Vi påbörjade studien förutsättningslöst utan varken förhoppning, tro eller vetskap om vad vårt resultat skulle visa. Vi ställde frågor kring begränsningslagen, ifall de nyanlända upplevde att den hade en påverkan i deras val av arbeten. Vidare frå- gade vi kring vad som hade varit avgörande för dem när de valde arbete. Slutligen ställde vi frågan kring om begränsningslagen hur individerna upplevde att deras motivation och känsla av sammanhang påverkades. För oss blev det väldigt tyd- ligt att begränsningslagen påverkade våra respondenter på olika sätt. Hur begräns- ningslagen hade påverkat individerna berodde framförallt på syftet med deras vis- telse i Sverige men också deras bakgrund. En gemensam nämnare som vi upp- märksammade var att samtliga respondenter förstod grundsyftet med lagen. Under vår insamling av intervjumaterial kunde vi utläsa att alla våra respondenter har anpassats sig till begränsningslagen i deras val av arbeten. Majoriteten gav oss ett intryck av att de var benägna att ta vilka arbeten som helst för att uppnå kraven som ställs från Migrationsverket. Vissa respondenter hade ett arbete inom det om- råde dem var utbildade till. Trots det uppgav dem att de hade kunnat göra vad som helst för att uppnå kraven oavsett om det hade varit tufft för dem. Ett mönster vi identifierade var att respondenterna hade motivation till att finna ett arbete. Detta trots att arbetet de fann inte var deras primära mål och inte heller alltid bidrog till etablering i samhället. Det blev en avgörande faktor för våra respondenter att ha ett arbete, oavsett vilket, för att kunna påvisa en inkomst. Arbetet kunde på så sätt bli ett påtvingat sammanhang.
Under studiens gång identifierade vi även väldigt mycket kritik mot begränsnings- lagen. Rapporter från SOU och annan forskning betonade svårigheten för nyan- lända att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det var något våra respon- denter även bekräftade. Individerna lyfte bland annat fram hur deras motivation påverkades negativt av situationen de befann sig i. Det var vid ett flertal tillfällen som respondenter ifrågasatte hur lagstiftarna resonerade när arbetsmarknaden ser ut som den gör. ”Begränsningslagen ställer krav, samtidigt som arbetsmarknaden
inte är beredd att öppna dörrarna för de nyanlända som vill uppnå kraven”.
Detta citat, från en av våra respondenter, har kommit att bli talande för hela vår studie. Det var tydligt att alldeles oavsett individernas motivation till att finna ett arbete upplevde de sig motarbetade av den svenska arbetsmarknaden.
Ur ett perspektiv kan vi se att lagen har underlättat för respondenterna att finna ett sammanhang. Samtidigt kan detta sammanhang inte tas tillvara på då individerna inte vet säkert ifall de får stanna i Sverige. Lagen kan också ha bidragit till att in- dividen har blivit del av ett sammanhang som den själv inte önskat eller tidigare haft som mål. Av våra respondenters egna utsagor gällande begränsningslagen och deras möjlighet att känna ett sammanhang i Sverige, var det svårt att göra en annan tolkning än att lagen inte verkar fungera på det sätt som regeringen hop- pats. Av denna anledning påstår vi att det fanns en befogad oro för de konsekven- ser som lagen skulle kunna orsaka.
33
Referenslista
Internetkällor
Aroseus, F (2016) Maslows behovstrappa:
https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows- behovstrappa/
Avdelning Förmedling och rehabilitering till arbete, enheten Integration och eta- blering (2018). Snabbspåren fortsätter framåt. Hämtad från Arbetsförmedlingen: https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rappor- ter/Ovriga/2018-06-08-Snabbsparen-fortsatter-
framat.html?fbclid=IwAR1QtAWnV8qt4M40IDOiN- uNyjFREWTYmtHUcDx_osXA-T9YgCcEPciAnMME
Justitiedepartementet (2016). Utkast till lagrådsremiss. Förslag om att tillfälligt
begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Hämtad från Regerings-
kansliet: https://www.regeringen.se/491052/contentas-
sets/6c532e0c5ef2406b9097ba9d93e43ce1/utkast-till-lagradsremiss-om-begrans- ningar-av-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-i-sverige.pdf
Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige
(SFS: 2016:752). Hämtad från Sveriges Riksdag: https://www.riksdagen.se/sv/do- kument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016752-om-tillfalliga- begransningar-av_sfs-2016-
752?fbclid=IwAR3fmIwWeoOGW9VIoPrR0634vzecvL- niEhlbOwSGtVWbz264CoscFKMJrNE
Migrationsverket (2017). Asylregler. Hämtad från Migrationsverket:
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att- ansoka-om-asyl/Asylregler.html
Migrationsverket (2018). Begränsade möjligheter att få uppehållstillstånd i Sve-
rige. Hämtad från Migrationsverket: https://www.migrationsverket.se/Om-Migrat-
ionsverket/Aktuella-fragor/Begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i-Sve-
rige.html?fbclid=IwAR168Yr79NSqnZKifT0HeMuk4AIcuzew4G9rw8z3nadsPzI rwPQ2ODwNRTg
Migrationsverket (2018). För dig som är anhörig till någon som ansöker om up-
pehållstillstånd för att bo tillsammans med dig i Sverige- Försörjningskravet.
Hämtad från Migrationsverket: https://www.migrationsverket.se/Privatperso- ner/Flytta-till-nagon-i-Sverige/Planerar-att-gifta-dig-eller-bli-sambo/For-dig-som- ar-anhorig-i-Sverige.html
Migrationsverket (årtal saknas). Försörjningskravet. Hämtad från Migrationsver- ket:
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Flytta-till-nagon-i-Sverige/Gift-regi- strerad-partner-eller-sambo/For-dig-som-ar-anhorig-i-Sverige/Forsorjningskrav.html
Migrationsverket (2015). Årsredovisning 2015 Migrationsverket (1.3.2-2016- 25149). Hämtad från Migrationsverket: https://www.migrationsverket.se/down- load/18.2d998ffc151ac3871593f89/1485556210405/%C3%85rsredovis-
ning%202015.pdf?fbclid=IwAR177ncdBnVK3hIx- pch2rFzF9cr_XNz87meXK2L2v4YfUebA84tsuvbLuMc
34
Promemoria (2015). Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg. Häm- tad från Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/4abe1b/contentassets/dffe- efd5af3644c89a4e15000e9be5ea/registrering-av-ombordvarande-pa-passagerar- fartyg.pdf
Regeringens proposition 2015/16:174 (2016). Tillfälliga begränsningar av möjlig-
heten att få uppehållstillstånd i Sverige. Hämtad från Regeringskansliet:
https://data.riksdagen.se/fil/00A12406-C88D-49BD-9CFD- 681EE19327E0?fbclid=IwAR2GwXLm-zh-
5RTpq0bTXD2M6jUlcybO2USdQif6z41N9M-xC7hFleEfQ-U
Schönberg, K & Wihlmér, R (2017) Prognoser för utbetalningar 2017–2021(Af- 2017/0054 6096). Hämtad från Arbetsförmedlingen: https://www.arbetsfor- medlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rapporter/Ekonomiska-progno- ser-och-utfall/Rapporter/2017-10-26-Prognoser-for-utbetalningar-2017-2021-ok- tober-2017.html?fbclid=IwAR2s-EAkAOG-
koP9gT9ZmEbGO1a8BamRBZHd0NnaftJrQO9gm29OuQGIdXZg Vetenskapsrådet (2018). Att forska etiskt. Hämtad från Vetenskapsrådet:
https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/villkor-for-bidrag/att-forska-etiskt.html
Litteratur
Antonowskys, A. Health (1979). Stress, and coping: New perspectives on Mental
and Physical Well-Being. San Frensisco: Jossey-Bass.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Antonovsky, A. and Elfstadius, M. trl (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Na- tur och kultur, (Finland).
Beskow, L (2018) Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen. Rapport av Röda Korset.
Bryman, A. and Nilsson, B. trl (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi,.
Bryman, A. and Nilsson, B. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Li- ber.
Darvishpour, M. edt and Westin, C. edt (2015) Migration och etnicitet: perspektiv
på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
De los Reyes, P. (2008) Etnisk diskriminering i arbetslivet: kunskapsläge och kun-
skapsbehov. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige
Diaz Jose Alberto. (1997). Primärintegration och bidragsberoende: studie av in- tegration och tidigt bidragsberoende inom det kommunala flyktingmottagandet. Norrköping: Statens invandrarverk.
Joyce, P (2017:7) Inspiration för integration – en ESO-rapport om arbetsmark-
nadspolitik för nyanlända i fem länder. Rapport till expertgruppen för studier i of-
fentlig ekonomi.
35
Maslow, A. H. and Frager, R. oth (1987) Motivation and personality. New York: Harper & Row, cop.
Mitchell, J. C, (1983),” Case and Situation Analysis”, Sociological Review, 31:186-211
SOU 2006:59. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering:
arbetslivets (o)synliga murar. Stockholm: Fritzes.
SOU 2005:56. Det blågula glashuset: betänkande från utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Stockholm: Fritzes.
SOU 2004:73. Migration och integration: om framtidens arbetsmarknad. Stock- holm: Fritzes.
West, L. (1996). Beyond fragments: Adults, motivation and higher education. A
bio- graphical analysis. London: Taylor & Francis.
36