AVSLUTANDE DISKUSSION

Syftet med denna studie har varit att undersöka ungdomars resonemang kring Arbetsförmedlingen vad det gäller syn och förväntningar samt kontakten med

myndigheten. Utifrån detta har jag haft som ambition att finna troliga orsaker till deras åsikter. Jag anser att jag med hjälp av teorier, tidigare forskning och arbetsförmedling- ens uppdrag fått svar på mina frågeställningar.

Jag har i min studie gjort upptäckten att ungdomarnas förväntningar påverkas av hur de- ras syn på Arbetsförmedlingen ser ut och därför har det varit lite svårt att urskilja dessa två begrepp i ungdomarnas värderingar.

8.1. Slutsats

Vad jag kommit fram till i studien är att ungdomarna hade något varierande förvänt- ningar och syn på Arbetsförmedlingen före inskrivning. Däremot så har glädjande nog flertalet blivit positivt överraskade efter att de kommit i kontakt med myndigheten, vil- ket kan tydas som en förändring i synsättet. Om man tittar på de tidigare studier som gjorts inom området så läggs det mycket fokus just på vad arbetssökande eftersöker och vilken syn de har på Arbetsförmedlingen, och många resultat kan liknas vid vad respon- denterna i min studie har för syn. Vad jag dock kan se skiljer min studie åt från andra är att de flesta av respondenterna verkar få en ändrad uppfattning när de väl har skrivit in sig, och att den negativa synen eller okunskap som ungdomar har om myndigheten verkar främst gälla före inskrivning. I detta fall gäller det fyra av de fem respondenterna för min studie.

Vad som inte varit förvånansvärt är att alla fem respondenterna ser bemötande och per- sonlig kontakt som det viktigaste. De flesta av respondenterna var nöjda med

bemötandet vilket jag ser som en förklaring till deras positiva syn på

Arbetsförmedlingen. Detta framkom även som en viktig aspekt i Kadrirajs och Kirkebaeks studie (2006). Jag kan även se att ungdomarna verkar nöjda med Arbetsförmedlingens åtgärder och kontrollfunktion som därför kan ses som en bidragande orsak till deras positiva syn. Endast en av respondenterna som hade en negativ syn från början hade fortfarande i princip samma syn efter inskrivning. Detta kan jag se beror på att hon haft oturen att träffa handläggare som uppträtt otrevligt,

vilket givetvis påverkar synen i negativ riktning. Att hennes mamma också hade samma erfarenhet av Arbetsförmedlingen kan jag se förstärka hennes egen syn och upplevelse av myndigheten.

8.2. Diskussion

En av ungdomarna hade en negativ syn på Arbetsförmedlingen innan hon visste vad de kunde hjälpa till med, vilket jag kan se beror på en felaktig attityd. Attityd är enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 170) en förklaring till den uppfattning eller känsla man har för ett föremål, situation eller en person. Om Arbetsförmedlingen efterlever sina skyldigheter och är noga med att informera om vad de kan hjälpa till med så kan jag se att attityderna formas utifrån det. Attityder har även funktionen att man ska våga ge ut- tryck för sina värderingar (Angelöw & Jonsson 1998, s. 171). Om ungdomar känner sig trygga med sina handläggare tror jag att de lättare vågar uttrycka vad de vill ha hjälp med och på så vis underlättar det för Arbetsförmedlingen att anpassa sig efter individens behov som är jobbgarantins syfte (www.Arbetsformedlingen.se). Samtliga respondenter visade att personlig kontakt och bemötande är av största vikt i deras möte med Arbets- förmedlingen vilket jag kan se påverkar om de känner sig trygga eller inte. Lyckligtvis var samtliga repondenter nöjda med sin nuvarande handläggare och de flesta verkar nöjda med Arbetsförmedlingens bemötande, vilket för mig är en självklar förklaring till en positiv bild av Arbetsförmedlingen. Det allra första mötet med myndigheten rådde det dock en del missnöje med.

Karl nämnde att han saknade ett mer genuint intresse av honom och inte endast frågor inriktat på arbete vid första mötet med Arbetsförmedlingen. Eftersom

Arbetsförmedlingen eftersträvar att sätta individen i centrum och att underlätta i deras jobbsökande (www.Arbetsformedlingen.se) ställer jag mig frågan varför

Arbetsförmedlingen inte försöker se ungdomarna ur ett helhetsperspektiv för att ge dem bekräftelse som individer. Kanske skulle det erbjudas mer grundlig vägledning? Den personliga identiteten handlar enligt Giddens (2003, s. 43) om hur man uppfattar sig själv och den utvecklas genom interaktion med andra. Socialisationen i sin tur möjliggör för människan att utveckla sina förmågor (Giddens 2003, s. 42). Om arbetsförmedlarna hjälper till att bekräfta ungdomarna som individer kan jag se att det påverkar deras

självuppfattning vilket säkerligen underlättar i deras jobbsökande på ett mer effektivt sätt.

Anders var den enda av de fem respondenterna som hade förväntningen att Arbetsför- medlingen skulle tilldela honom ett arbete. I Rockstedts studie (2007) framkommer att många verkar ha den förväntningen, vilket är felaktigt. Eftersom min studie endast in- nehöll fem respondenter och endast en person hade den typ av förväntningar kan jag inte se det som något vanligt förekommande mönster.

Att Lisa och Saras mödrar hade en negativ bild av Arbetsförmedlingen får mig att undra om de kommer från en generation när myndighetens utformning såg annorlunda ut än vad den gör i dag? Och kanske har man en annorlunda syn på arbete i deras generation, eftersom Fürth et al (2002, s. 11-12) menar att värderingar av arbete skiljer sig mellan generationer beroende på hur samhället ser ut.

Med tanke på att en del av ungdomarnas hade en negativ syn eller att det rådde

okunskap med vad Arbetsförmedlingen gör, kan jag se en förklaring med att de kanske har haft en viss bild framför sig av yrkesrollerna hos dem som arbetar på Arbetsför- förmedlingen. Om dessa roller då inte motsvarar deras förväntningar kan det möjligen leda till misstro mot personen i fråga. Det tillsammans med att arbetsförmedlarna har direktiv att följa tror jag kan leda till att ungdomarna upplever bemötandet som ytligt och opersonligt och resultera i en negativ syn på Arbetsförmedlingen. Om ungdomarnas självkänsla är dålig för att de är arbetslösa som Sara nämnde som troligt, kan jag förstå deras behov av ett gott bemötande.

De flesta av respondenterna verkade tycka att kontrollfunktionen var positivt då de kän- ner att de behöver press på sig. Jag tror att så länge Arbetsförmedlingen ger ungdo- marna ett gott bemötande och engagerar sig så kommer kontrollfunktionen att accepte- ras. Det är viktigt att ungdomarna inte hamnar i underläge för att myndigheten utövar makt eftersom det kan påverka deras synsätt. Sara som inte tyckte att kontrollfunktionen var bra var heller inte nöjd med servicen. Kan det finnas ett samband? På grund av hen- nes dåliga upplevelse av bemötandet kanske det påverkar hennes syn på att de dessutom har en maktposition vilket resulterar i en negativ helhetsbild av myndigheten. Giddens

anser jag bidrar till att organisationer blir en naturlig del i ungdomars uppväxt och likaså den makt som vissa organisationer faktiskt utövar. Därför tror inte jag att

ungdomar ifrågasätter kontrollfunktionen utan accepterar den och ser den som något bra som flertalet av respondenterna i min studie faktiskt gjorde.

Som tidigare nämnts så har, enligt Fürth et al ( 2002, s. 11-12) dagens ungdomar ett annorlunda sätt att värdera arbetsmarknaden på än man hade förr, ett mer

individualiserat sådant. De vill själva kunna påverka i större utsträckning. Ett

resonemang här kan vara att, när de hamnar i händerna på arbetslösheten och känner att de ska leva upp till de krav som Arbetsförmedlingen ställer på dem så bidrar det till att de inte kan påverka i den utsträckning de önskar. Olofsson och Zavisic ( 2006, s. 61) talar om det fria valet men samtidigt så är verkligheten begränsad. Kan denna

begränsning påverka ungdomarnas känsla i delar av identiteten och bidra till att de inte känner sig dugliga när de misslyckas med att skaffa sig ett arbete? Kanske kopplas känslan av oduglighet ihop med något skamfyllt i att behöva gå till Arbetsförmedlingen och be om hjälp, vilket i sin tur ger en negativ bild av Arbetsförmedlingen.

När det gäller åtgärder som Arbetsförmedlingen bistår med så var de flesta mycket nöjda. Dagens ungdomar dröjer längre med att göra sina val för att fundera på vad de vill enligt Olofsson och Zavisic 2006, s. 57-59). På så vis kan jag se att ungdomars praktik kan vara ett sätt att få prova på olika arbeten innan de väljer inriktning. Jag kan se att det är en bra möjlighet som underlättar för dem att slå sig in på arbetsmarknaden. Eftersom de flesta var nöjda med åtgärder och likaså Johan som snart fick arbete, har de fått bevisat att Arbetsförmedlingen kan vara till god hjälp vilket jag kan se leder till en positiv syn av Arbetsförmedlingen.

8.3. Slutord

Om vi går tillbaka till min bakgrund så väcktes idén till detta examensarbete utav tidi- gare studier som visar att många ungdomar har fel förväntningar av arbetsförmedlingen. Jag har nu fått möjlighet att ta del av ungdomars personliga åsikter och upplevelser av Arbetsförmedlingen och kan konstatera att det till viss del stämmer med tidigare studier. Det har varit mycket berikande att komma in på djupet av ungdomarnas tankar. Som blivande studie- och yrkesvägledare finns en möjlighet att i framtiden få arbeta med ar- betslösa ungdomar, och jag hoppas då kunna tillmötesgå dem på ett tillfredsställande sätt med hjälp av kunskap som jag med denna studie bär med mig.

KÄLLFÖRTECKNING