Fortlöpande genom undersökningen har det tydligt framkommit att fusk är ett utbrett och vanligt förekommande fenomen bland de deltagande eleverna. De lärare som ingår i studien är alla medvetna om att det existerar fusk bland eleverna, däremot är en majoritet av lärarna ovetande om hur omfattande fusket är. Att lärarna inte förstår vidden av fusket, är klart oroande. Beror det måhända på att lärarnas arbetsbörda generellt är så pass stor, att de helt enkelt inte har möjlighet att upptäcka det stora mörkertal av fuskande elever som utifrån undersökningens resultat är särdeles påtagligt?
En rimlig tanke vore att eleverna tar till alltmer utstuderade metoder när det gäller att fuska; att det successivt blir svårare för lärarna att upptäcka och klarlägga fuskare. I utbildningsradions program Skolministeriet, tas frågan upp och man konstaterar att:
”Idag finns det ett mer raffinerat fusk; ett fusk som inte ens skolornas datorprogram kan upptäcka”86.
Kombinationen, av arbetstyngda lärare och fiffiga metoder för att fuska, borde därmed få förödande konsekvenser för skolorna; eftersom en stor anledning till att elever fuskar, är att de ”får” möjlighet att göra det87
.
5.1. Utförande – Konsekvens – Moral
Examensarbetet har i sin helhet berört ett flertal olika frågor och områden, gemensamt för dessa är att fokus har varit på fusk; fuskande elever, metoder, hur lärare förhåller sig etc. I början av undersökningen ställdes en frågeställning, vilken lyder som följer:
Den frågeställning som gjordes inledningsvis i undersökningen, lyder som följer:
Hur är inställningen till fusk bland elever och lärare, och är den avhängig yttre faktorer?
En grundläggande intention var att undersöka om fusk kan vara neutralt; om man kan anse att det fuskas på samma sätt fastän eleverna går på olika program/skolor/städer. Enkelt uttryckt kan man sammanfatta resultatet med att det relativt klart märks ett ”universalfusk”, men att de bakomliggande orsakerna är av större variation. Av de 98 tillfrågade eleverna, uppgav hela 87% att de någon gång fuskat. Att den sammantagna summan visar på ett så högt tal handlar
86
Skolministeriet (UR) (2012) Fusket i skolan.
http://www.ur.se/Produkter/170997-Skolministeriet-Fusket-i-skolan
~ 48 ~
uteslutande om att fusk förekommer i stor utsträckning på båda skolorna. Det är en ytterst överensstämmande bild som målas upp av de olika skolorna; flertalet elever har någon gång under sin skolgång fuskat, och av den minoritet som aldrig fuskat, har många ändå funderat på att fuska (men av olika anledningar valt att avstå). Sett ur ett sociokulturellt perspektiv, är emellertid resultatet inte så förvånansvärt. Roger Säljö ger följande beskrivning:
”I en mer grundläggande mening handlar lärande om vad individer och kollektiv tar med sig från sociala situationer och brukar i framtiden.”88
Härmed menar jag att fusk i denna situation skall ses som ett lärande, förvisso negativt och felaktigt, men ändock ett lärande. Det grundar sig i sin tur på de erfarenheter och upplevelser som eleverna har med sig sedan tidigare. Sådana förvärvade kunskaper kan till exempel vara inställningen att det är enkelt att fuska, att eleven ”tjänar” på att fuska, eller att eleven aldrig ertappats med att fuska.
Att eleverna fuskar står således utom alla tvivel, tack vare undersökningen skapas en klar bild av hur allmänt spritt fusket är på de båda skolorna. Vad gäller de bakomliggande anledningarna, fuskorsakerna, förefaller även dessa att vara snarlika på skolorna i studien. De fall där svaren pekar på kraftigt olika håll, syftar troligtvis på elevernas inriktningar (praktisk/teoretisk) vilka skapar något skilda förutsättningar för vidare studier (högskola/universitet). Med dessa uppenbara skillnader i åtanke, är det emellertid en relativt samlad och uniform bild som ges.
Genom föreliggande undersökning framgår det också särdeles tydligt att lärarna i stor utsträckning är ovetande om graden av fusk hos eleverna. Flertalet lärare från den södra skolan anser emellertid inte att fusk är ett problem, något som dock lärarna från den norra skolan gör – eftersom det fuskas i lika stor utsträckning på båda skolorna, kan man rimligen anta att en del lärare svävar i stor ovisshet gällande deras elevers inställning till fusk.
Intressant att notera i sammanhanget är det faktum att alla elever unisont anser att det är moraliskt fel att fuska. Däremot är det inte sagt att de flesta fuskande elever har dåligt samvete, tvärtom är det endast ett fåtal elever (på båda skolorna) som plågas av dåligt samvete då de fuskar.
I undersökningens slutskede, kan jag utifrån de erhållna resultaten, konstatera att man kan tala om ett generellt universalfusk bland elever, med andra ord att elevernas inställning till fusk är
~ 49 ~
oberoende av yttre omständigheter. Att jag anser det finnas belägg härtill, beror på den relativt likartade bild som de olika skolorna uppvisar, detta trots att de kommer från olika geografiska regioner, har olika inriktningar och är lokaliserade i en mindre respektive större stad.
Till saken hör dock att en grundförutsättning bör vara att eleverna kan kopplas till en relativt homogen åldersrelaterad grupp89, men att vare sig kön, inriktning eller geografisk belägenhet, spelar någon avgörande roll i helheten. Förvisso kan vissa specifika bakomliggande anledningar till fusk (som till exempel önskan om bättre resultat för att få högre betyg inför kommande studier vid högskola/universitet) vara mera uttalad inom särskilda program, men förekommer ändock inom båda inriktningar.
I ett större forskningsperspektiv skulle frågan kunna lyftas dels över tid, dels rent rumsligt; med detta menar jag att tänkbara ämnen för vidare forskning skulle kunna behandla jämförelser mellan olika elevkullar, hur ser till exempel kommande års gymnasieelever på fusk; har de tankar och förhållningssätt som överensstämmer med dagens elever?
Undersökningar av större omfattning än denna studie, på exempelvis nationell – eller internationell – basis skulle ytterligare kunna bringa klarhet i frågan om hur elever uppfattar sitt och andras fusk i skolan; och därigenom skapa ökad insikt i inställningar till fusk.
För alla elever är olika; de är ungdomar som bär med sig sina egna förutsättningar, som har skilda förhoppningar inför framtiden; i egenskap av lärare står önskan till att de ska välja bort fusk och otillåtna metoder, att de ska inse vikten av att värna en ärlig väg och förstå att individen personifieras av de värderingar som hen försvarar. Men när detta inte fungerar, ska lärare, och naturligtvis de elever som inte fuskar, ändå kunna vara trygga i sin vetskap att de pedagogiska grepp som används, eliminerar möjligheterna till fusk.
89
Med detta menar jag att jämförelser inte bör göras överalltför stora åldersskillnader; exempelvis så jämförs gymnasieelever med gymnasieelever, och inte med grundskoleelever.
~ 50 ~
Litteratur
Becker, Howard S.; Geer, Blanche; Hughes Everett C. (1968) Making the grade: The
academic side of college life. Transaction. New Brunswick.
Befring, Edvard (1994) Forskningsmetodik och statisk Studentlitteratur. Lund.
Bell, Judith (2011) Introduktion till forskningsmetodik. 4:e uppl. Studentlitteratur. Lund. Björkdahl Ordell, Susanne (2009) Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. i Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig
metodik. (red.) Jörgen Dimenäs. Liber. Stockholm.
Bråten, Ivar (1996) Om Vygotskijs liv och lära; i Vygotskij och pedagogiken (red.) Ivar Bråten. Studentlitteratur. Lund.
Egidius, Henry (1999) Pedagogik för 2000-talet. Natur och Kultur. Stockholm. Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod. Studentlitteratur. Lund.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena (2012)
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts Juridik.
Stockholm.
Fonseca, Lasse (2006) Gymnasieelevers uppfattningar kring eget skolfusk. Växjö universitet/Institutionen för pedagogik.
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:207134 hämtat 2013-09-17
Forsberg, Eva och Wallin, Erik (2006) Skolan som moraliskt rum. I Skolans kontrollregim –
ett kontraproduktivt system för styrning? (red.) Eva Forsberg och Erik Wallin. HLS Förlag.
Stockholm.
Forsman, Birgitta (2002) Vetenskap och moral. Bokförlaget Nya Doxa. Nora.
Fritzén, Lena (1998) Den pedagogiska praktikens janusansikte. Om det kommunikativa
handlandets didaktiska villkor och konsekvenser. Lunds Studies in Education 8. Lund
University Press. Lund.
Gidstedt, Anna-Lena (2008) Fusk och plagiat: en effekt av det individualiserade samhället. Högskolan Väst/Institutionen för individ och samhälle.
http://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:216033 hämtat 2013-09-17
Gjörtler, Johanna & Svensson, Karin (2003) Ärlighet varar längst? En studie av elevers och
lärares syn på fusk i gymnasieskolan. Malmö högskola/Lärarutbildningen.
http://dspace.mah.se/handle/2043/1457 hämtat 2013-09-17
Hult, Åsa & Hult, Håkan (2003) Att fuska och plagiera – Ett sätt att leva eller ett sätt att
~ 51 ~
Johnson, Björn (2009) Kampen mot fusket måste föras mer systematiskt. i: P&T.
Praktik&Teori. Tema FUSK. Nr. 2 2009. Malmö Högskola. Malmö.
Jämterud, Ulf (2010) Digital kompetens i undervisningen. Handbok för lärare i
samhällsvetenskapliga ämnen. Natur & Kultur. Stockholm.
Jörgel-Löfström, Carin (2005) Elevens röst – i lärande och fördjupning. Studentlitteratur. Lund.
Larsson, Henrik & Svensson, Henrik (2010) Fusk och plagiering: En undersökning om hur
gymnasieelever resonerar kring fenomen som fusk och plagiering.Högskolan Kristianstad/Sektionen för Lärarutbildning.
http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:322451 hämtat 2013-09-17
Leung, Carrie (2009) Lärares inställning till och agerande vid fusk inom grundskolans senare
år och vuxenutbildning. Malmö högskola/Lärarutbildningen.
http://dspace.mah.se/handle/2043/8080 hämtat 2013-09-17
Lundström, Per (2011) Lärares åsikter om arbetssätt kring fusk med digitala medier: En
studie om digitala mediers påverkan på fusk, t.ex. plagiering, enligt lärare i en gymnasieskola. Umeå universitet/Interaktiva medier och lärande (IML).
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:398814 hämtat 2013-09-17 Merriam, B. Sharan (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur. Lund. N.E. Ruedy; C. Moore; F. Gino; M.E. Schweitzer (2013) The Cheater’s High: The
Unexpected Affective Benefits of Unethical Behavior. American Psychological Association,
Washington University.
http://www.apa.org/pubs/journals/releases/psp-a0034231.pdf hämtat 2013-09-17 Nilsson, Lars-Erik (2010) Fusk? Lärare i press mellan pedagogik och förvaltningsrätt i:
Dilemman i skolan. Aktuella utmaningar och professionella omställningar. (Red. Göran
Brante och Katrin Hjort). Kristianstad University Press. Kristianstad.
Patel, Runa och Davidson, Bo (2010) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Studentlitteratur. Lund.
Rudälv, Jens (2005) Vad krävs för att hantera fusket idag? En undersökning av 34 lärares
beredskap för att möta fusk. Umeå universitet/Interaktiva medier och lärande.
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:144442 hämtat 2013-09-17 Skolministeriet (UR) (2007) Fusk.
http://www.ur.se/Produkter/137077-Skolministeriet-Fusk hämtat 2013-10-19 Skolministeriet (UR) (2012) Skolarbete till salu.
http://www.ur.se/Produkter/171754-Skolministeriet-Skolarbete-till-salu hämtat 2013-10-21 Skolministeriet (UR) (2012) Fusket i skolan.
~ 52 ~
Stensmo, Christer (2009) Ledarskap i klassrummet. Studentlitteratur. Lund.
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Prisma. Stockholm. Säljö, Roger (2005) L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär; i Boken om
pedagogerna (red.) Anna Forssell. Liber. Stockholm.