Den här uppsatsen bidrar till diskursen om postgraffiti genom att undersöka och problematisera begreppet. Studien visar att termen inte är känd av alla konstnärer med graffitibakgrund. Vad som kommer efter graffitin som konströrelse kanske är för tidigt att säga. Den första definitionen av postgraffiti skilde sig egentligen inte från graffitin rent visuellt. Motiven var de samma: bokstäver utförda i olika karakteristiska graffitistilar.
Skillnaden mellan graffiti och postgraffiti var istället placeringen. Graffiti fanns på gatan och postgraffiti på taveldukar. Dagens definition är mer diffus. Postgraffiti kan vara en synonym till gatukonst eller en mer ”mogen” form av graffiti. Det kan vara ett barn, ett syskon eller en kusin till graffitin. Jag anser att informanten Eriks definition är lika god som någon av de som presenteras i bakgrunden. Problemet är att det inte finns någon särskilt precis definition av ordet. Jag kan heller inte erbjuda någon trots att jag arbetat med frågan i ett knappt år.
Är det inte tillräckligt att säga att postgraffiti är en synonym till gatukonst? Jag tycker inte det, eftersom den inte alltid befinner sig på gatan. Postgraffiti som jag ser det kan lika ofta eller oftare finnas i en gallerikontext och det bär mig svårt emot att tänka på gatukonst som något som påträffas i en vit kub. Graffiti syns däremot ganska ofta på gallerier idag, därför behövs inte längre termen postgraffiti för att beteckna graffiti på duk.
Min huvudsakliga kritik mot användandet av begreppet postgraffiti är att jag bara sett det användas av akademiker och andra skribenter, inte av utövarna själva. En liknande kritik finns redan mot begreppet graffiti (se bakgrundskapitlet). Men hur ofta är det egentligen
konstnärerna själva som ger namn åt sin konstform? Ett av konstvetenskapens syften är att förklara och benämna konsten så att den går att tala om och tänka kring.
Den här uppsatsen visar också att dokumentationen är mycket viktig för graffitikulturen. Detta är något som redan var känt inom graffitiforskningen men studien bekräftar att det fortfarande förhåller sig så. Den visar också att internet och annan ny teknik har påverkat sättet som graffiti dokumenteras på.
Vad gäller kopplingen mellan graffiti och performance så är det inte säkert att den är särskilt stark. Informanten Carolina bekräftar att det finns en performanceaspekt i hennes måleri, men detta räcker inte för att kunna dra slutsatsen att ett samband finns mellan konstformerna. Erik menar att allt konstskapande kan vara performance medan Jamila och Ludvig är mer skeptiska till att det skulle kunna finnas något samband. Jag tror att performancekonst är en riktning
43
som graffitin kan smälta samman med men att det finns många fler. Jamila nämner till exempel Land art. Jag tror säkert att det finns fler konstriktningar som ligger graffitin nära idag.
Jag är medveten om att resultaten av dessa fyra intervjuer inte kan generaliseras eftersom underlaget är för litet. Dessa fyra konstnärers uppfattningar behöver inte överensstämma med övriga graffitikonstnärers. Resultatet skulle troligtvis bli annorlunda om det hade varit fyra andra konstnärer som intervjuats eller om någon annan person hade genomfört studien. Min förförståelse färgar självklart uppsatsen och jag anser att det är omöjligt som forskare att inte påverka sitt material genom urval, tolkning och sättet som jag ställt frågorna på. Jag
misstänker att informanterna inte alltid upplevde frågorna som tydliga. Kanske kunde jag ha formulerat dem annorlunda för att få svar på fler av dem.
Valet av intervju som metod för att besvara mina frågor kanske inte var helt rätt. Jag har själv många tankar om hur de skulle kunna besvaras och har under hela studien känt mig begränsad av att inte kunna uttrycka något som inte går att koppla till antingen informanternas utsagor eller den tidigare forskningen. Jag tror att jag hade fel i att konstnärerna själva är de som bäst kan förklara olika begrepp. Vad skulle vi i så fall ha konstvetenskapen till?
Det som varit mest givande för mig i detta arbete var att försöka koppla ihop teoridelens idéer med graffitiforskningen. Arbetet har fått mig att tänka på frågor som vad graffitikonstens medium egentligen är. Är det sprayfärgen eller kroppen? Performancekonstens medium anses vara kroppen, men kanske är det snarare filmen eller fotografiet? Är graffitikonstens egentliga medium då också dokumentationen? Kanske får jag en ny chans att undersöka detta närmare någon dag. Jag ser fram emot att se hur framtidens graffiti kommer att se ut och hur den kommer att beskrivas.
44
Litteratur
Andersson, Cecilia Rådjur och raketer HLS förlag, Stockholm 2006 ISBN: 9176566196
Arendt, Hannah The human condition Chicago University press1958 ISBN: 9780226025988
Austin, Joe Taking the train Columbia university press 2001 ISBN: 9780231111430
Austin, John L How to do things with words Harvard University Press 1975 ISBN: 9780674411524
Barenthin, Tobias et al. Metagraffiti Dokument förlag, Årsta 2009 ISBN: 9789185639106
Castleman, Craig Getting up – subway graffiti in New York The MIT Press, Cambridge 1982 ISBN: 9780262530514
Chalfant, Henry & Prigoff, James Spraycan art Thames & Hudson, London 1987 ISBN: 0-500-27469-X
Dalen, Monica Intervju som metod Gleerups, Malmö 2007 ISBN: 9789140652478
Davies, David Art as performance Blackwell publishing, Hong Kong 2014 ISBN: 9781405116671
Farthing, Stephen (Red) Det här är konst: hela historien från grottmålningar till graffiti Norstedts 2011
ISBN: 9789113034621
Fischer-Lichte, Erika The Transformative Power of Performance Routledge, London 2008 ISBN: 9780415458559
Ganz, Nicholas Graffiti world Thames & Hudson, London 2004 ISBN: 9780500514696
Goldberg, RoseLee Performance – live art since the 60s Thames & Hudson, Singapore 1998 ISBN: 0-500-01875-8
Jacobson, Staffan Den spraymålade bilden Aerosol art archive, Lund 1996 ISBN: 916282186
Kimvall, Jacob The G-word Document Press, Polen 2014 ISBN: 9789185639687
Lefebvre, Henri The production of space Blackwell Publishers 1991 ISBN: 9780631181774
45
Lewisohn, Cedar Street art: the graffiti revolution Abrams 2008 ISBN: 9780810983205
Macdonald, Nancy The graffiti subculture Palgrave Macmillan, London 2001 ISBN: 9780333781913
Manco, Tristan Street logos Thames & Hudson, London 2004 ISBN: 9780500284698
Phelan, Peggy Unmarked - The Politics of Performance Routledge, London 1993 ISBN: 9780415068222
Thompson, Margo American graffiti Sirrocco-Parkstone International 2009 ISBN: 9781844845613
Trost, Jan Kvalitativa intervjuer Studentlitteratur, Lund 1997 ISBN: 9789144062167
Schechner, Richard Performance Theory Routledge, New York 2003 ISBN: 9780415314558
Wacławek, Anna Graffiti and street art Thames & Hudson, London 2001 ISBN: 9780500304078
Elektroniska källor
Auslander, Philip The performativity of performance documentation 2006 http://lmc.gatech.edu/~auslander/publications/28.3auslander.pdf
Bowen, Tracey Graffiti as Spatializing Practice and Performance 2012 http://rhizomes.net/files/masthead.html). http://rhizomes.net/issue25/bowen/ Young, Alison och Halsey, Mark Our desires are ungovernable 2006 http://studysites.uk.sagepub.com/cross/files/Chapter9-Article3.pdf
Dickens, Luke Placing post graffiti: the journey of the Peckham rock 2008 http://cgj.sagepub.com/content/15/4/471.abstract
46
Bildförteckning
Bild 1 (s.34)
47
Bilaga 1: Intervjuguide
Hur länge har du målat graffiti?
Skulle du säga att det är något som du fortfarande gör? Vad skulle du kalla din konstnärliga praktik?
Kan du berätta om den?
Tycker du att handlingen eller den färdiga bilden är viktigast i ditt eget konstnärskap? Är det möjligt att kalla det du gör postgraffiti?
Är det möjligt att kalla det du gör performance? Kan du beskriva vad postgraffiti är?
Kan du beskriva vad performancekonst är?
Tycker du att det finns likheter mellan graffiti och performancekonst? Dokumenterar du dina verk? I så fall, hur och varför?
Vilken betydelse anser du att dokumentationen har för ditt konstskapande? Vilken betydelse anser du att dokumentationen har för graffitikulturen?
48
Bilaga 2: Ordlista
Detta är en lista med förklaringar till den graffititerminologi som förekommer i den här uppsatsen.
Black Book Ett album där fotografier av ens egna graffitimålningar samlas. Kan också
beteckna graffitimålarens skissbok.
Burner En avancerad, riktigt bra graffitimålning Highlights Ljusdagrar på en graffitimålning
Lines (även outlines) Linjer kring bokstäver i en graffitimålning
TTP-graffiti Staffan Jacobssons benämning på den spraymålade graffitin. TTP står för Tag,
Throw-up och Piece, den moderna graffitins tre beståndsdelar. Jacobson använde denna term för att skilja på de ristningar och äldre tiders målningar som också kallas graffiti.
Tag Grafftitmålarens signatur
Throw up En stor och snabbt utförd tag, ofta med ifyllning och outlines i olika färger. Piece Kort för masterpiece, en avancerad graffitimålning
49