4. Resultat och analys
4.4. Utvärdering av lärarsvar
4.4.2. Konsekvens; förtjänst eller straff
Det råder knappast några tvivel om att fusk förekommer på relativt bred basis, eleverna tillstår ett omfattande fuskande, som lärarna alla gånger emellertid inte upptäcker. Men betraktar lärarna ändå fusk som ett problem i skolan; ett problem som egentligen borde tas på större allvar?
Diagram 15. Är fusk ett problem? Diagram 16. Borde fusk tas på mer allvar?
Undersökningen omfattar 13 lärare, som fördelar sig enligt följande; 7 till norra skolan och 6 till den södra. I diagram 15 är det en perfekt diametral motsats som visar sig. Majoriteten av lärare från den norra skolan anser att fusk är ett problem, medan en majoritet från den södra skolan anser att fusk inte är ett problem. Eftersom det fuskas i lika stor utsträckning på båda skolorna, kan man anta att lärarna antingen inte är medvetna om problemets omfång, eller att de krasst uttryckt finner sig i situationen. Ser man emellertid till följdfrågan, så anser de flesta att fusk är något som bör tas på större allvar.
För att inte eleverna skall känna att det i längden (eller som engångsföreteelse) lönar sig med fusk, är det essentiellt att de förstår den problematik som de skapar vid fusk. Därför är det viktigt att lärarna har förmåga och möjlighet att hantera sådana situationer; för att tydliggöra för eleverna att fusk inte är tillåtet. Naturligtvis reagerar alla olika, exempelvis är det inte alla som aktivt ingriper om det endast gäller misstanke om fusk76. Däremot har i nästan alla någon gång avslöjat en fuskare77.
76
84,6% av lärarna (motsvarande 11 personer) ingriper även om det enbart finns misstanke om fusk.
77 12 lärare av 13 uppger att de ertappat någon elev med att fuska.
0 2 4 6 JA NEJ Södra Norra 0 2 4 6 JA NEJ Södra Norra
~ 43 ~
Vid de fall som lärare ertappat elever med fusk, har alla utom ett, lett till påföljder för elevernas vidkommande. Dessa efterräkningar omfattar såväl underkänt på kursen i sin helhet, som underkända resultat på det aktuella momentet. I en del av fallen har eleverna erbjudits möjlighet att göra om likvärdiga uppgifter, men det är inte en allenarådande praxis. Även samtal mellan lärare och elev, samt i en del exempel även tillsammans med rektor, har ingått i efterspelet.
4.4.3. Samvete; moral och etik
Undersökningen har tidigare visat att det råder stor diskrepans vad gäller uppfattningen och utbredningen av fusk bland eleverna; kanske kan man till och med påstå att lärarna i vissa fall har förståelse för sina fuskande elever? Hur uppfattas fusk generellt av lärarna?
Diagram 17. Lärarsvar till ”Är det…”
Resultatet av de tre påståendena är inte överraskande. Givetvis bör ingen lärare anse att det är moraliskt hållbart att fuska. Men att det ändå är så pass stor andel lärare som kan tycka att det är för lätt att fuska, och att det faktiskt för elevernas del kan löna sig – är inget som kan tolkas som positivt. För att konkretisera vad lärarna menar med att ur ett elevperspektiv tjäna på att fuska följer här några lärarkommentarer:
”De gör det på kort sikt – i en kanske stressad situation.” (Lärare i 10 år) ”Högre betyg, bättre resultat.” (Lärare i 5 år)
”Det finns elever som sätter i system att de inte kommer till salsskrivningar, de vill skriva senare och får sitta i grupprum. De får tillgång till att ostört ha med sig information som inte
fanns vid skrivtillfället.” (Lärare i 18 år)
”De har rätt att komplettera om de blir avslöjade – blir de inte det så har fusket lönat sig.” (Lärare i 7 år)78
78 Samtliga citat är hämtade från lärarenkäterna
0 2 4 6 8 10 12 14 Moraliskt rätt att fuska För lätt att fuska Vanligt att fusk lönar sig Ja Nej Vet ej
~ 44 ~
Den kanske viktigaste frågan när det gäller fusk kontra moraliska dilemman, är förmodligen huruvida den fuskande funderar över sina handlingar, om ett felaktigt agerande leder till att vederbörande får dåligt samvete eller om det är något ovidkommande.
Diagram 18. Tror Du eleverna får dåligt samvete? Diagram 19. Får Du dåligt samvete när Du fuskar?
Genom att se till diagram 18 och 19 syns tydligt att det är fler lärare som tror att eleverna får dåligt samvete av att fuska, än elever som faktiskt får det. Har fusket blivit så pass utbrett att eleverna inte ser det som något större problem, utan snarast som ett mer eller mindre vardagligt fenomen?
Enligt den inledande artikeln79, är det snarast den motsatta effekten av fusk som diskuteras; att den fuskande upplever sin otillåtna handling som en slags kick, ett rus av upprymdhet över att genomföra det förbjudna. Om man ur detta perspektiv ser till utfallet av diagram 19, är det lätt att dra likartade paralleller; de flesta elever fuskar utan konsekvenstänk, utan att uppleva handlingen som felaktig.
4.5. Fuskhantering
Säkert är att det fuskas, både utbrett och ofta. Avslutningsvis ligger det därför i sakens natur att se hur skolan faktiskt hanterar de fuskärenden som uppkommer. För att underlätta lärarnas arbetsbörda när fusk uppdagas, men också för att säkerställa att eleverna behandlas lika, är det därför viktigt att arbetsgången är likartad; det vill säga att skolan har upprättat en handlingsplan/policy vad gäller fusk.
79 N.E. Ruedy; C. Moore; F. Gino; M.E. Schweitzer (2013) The Cheater’s High: The Unexpected Affective
Benefits of Unethical Behavior.
Ja Nej
JA NEJ
~ 45 ~
Diagram 20. Lärarfråga. Har Din skola ngn handlingsplan gällande fusk?
Att döma av svaren bör det således finnas handlingsplaner vid de båda skolorna, att några av lärarna inte känner till det, är emellertid alarmerande. En av förklaringarna kan dock hämtas från ett lärarsvar: ”Ja, det finns en handlingsplan, fast mkt vag.”80 Bristen på klarhet och avsaknaden av att tydligt visa vilka konsekvenserna är, kan skapa osäkerhet i bedömningssituationer hos lärarna. Men det kan även leda till att eleverna inte förstår allvaret i påföljderna. I det fall där lärarna kommenterat hur handlingsplanen lyder, är de emellertid eniga:
”Lärarsamtal med enskild elev (aldrig två samtidigt om två är inblandade) vid enstaka tillfälle + informera rektor + eventuellt rektorssamtal. Vid upprepade tillfällen = rektorssamtal. Streck
på uppgiften!!” (Kvinna)
”Samtal med elev, sedan mentor, sedan rektor + föräldrar.”81
(Man)
I undersökningens inledande del, beskrivs den ena skolans (södra) ”Policy vid fusk”82
, vad anbelangar den andra skolan (norra) finns det ingen motsvarighet. I de program där UR behandlar fusket i skolan, diskuteras bland annat det faktum att Skolverket vare sig har någon avdelning eller person som arbetar direkt med specifika fuskfrågor. Enligt Skolverket är det inget som egentligen ligger i deras uppdrag, det är inte heller något som de får särskilt mycket förfrågningar om. Vilket kan tyckas märkligt med tanke på att många lärare uppenbarligen saknar konkreta verktyg för hur de ska lösa de problem som uppstår med fuskande elever. Det är grundligen angeläget att skolan arbetar fram en policy, att det skapas regler för hur det fuskförebyggande arbetet ska fortlöpa; så att det finns en beredskap när det väl inträffar83. Med detta sagt menar jag emellertid inte att en policy är det enda medlet mot fusk, däremot är
80
Citat är hämtat från lärarenkäterna
81
Samtliga citat är hämtade från lärarenkäterna
82
Se kapitel 1.1.
83 Skolministeriet (UR) Fusket i skolan samt Skolarbete till salu (2012)
0 1 2 3 4 5 6 JA NEJ VET EJ Norra Södra
~ 46 ~
det ett verktyg för att skapa enhetlighet och kringgå missförstånd i frågan om vad som räknas som fusk. Metoder för att undvika fusksituationer har diskuterats frekvent, och i allmänhet slutar dessa med elevernas moral bör uppstramas och att lärarna måste ingjuta mer känsla för vad som är rätt och fel i deras elever. Detta examensarbete visar emellertid inte på att det är en speciellt effektiv hållning; för eleverna vet redan vad som är rätt och vad som är fel. Att fusket är så pass utbrett är snarare en fråga om att tillgången på tillfällen att fuska är alldeles för stor. Då skolans huvudsakliga uppgift är att undervisa och förmedla kunskap, är det viktigt att kommunikationen är sådan att eleverna kan ta till sig nya insikter och färdigheter84. För att arbeta mot fusket, och för ett minimalt antal fuskande elever; bör man som lärare snarare se till de rent pedagogiska greppen. Med detta menar jag att till exempel utforma arbetsuppgifter, vare sig det handlar om uppgifter i skolan eller hemuppgifter, där man eliminerar möjligheterna att fuska; helt enkelt att skapa breda uppgifter som varje elev skall göra personliga85. Denna åsikt löper delvis parallellt med examensarbetets teoretiska ansats, i den mening att man i ett sociokulturellt perspektiv ser till vad individen kan, och skapar uppgifter efter elevernas reella förmågor.
84
Säljö (2000) 47
85
Konkreta exempel kan bl.a. vara hemuppgifter som grundar sig på elevens egen situation och hemmiljö, att tänka utifrån sin egen familj och sätta denna i relation till alltifrån släkthistoria till elförbrukning,