Syftet med denna studie var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt, där en sådan är utvecklingen av välfärdssamhället. Svenska kyrkan är en institution med traditioner och ett budskap som daterar sig flera tusen år bakåt i tiden. Det har belysts att kyrkan just genom att ha logiker som skiljer sig från de som råder i vår senmoderna tid har en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Förändringstakten inom kyrkan är inte lika svindlande hög. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan därmed inte en del av modernitetens expertsystem, vilket är en annan aspekt där det sociala arbetet skiljer sig från omsorgsarbetet inom övriga
välfärdsstatens institutioner. Diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten handlar i viss grad om att vara en medmänniska. Det finns en intention att främst möta människor, där det religiösa uttrycket på så vis är något i bakgrunden. Genom att inte vara en del av expertsystemen och inte explicit belysa det religiösa i det direkta mötet, återstår ett möte med en medmänniska. I vissa diakonala sammanhang är dock religionen mer explicit uttryckt. En annan följd av att inte ingå i expertsystemen är att idealism kan ha ett annat utrymme i arbetet. Samtidigt påverkas också kyrkan av sin samtid. I delar av arbetet jobbar diakonen så nära välfärdsstatens institutioner att de därigenom är en del av expertsystemet. Utvecklandet av en välfärdsstat har påverkat det diakonala arbetet, som behövt utforma sitt arbete i förhållande till detta. Till största delen är det diakonala arbetet i relation till den offentliga välfärden alternativt och
komplementärt. D.v.s. kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller gör detsamma
med en annan karaktär. Men till vissa delar, vad avser ekonomisk hjälp och i någon mån enskilda samtal, har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande,
opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister och otillräcklighet inom den
offentliga sektorn för vissa grupper eller enskilda. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten dessutom att vara en brygga, en länk, där diakonen
bistår med hjälp som människor kan behöva kring frågor som avser deras kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet därmed ska utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet. Kyrkan är således också
påverkad av modernitetens följder.
Studien visar alltså att rollen i förhållande till välfärdsstaten till största delen är komplementär och alternativ, men också ersättande, där det sociala arbetet antar välfärdsstatens funktion. Diakonerna uttrycker att de i det sociala arbetet märker en ökad ekonomisk utsatthet och en ökande psykisk ohälsa. Detta skulle kunna ses som ett vittnesmål om ett samhällskontrakt som i någon grad har luckrats upp. Som nämnt i avsnitt 2.3. visar statistik att en ekonomisk försämring skett för flera grupper i samhället sedan 90-talet eller tidigare. Inkomstskillnaderna har ökat. Det har blivit minskade ersättningsnivåer i socialförsäkringar som arbetslöshetsför- säkringen och sjuk- och skadeförsäkringen. Färre kvalificerar sig idag till A-kassa, till följd av utökade krav. För vissa grupper, särskilt äldre och ensamstående föräldrar, har fattigdomen ökat.
När samhället hårdnar och inte har möjlighet att hjälpa faller mer på civil- samhället, menar en av diakonerna. En ideell organisation som kyrkan får ta vid där välfärdssamhället slutar. När kyrkan får en ersättande funktion kan det ses som att välfärdsstaten inte räcker till. Människor går till kyrkan istället. Inkomst- skillnaderna har ökat, och utsattheten har ökat för vissa grupper. Det utgör inget stort bekymmer inom kyrkans sociala arbete, men är ändå märkbart. Vilket föranleder frågan vad som händer när fler söker hjälp hos kyrkan? Kyrkan behöver komma fram till om de ska hjälpa till, och i så fall med vad. Diakoner arbetar inte enligt specifik lagstiftning, utan det är diakonens bedömning som avgör hjälpen. Även om en god intention råder, finns en skörhet och godtycklighet när hjälp är baserad på en personlig bedömning. Att kyrkan och andra frivillig- organisationer utövar välgörenhet som en lösning på sociala problem kan ses som en ordning från en svunnen tid, dit vi inte vill igen. I bygget av ett välfärdssystem fanns avsikten att komma bort från godtycklighet och punktinsatser mot en mer systemisk statlig verksamhet.
Samtidigt kan vi fundera över vilka behov vi människor har egentligen, i en senmodern tid. Och vilken roll har kyrkans sociala arbete i förhållande till dessa? Karaktären hos kyrkans sociala arbete är annorlunda än välfärdsstaten, som befinner sig inom modernitetens logiker. En institution med förmoderna logiker, där traditioner skapar en ontologisk trygghet på samma sätt som för den för- moderna människan, tillför det sociala arbetet andra element. Vi behöver kanske element som bygger på traditioner utifrån ett tillbakablickande. För den skenande, framåtblickande och reflexiva människan kan det medföra en annan förankring. Det kan också bidra med ett lugn om vissa platser i staden och på landsbygden inte deltar i samma höga förändringshastighet utan har en rådande stabilitet. Människan har kanske behov av att inte enbart möta expertsystemen, som den offentliga välfärden erbjuder. Möten i den diakonala verksamheten är en annan sorts möten med ett annat innehåll, t.ex. att deltagaren möter en medmänniska. Giddens menar att moderniteten inte bara ger oss många möjligheter och en viss sorts ontologisk trygghet, utan också ångest. T.ex. genom känslan av att vi är uppslukade av globala förändringsvågor, förändringar som tränger ända in i konstitutionen av självet. Förnuftet gav inte visshet, så reflexiviteten och kalkylen av möjligheter och risker utifrån alla valmöjligheter som står till buds, präglas av ett metodiskt tvivel. Självet skapas genom den reflexiva processen i förhållande till omgivande kunskap och allt vad kapitalismen erbjuder, men i en miljö som är
moraliskt torftig. Kanske utgör den största ångesten det Giddens menar finns inbakat i det reflexiva projektet; hotet om den personliga meningslösheten (Giddens 1997:237). I social utsatthet, ångest eller existentiell nöd kan kyrkans sociala arbete erbjuda ett alternativt stöd på olika sätt. Kyrkan utgör en plats som bjuder in till existentiella samtal. En av diakonerna sade att människor idag är så vilsna, och saknar kärlek, främst till sig själva. Möjligheten att dryfta existentiella frågor finns inte inom välfärdsstatens expertsystem.
Som det allra sista i denna uppsats ges här förslag på vidare forskning. I
framtida forskning skulle en jämförande studie kunna göras, mellan socialt arbete inom kyrka och offentlig välfärd, inom områden där arbetet tangerar vartannat. Man skulle också kunna undersöka om hjälp inom det diakonala arbetet har effekt, och på vilket sätt.
Referenser
Agrell Göran (2008) Bibeln och diakoni – motivering och exempel. I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni, tolkning, historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Aspers Patrik (2011) Etnografiska metoder. Liber AB: Stockholm.
Becker Howard S (2008) Tricks of the trade. Yrkesknep för samhällsvetare. Liber AB: Stockholm:
Berglund Tomas, Esser Ingrid (2014) Modell i förändring, landrapport om
Sverige. NordMod2030. Delrapport 8.
Berner Boel (1989) Kunskapens vägar. Teknik och lärande i skola och arbetsliv. Tema Teknik och social förändring, Lindköpings Universitet.
Blehr Barbro (2016) Om den svenska folkkyrkans samtida utmaningar. I: Saga
och sed: Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok, ISSN 0586-5360, s. 51-93.
Blennberger Erik, Mats J Hansson (2008) Vad menas med diakoni? I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni, tolkning, historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Blennberger Erik, Gert Nilsson (1998) Diakonins identitet. Diakoniinstitutioners
identitet och inriktning med fokus på Stiftelsen Stora Sköndal. Stiftelsen Stora
Sköndal: Stockholm.
Bodin Magnus (2002) Församlingar ger ekonomiskt bistånd. Ett uttryck för
diakoni i Stockholm stad. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie Nr 24.
Bromander Jonas (2011) Svenska kyrkans medlemmar. Verbum förlag AB: Stockholm.
Bryman Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Stockholm. Bäcktröm Anders, Ninna Edgardh Beckman, Per Pettersson (2004) Religiös
förändring i norra Europa. En studie av Sverige. ” Från statskyrka till fri folkkyrka”. Diakonvetenskapliga institutet: Uppsala.
Bäcktröm Anders, Grace Davie, Ninna Edgardh m.fl. (2010) Welfare and Religion
in 21st Century Europe: volyme 1. Configure the Connections. Ashgate: England,
USA
Bäckström Anders, Hollmer Maria (2013) Svenska kyrkan och välfärden: en
undersökning av attityder. Elanders Sverige AB: Uppsala University.
Chaves Mark (1993) Intraorganizational power and internal secularization in protestant denominations. The American Journal of Sociology, 99:1 – 48. Christiansson Elisabeth (2008) Diakoni och samhällsförändring. I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni, tolkning, historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Eckerdal Per (2008) Konflikt och nyorientering i diakoniinstitutionernas historia. I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni, tolkning, historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Engel Charlotte (2006) Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför. En
religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Elanders Gotab: Stockholm.
Engel Charlotte (2008) Diakoni – för vilka och varför? Ett kyrkans dilemma. I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni, tolkning, historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Giddens Anthony (1996) Modernitetens följder. Studentlitteratur: Lund. Giddens Anthony (1997) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i
den senmoderna epoken. Daidalos AB: Göteborg.
Hansson Mats J (2008) Diakoni – teologisk reflektion. I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni, tolkning, historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Hellqvist Kristina, Andreas Sandberg (2016) En tid av möten. Arbetet med
asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar 2015-2016. Svenska
kyrkan.
Inghammar Helena (2008) Diakonatets historia – vigningens motiveringar och förpliktelser. I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni, tolkning,
historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Kasselstrand I (2015) Nonbelievers in the Church: A Study of Cultural Religion in Sweden. I: Sociology of Religion 2015, 76:3 s 275-294.
Leis-Peters Annette (2008) Diakonins roll i olika välfärdssystem. En jämförelse mellan Sverige och Tyskland. I: Blennberger Erik, Hansson Mats J (red) Diakoni,
tolkning, historik, praktik. Verbum förlag AB: Stockholm.
Linde Stig, Christiansson Elisabeth (2014) Forskning om diakoni – en
litteraturöversikt. Svensk kyrkotidning 110 3 s 82-87.
Linde Stig (2010) Församlingen i granskningssamhället. Lunds universitet, Socialhögskolan.
Middlemiss Lé Mon Martha (2009) The In-between Church. A Study of the
Church of England´s Role in Society through the Prism of Welfare. Edita Västra
Aros: Västerås.
SFS (2001:453) Socialtjänstlag Vetenskapsrådet God forskningssed.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ (2018-01-08)
Öljarstrand Anneli (2011) Den mångtydiga församlingen - organisering, roller
och relationer i spänningen mellan sekularisering och desekularisering.