolåren - "Måns
och Mia". Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/3044/a/17279 [2009-12-16] Skolverket (2009b). Nyhetsbrev nr 2/2009. Tillgänglig:
www.skolverket.se/content/2/c4/26/96/Nyhbrev0902.pdf [2009-03-17] Skolverket (2009c). Obligatoriska prov och undantag. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/sb/d/3230 [2009-12-09]
Skolverket (2009d). Provresultat i grundskolan vårterminen 2009. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/sb/d/3224#paragraphAnchor0 [2009-12-08]
Skolverket (2009e). Tidig upptäckt av kunskapsbrister med nationella prov i årskurs 3. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17745 [2009-11-18]
Skolverket (2009f). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? : kunskapsöversikt
om betydelsen av olika faktorer : sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258 [2010-01-13] Socialdemokraterna (2007). Plattform för en ny skolpolitik. Tillgänglig:
http://www.socialdemokraterna.se/upload/Rapporter/Skolr%C3%A5dslagsplattfor m_071026.pdf
U.S. Department of Education (2009). NCLB. Tillgänglig:
http://www.ed.gov/nclb/landing.jhtml [2009-11- 25]
Uppsala universitet Nordiska språk (2007). Nationella prov i svenska och i svenska som
andraspråk. Tillgänglig: www.nordiska.uu.se/natprov [2009-03-14] Wahlström, Göte (2006). Alla ska med! Tillgänglig:
http://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/socialdemokratiska-
riksdagsgruppen/gote-wahlstrom/min-politik/artiklar-mm/2006/2006--04-05---alla- ska-med/ [2009-11-24]
53
Opublicerat material
Fundberg, Annette (2009a). Fältanteckningar.
Fundberg, Annette (2009b). Transkriberad intervju med Anna-Karin. Fundberg, Annette (2009c). Transkriberad intervju med Inga.
Fundberg, Annette (2009d). Transkriberad intervju med Jenny. Fundberg, Annette (2009e). Transkriberad intervju med Judith. Fundberg, Annette (2009f). Transkriberad intervju med Monica.
Skolverket (2007a). Förfrågningsunderlag gällande utveckling och konstruktion av
ämnesprov i matematik för årskurs 3 i grundskolan.
Allt opublicerat material finns i författarens ägo
Bilagor
Bilaga 1 Mail till skolledare
Hej!
Jag heter Annette Fundberg och läster just nu magisterkurs i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola. Denna termin ska jag skriva min magisteruppsats och för detta behöver jag intervjua lärare på olika grundskolor i Malmö. Jag söker lärare som denna termin skall genomföra nationella prov för skolår 3 med sina elever. Uppsatsen är tänkt att handla om hur lärare resonerar kring sina elevers möjligheter att lyckas med de nationella proven.
Jag behöver träffa lärarna enskilt i ca en timme för att göra en intervju. Hoppas att du kan hjälpa mig att hitta en lärare som är intresserad av detta. Intresserade lärare får gärna själv kontakta mig eller så kan du skicka telefonnummer eller mailadress så tar jag kontakt. Om du önskar ytterligare upplysning så får du gärna höra av dig.
Vänliga hälsningar Annette Fundberg
54
Bilaga 2 Forskningsfrågor
Forskningsfrågor Intervjufrågor
Hur förhåller sig lärarna till de nationella proven och de resultat som proven kommer att ge.
Hur känner du inför att genomföra de nationella proven med dina elever?
Hur har ni pratat i klassen om proven?
Har du ändrat/anpassat din undervisning på något sätt för att proven lättare skall passa in i verksamheten.
Vilka faktorer, i elevernas bakgrund och skolans struktur lyfter lärarna fram i sina egna analyser av eleverna möjligheter att klara de nationella proven och skolan i övrigt?
Hur tror du klassens resultat kommer att se ut?
Vad är det som gör att eleverna kommer att prestera på detta sätt?
Tror du proven kommer ge dig nya kunskaper om dina elever?
Hur beskriver lärarna sina klasser, den sociala miljön och skolan i helhet?
Hur går det för dina elever i skolan? Vad betyder ……. för dig, hur bedömer du det?
Berätta om din klass och om skolan.
Vilken är den viktigaste faktorn som påverkar dina elevers möjlighet att vara duktiga/ha svårigheter i skolan?
Vad skulle kunna göra att dessa elever lyckades bättre i skolan?