Ungdomars förväntningar och syn på Arbetsförmedlingen

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Ungdomars förväntningar och syn på

Arbetsförmedlingen

Young people’s expectations and views about the employment office

Susanna Brissman

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 poäng Höstterminen 2008

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Alan Harkess

FÖRORD

Att skriva denna uppsats har inneburit en resa med både toppar och dalar och med

många sömnlösa nätter som vägts upp mot många intressanta möten och berättelser.

Jag vill i första hand tacka respondenterna som gjort denna studie möjlig. Jag vill även

tacka min kontakt på Arbetsförmedlingen för all god hjälp främst med att finna villiga

intervjupersoner men även för den tid som togs för intressanta diskussioner med

relevans för min studie. Till min familj vill jag ge en ros för stöd och uppmuntran i mitt

skrivande. Sist men inte minst vill jag ge min pojkvän en eloge för sitt enorma stöd och

engagemang.

Malmö Högskola, November 2008

SAMMANFATTNING

Syftet med min studie har varit att ta reda på hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Utifrån detta har min ambition varit att söka efter möjliga orsaker till deras åsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med utvalda teorier. De teorier jag valt att använda mig av är: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har även använt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna.

Mitt ämnesval väcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbetsförmedlingen och att många ungdomar verkar ha fel förväntningar på vad de gör. Därför ville jag personligen ta del av ungdomars åsikter på ett djupare plan för att se hur deras syn på Arbetsförmedlingen ser ut.

Till alla som på något sätt kommer i kontakt med arbetslösa ungdomar i sitt arbete eller på annat vis ser jag denna studie som intressant läsning för att bättre kunna förstå hur de tänker och resonerar kring Arbetsförmedlingen.

För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersök-ning i form av intervjuer med fem ungdomar mellan 20-24 år som är eller har varit in-skrivna på Arbetsförmedlingen.

Resultatet visar att två av ungdomarna från början var negativa i sin syn medan de res-terande tre hade en neutral inställning. Efter inskrivning visar det sig att de flesta är po-sitivt överraskade av Arbetsförmedlingen medan en fortfarande är negativ till myndig-heten. Någon hade som förväntan att Arbetsförmedlingen skulle dela ut arbete och nå-gon att få hjälp med praktiska saker i sitt jobbsökande medan några inte hade några större förväntningar eftersom de inte visste något om myndigheten.

Den främsta orsaken till den positiva bilden av Arbetsförmedlingen tyder på ungdomarnas upplevelser av ett gott bemötande och en god personlig kontakt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

SAMMANFATTNING

1. INLEDNING

1.1. Bakgrund 6

1.2. Syfte och Problemformuleringar 7

1.3. Disposition 7

2. METOD

2.1. Metodval och genomförande 8

2.2. Urval 9

2.3. Etiska aspekter 10

2.4. Avgränsning 11

2.5. Intervjupersonerna 12

3. TIDIGARE FORSKNING

3.1. Forskning på liknande områden 13

3.2. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden 14 3.3. Ungdomars värderingar av arbetsmarknaden 15 3.4. Professionella möten på institution 15 3.5. Arbetsförmedlingen- en organisation 16

4. VAD KAN ARBETSFÖRMEDLINGEN ERBJUDA

UNGDOMARNA?

4.1. Arbetsförmedlingens uppdrag 18

4.2. Jobbgaranti för ungdomar 18

4.3. Tiden före jobbgarantin 19

5. TEORI- Ett socialpsykologiskt perspektiv

6. RESULTAT

7. ANALYS

8. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATS

9. KÄLLFÖRTECKNING

1. INLEDNING

A season made for joy

Detta är ett uttryck för ungdomstiden enligt en engelsk poet vid namn John Gay (se Rantakeisu, Starrin & Hagqvist 1996, s.11). Ungdomen är en tid av mycket glädje, det är mycket som händer och man skaffar sig mycket erfarenheter. Socialisation är en viktig del i utvecklingen och vänner, kärlek, pubbesök etc. är delar som bidrar till den (Rantakeisu, Starrin & Hagqvist 1996, s.11-12). Detta är den positiva bilden av ungdomens tid men när det gäller inträdet på arbetsmarkanden som ju också ingår i ungdomsåren så kan det se dystert ut för många. En studie visar att arbetslösheten tyvärr ökar bland våra ungdomar i Sverige och vi har gått från att vara ett land i Europa med låg ungdomsarbetslöshet till ett land med de högsta nivåerna (www.Ekonomifakta.se).

Vad som skiljer ungdomsarbetslöshet från vuxenarbetslöshet är att när det drabbar ung-domar så befinner de sig i en passage mellan barndom och vuxenliv. Det är då man formar sin identitet, attityd, värderingar och man har fullt upp med att försöka finna sin roll i det vuxna livet (Rantakeisu, Starrin & Hagqvist 1996, s.12 ). Det finns forskning som visar på att arbetslöshet kan påverka individens hälsa på många negativa sätt. En-ligt Harkman (1987, s. 197) så är ungdomar speciellt utsatta.

Jag har dock inte valt att lägga vikt på arbetslösa ungdomars hälsa i min studie, även om det är en intressant aspekt. Många av de arbetslösa ungdomarna väljer att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, vilket betyder att denna myndighet är den i samhället som främst får bemöta dessa ungdomar, och som jag ser har ett stort ansvar för dem. Just därför är det intressant att se vad ungdomarna egentligen tycker om denna myndighet, och vad de förväntar sig när de går dit, vilket har fått bli mitt huvudämne i denna studie. Med tanke på att ungdomen är en tid där man som jag ovan nämnde formar sin identitet, sina värderingar och attityd så är det av stor vikt vilket bemötande och hjälp de får i sitt inträde till vuxenlivet. Jag kan då se att Arbetsförmedlingen har en betydande roll för hur deras attityder och värderingar kring arbete i det fortsatta vuxenlivet kommer att bli.

1.1. Bakgrund

Under avsnittet Tidigare forskning i detta examensarbete nämner jag en tidigare studie som behandlar orsaken till negativa uttalanden om Arbetsförmedlingen (Rockstedt 2007). Slutsatsen där visade på flera orsaker, varav en att man kan se att människor har fel förväntningar på Arbetsförmedlingen.

I min sökning av ämnesval för detta examensarbete har jag inte kunnat undgå att många utlåtande berör just arbetslösa ungdomar och deras syn på Arbetsförmedlingen. Utifrån det väcktes mitt intresse i att personligen få möta några av samhällets ungdomar för att få ta del av hur deras förväntningar av Arbetsförmedlingen ser ut och hur de ser och upplever mötet med myndigheten, samt att analysera vad deras svar kan tänkas grunda sig på. Jag vill likaså ta reda på om synen förändras från tiden före till tiden efter inskrivning.

Till alla dem som anser att det är nödvändigt med en väl fungerande Arbetsförmedling i samhället anser jag att resultatet av denna studie är av vikt för att få en bättre förståelse över hur ungdomars upplevelser ser ut i mötet med myndigheten. Att ha fel förvänt-ningar kan jag se likna ett dilemma som jag har upptäckt i studie och yrkesvägledar-världen eftersom många verkar ha felaktiga förväntningar på vad de kan hjälpa till med. Tyvärr ser verkligheten inte ut som så att vägledaren har svaren på vad den sökande ska göra för utbildnings- eller yrkesval. Syftet är liksom på Arbetsförmedlingen att ge de sökande verktygen till att själva komma fram till vad de vill. Oavsett om man arbetar som arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare eller annat liknande yrke, är jag medveten om att man kommer att stöta på människor med fel förväntningar. Jag ser det därför som en berikande uppgift att få ta del av ungdomarnas tankar som avser denna studie, att få vara en i ledet till att förtydliga och förmedla vidare hur deras för-väntningar och syn på Arbetsförmedlingen ser ut. Jag kommer även i denna studie att tydliggöra vilka Arbetsförmedlingens insatser är när det gäller ungdomar för att kunna ställa det i relation till resultatet av denna studie.

1.2. Syfte och problemformuleringar

Syftet med min studie är att få insikt i hur arbetslösa ungdomar mellan 16-24 år resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Resultatet kopplar jag i en analys samman med teorier, tidigare studier samt

Ar-betsförmedlingens uppdrag för att försöka finna eventuella förklaringar till deras åsikter och upplevelser.

Jag har valt att utgå från följande problemformuleringar:

• Hur ser arbetslösa ungdomars förväntningar och syn på Arbetsförmedlingen ut före respektive efter inskrivning?

• Finns det någon skillnad i ungdomars syn på Arbetsförmedlingen före respektive efter inskrivning?

• Hur kan ungdomars upplevelser och åsikter om Arbetsförmedlingen eventuellt förklaras?

1.3. Disposition

Det första stycket är en kort sammanfattning av hela studien.

I uppsatsens inledning tar jag upp bakgrunden till mitt ämnesval och innebörden av det. Därefter redogör jag för mitt syfte med undersökningen och konkretiserar det i tre pro-blemformuleringar. Detta avsnitt följs av metod där jag förklarar hur jag gått tillväga i min undersökning genom att förtydliga genomförande och urval. Jag tar även upp etiska aspekter och avgränsning för studien. Avsnittet avslutas med en presentation av inter-vjupersonerna. Den tredje delen tar upp tidigare forskning inom området. I kapitel fyra beskriver jag kortfattat Arbetsförmedlingens uppdrag samt vad deras insatser är då det gäller ungdomar. Under teori redogör jag för vilka teoretiska utgångspunkter jag använt mig utav i studien. I materialredovisningen presenterar jag mitt resultat från mina in-tervjuer utifrån mina tre övergripande teman 1) Förväntningar och syn på Arbetsför-medlingen före inskrivning, 2) Upplevelsen och synen på ArbetsförArbetsför-medlingen och dess tjänster efter inskrivning, 3) Eventuella förändrade synsätt på Arbetsförmedlingen. I det sjunde avsnittet görs en analys av insamlat material som slutligen följs av en avslutande diskussion.

2. METOD

2.1. Metodval och genomförande

Jag har valt att utgå från ett naturalistiskt synsätt, vilket handlar om att se det sociala som verklighet och att fånga respondenternas egna perspektiv. I denna metod använder man sig av respondentens egna ord men man upptar ändå en viss teknik för insamling av data (Ryen 2004 s. 32). Då min studie handlar om att få ta del av ungdomars åsikter och personliga upplevelser så känns det rimligt för mig att se på det med naturalistiska ögon.

För att få möjlighet till en så bred aspekt som möjligt vore egentligen en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning lämpligt. Jag är dock något skeptisk till det efter-som en kvantitativ metod enligt Bell (2000, s. 13) handlar om att få mätbara resultat, vilket jag inte anser är relevant då det är ungdomars åsikter och upplevelser som jag vill belysa. Jag kan även se en risk med enkäter vad det gäller reliabiliteten, då jag tror att man inte alltid tänker till tillräckligt utan bara kryssar för olika alternativ utan större betänkligheter. Reliabiliteten kan enligt Bell (2000, s 89) beskrivas som hur tillförlitligt något är, med andra ord ett mätinstrument hur pass lika resultatet ser ut vid olika tillfäl-len. Bell (2000, s. 13) beskriver liksom Ryen (2004, s 13) att en kvalitativ metod hand-lar om att ta reda på upplevelser och att insikt är av större intresse än statistik vilket bättre stämmer överrens med mitt syfte. Jag anser att det viktigaste att få fram i min stu-die handlar om kvalitet och inte kvantitet.

Efter att jag tilldelats fem namn utifrån frivillig basis började jag med att sända ett text-meddelande via telefon för att förbereda dem på att jag skulle kontakta dem veckan därpå för att boka tid när och var intervjuerna skulle förläggas. När jag sedan ringde upp dem försäkrade jag mig om att de fortfarande var villiga att ställa upp, för att på så vis undvika eventuellt bortfall. Via telefon förklarade jag mitt syfte med min studie, samt upplyste dem om att samtalen skulle spelas in och bad därför om deras samtycke. Inter-vjuerna kom att äga rum antingen i respondentens eller i intervjuarens hem. Intervjutek-niken inom den naturalistiska forskningen är av stor vikt för att kunna fånga upp san-ningen och består bland annat utav att intervjuaren vidtar en neutral roll och låter re-spondenten få tid för att uttrycka och formulera sina svar ( Ryen 2004, s. 65). Detta var något jag hela tiden hade i åtanke under intervjuerna. Enligt Ryen (2004, s. 65) bör en

intervjuguide inte vara allt för detaljerad, utan intervjun bör hållas spontant men ändå bör det finnas ett underlag av något slag. Enligt Bell (2000, s.121-122 ) är en halv-strukturerad guide det ideala, som består av en någorlunda bra struktur samtidigt som det lämnas öppet för att prata om det som är viktigt för respondenten.

Utifrån mitt syfte med studien valde jag att utforma följande tre övergripande teman som fick utgöra grunden i min intervjuguide (se bilaga 1).1) Förväntningar och syn på Arbetsförmedlingen före inskrivning, 2) Upplevelsen och synen på Arbetsförmedlingen och deras tjänster efter inskrivning, 3) Eventuella förändringar i synsättet.

Intervjuguiden innehöll dock något många frågor som jag visste att jag ville ha svar på vilket kan ses som allt för strukturerat men för mig handlade det bara om en trygghet för att inte missa viktig information, och genom detta tillvägagångssätt undvek jag att hamna allt för mycket utanför ramarna. Dock hände det att vi kom in på en del mindre relevanta aspekter och därför kommer jag inte att redogöra alla svar utan endast det som är av vikt för denna studie.

I min analys har jag gått tillväga på så vis att jag till en början sorterade bort det som gick utanför ramarna i mina tre teman. Miles & Huberman beskriver att reducering av data sker mer eller mindre under hela arbetets gång beroende på till exempel olika te-man eller val av metod (se Ryen 2004, s. 116). Jag sorterade sen fakta under fyra föl-jande kategorier: första bemötande, personlig kontakt, åtgärder och kontrollfunktion. Utifrån det har jag försökt att finna mönster och orsaker till respondenternas åsikter ge-nom att koppla det till olika teoretiska ansatser.

2.2. Urval

En kontakt på Arbetsförmedlingen på en ort i västra Sverige hjälpte mig att tillfråga ungdomar som är eller varit inskrivna på Arbetsförmedlingen om de var villiga att ställa upp i en intervju. Trost (2005, s. 120 ) beskriver bekvämlighetsurval som en metod när man ska göra ett urval, vilket man kort kan säga innebär att man tar vad man enklast finner. För mig var det bekvämt att låta min kontakt på Arbetsförmedlingen göra ett ur-val eftersom jag ville undvika risken av ett selektivt ur-val från min sida. Jag anser att bak-grunden hos dessa ungdomar inte var av vikt för min studie och såg det därför som att slumpen fick avgöra. Jag är dock medveten om att min kontakt gjorde ett selektivt

ur-val, men endast av den anledningen att han var mån om att jag skulle få personer som hade förmågan att tala för sig och inte var rädda för att uttrycka sina åsikter, vilket jag ser som en fördel för att få ut så mycket som möjligt av mina intervjuer. Enligt Ryen (2004, s. 85) är det bra att lägga vikt vid personer som man vet har mycket att komma med. Urvalet gjordes bland fem personer mellan 16-24 år och fördelningen resulterade i tre killar och två tjejer mellan 20-24 år. Förklaringen till att urvalet skedde mellan 16-24 år beror på att det är de åldrar som ingår i kategorin arbetslösa ungdomar enligt Arbets-förmedlingens mått. Att antalet blev just fem beror på att jag ser det som rimligt av vad jag bör klara av tidsmässigt, och jag ser det som tillräckligt många för att få ett nog så brett resultat av olika personers åsikter.

2.3. Etiska aspekter

Jag har utgått från Vetenskapsrådets (1990) huvudkrav för att skapa ett rättesnöre i rela-tionen mellan mig som undersökare och respondenterna. Dessa fyra huvudkrav är in-formation, samtycke, konfidentialitet samt nyttjandekravet. Jag har även tagit till mig råd vad det gäller etik från flertalet författare. Jag informerade personerna om mitt syfte med studien samt att medverkan är frivillig, vilket betyder att de när som helst hade möjlighet till att avbryta om de så önskade. Jag har använt mig av fingerande namn för att respondenterna inte ska kunna identifieras. Då jag valt att citera vissa frekvenser från mina intervjuer var jag noga med att först tillfråga respondenterna om lov. Detta efter-som Trost ( 2005, s. 107 ) påpekar att det kan finnas en risk att man kränker personens integritet genom direkta upprepningar av talspråk eller liknande. Jag klargjorde även att samtalen kom att spelas in men att resultatet som framkommer av intervjun endast kommer att användas i forskningssyfte. Slutligen rekommenderade jag respondenterna att ta del av mitt forskningsresultat, dels för att försäkra att de inte på något sätt upple-ver att jag misstolkat deras svar men även för att de ska se sin medupple-verkan som menings-full.

Efter att jag kommit en bit in i mitt arbete gick det upp för mig att jag missat en viktig aspekt vad det gäller etiken i min studie. Jag insåg att eftersom jag fått hjälp av en kon-takt på Arbetsförmedlingen med att tillfråga fem ungdomar om att medverka så betyder det att denna person har vetskap om vem det är som deltar. Detta motsäger det jag utlo-vat med att ingen ska kunna identifieras. Jag blev tveksam över hur jag skulle gå

till-väga med mitt dilemma men jag bestämde mig för att efter varje intervju på ett noggrant sätt förklara situationen för respondenterna. Varför jag inte gjorde det före själva inter-vjun var för att de inte skulle riskera att bli hämmade i sina svar. För att personerna inte skulle känna sig lurade på något sätt var jag mycket noga med att förklara att de hade all rätt att ångra sitt deltagande och dra sig ur. Lyckligtvis så var det ingen utav dem som hade några invändningar om detta. Jag vill även poängtera att när det gäller mina frågor kring bemötande och personlig service så har fler av deltagarna varit i kontakt med flertalet handläggare vilket betyder att det inte ska gå att utläsa vem det är de uttalar sig om. Men jag är ändå medveten om risken att personen på Arbetsförmedlingen eventuellt kan känna igen sig i det som sägs.

Jag vill även tillägga att när jag upptäckte detta dilemma sökte jag upp min kontakt på Arbetsförmedlingen för att bekräfta att denna person var på det klara över vad mitt etiska dilemma innebar. Detta tillsammans med respondenternas godkännande anser jag mig gått rätt tillväga för att undvika att någon på något sätt ska känna sig utsatt.

2.4. Avgränsning

När man väljer att skriva en uppsats som berör arbetslösa ungdomar och Arbetsförmed-lingen är det lätt att halka in på alla möjliga aspekter kring området då det är ett omdis-kuterat ämne i samhället. Jag inser att då jag har valt att se på ungdomars syn och för-väntningar så kan det innebära åsikter om mycket rörande vad myndigheten sysslar med samt vad ungdomar får uppleva när de kommer i kontakt med Arbetsförmedlingen. För att nämna något kan det handla om deras bemötande, åtgärder, information eller inskriv-ning. Jag kände och att jag på något sätt behövde begränsa mig för att inte riskera att ar-betet blev för stort och då tiden känns för knapp för att gå in på precis alla aspekter. Jag har därför valt att se på följande fyra aspekter när det gäller ungdomars syn:

1) bemötandet vid första kontakten, 2) relation med handläggare, 3) Arbetsförmedling-ens åtgärder, 4)Arbetsförmedlingen som kontrollfunktion. Jag är medveten om att in-formation är en stor och viktig del av Arbetsförmedlingens uppgifter men väljer ändå att utelämna det i denna studie.

2.5. Intervjupersonerna

Jag har valt att inte göra någon specifik presentation av respondenternas bakgrund då jag inte anser det relevant för denna studie. Vad som kan vara intressant att veta är att det är två tjejer och tre killar. Urvalet gjordes bland ungdomar mellan 16-25 år men re-sultatet blev åldern mellan 20-24 år. De har fått följande fingerande namn Sara, Jimmy, Lisa, Karl och Johan. Johan har endast varit inskriven på Arbetsförmedlingen en gång medan resterande fyra varit inskrivna flertalet gånger. Anders och Lisa är i nuläget ar-betslösa på heltid medan Sara är utskriven och har full sysselsättning. Karl och Johan är inskrivna men har även timanställning.

3. TIDIGARE FORSKNING

3.1. Forskning på liknande områden

Det finns en mångfald av studier och forskning kring ämnet arbetslöshet i flera olika aspekter och jag har därför fått sålla för att välja några av dem som jag anser vara rele-vanta för min uppsats. Jag börjar med att nämna några som handlar om liknande ämnen för att eventuellt kunna dra liknelser till mitt resultat. Efter det behandlar jag ungdomars värderingar av arbete och deras inträde på arbetsmarknaden, vilket jag ser till viss del kan ligga till grund för deras syn på Arbetsförmedlingen. Tidigare forskning kring om-rådet professionella möten på institution och Arbetsförmedling som organisation ser jag likaså som högst relevant för att finna förklaringar till respondenternas upplevelser av arbetsförmedlingen.

Det finns många uttalanden med mycket negativ kritik mot Arbetsförmedlingen och en uppsats tar upp just vad orsaken bakom det kan tänkas bero på (Rockstedt 2007). En av slutsatserna i denna studie är dock att många har fel förväntningar på Arbetsförmed-lingen, vilket även framkommer i flertalet liknande studier.

En annan undersökning i uppdrag av Arbetsförmedlingen belyser hur ungas attityder till myndigheten ser ut, samt till olika yrken och jobbsökande. Undersökningen visar bland annat att sex av tio av ungdomarna har som förväntan att Arbetsförmedlingen ska ”se till” att de får ett jobb, vilket inte stämmer med deras uppdrag

(www.Arbetsformedlingen.nu).

År 2004 utfärdades en studie om ungas syn på arbete (Ungdomsstyrelsen 2004:6). Här kom man fram till att attityder ser olika ut för olika åldersgrupper i ungdomsåren. De menar även att värderingarna av arbete påverkas av vilken erfarenhet man har av ar-betsmarknaden. I resultaten av denna studie kom man fram till två frågeställningar som de inte lyckades besvara. 1) Ser arbetsmarknaden ut som den gör för att olika grupper värderar samma egenskaper olika? 2) Värderar olika grupper samma egenskaper olika för att arbetsmarknaden ser ut som den gör?

En uppsats av Kadrijaj och Kirkebaek (2006) har till syfte att belysa mötet mellan en ar-betslös och Arbetsförmedlingen ur bådas perspektiv där de eftersöker personliga

upple-velser av mötet. Där kom de fram till att det främst är den personliga kontakten som är viktigt för de arbetssökande. Många av dem tyckte att det är svårt att bygga upp en för-troendefull relation, eftersom handläggarna har ont om tid och att de inte alltid vet vem som är deras handläggare. Tidsbristen känner förmedlarna själva till, vilket bidrar till att de inte kan hjälpa till så mycket som de önskar. Vad det gäller den kontroll som Arbets-förmedlingen utövar upplever en del enligt studien det som ett hot, eftersom det blir en press när de redan känner sig utsatta som arbetslösa. I studiens diskussion menar för-fattarna även att arbetsförmedlarna har ett svårt yrke då de ofta ställs inför omorganisa-tioner och har krav både från de arbetssökande och med de regler de har att efterfölja som en myndighet i samhället.

År 2005 utfärdades en rapport av Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) där man tittade på akademikers syn på Arbetsförmedlingen (Wennström & Diehl 2005). Rapporten tar upp sökandes subjektiva upplevelser av Arbetsförmedlingens arbete och vad dem efterfrågar när det gäller kontakt, service och bemötande. Det mest överras-kande resultatet i studien var enligt författarna att det rådde så stora variationer i akade-mikernas åsikter beträffande Arbetsförmedlingen.

3.2. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden

Ungdomsarbetslösheten är konjunkturberoende vilket är en orsak till att ungdomars in-träde på arbetsmarknaden fördröjs allt mer, men även att det ställs allt högre krav på dem när det till exempel gäller utbildning. Många väljer dock att studera längre, varför det kan vara en orsak till det sena inträdet. Många arbetsgivare föredrar att anställa hög-skolestuderande på deltid istället för de lågutbildade på heltid, vilket gör att de går miste om de jobb som de skulle behöva för att vuxenetablera sig på arbetsmarknaden. Man talar om en ny ungdomskultur i dagens samhälle som är individualiserad, vilket påver-kar inträdet på så vis att de hellre väljer att resa eller fundera på vad de vill med framti-den. Det råder större valfrihet även vad det gäller yrke eller utbildning. samtidigt som det kan vara positivt, kan denna beslutsprocess vara svår för många och därför väljer många att skjuta upp sina val. Man talar om det fria valet samtidigt som det faktiskt är begränsat. Man ska välja något som är intressant, bra lön och så vidare. Arbetet har bli-vit en yttring för den individuella identiteten (Olofsson & Zavisic 2006, s. 57-61).

3.3. Ungdomars värderingar av arbetsmarknaden

Fürth et al (2002 s. 11-12, 14) beskriver hur 40-talisterna allt mer börjar avta från ar-betsmarknaden vilket innebär att 70- och 80-talisterna kommer att dominera. De menar vidare att dessa ungdomars värderingar om arbetslivet inte stämmer helt överrens med 40-talisternas syn på arbete, vilket ju inte är konstigt, då de har växt upp under olika för-hållanden i samhället. Det menas att i dag har individuella värderingar större utrymme än förr, varför det är viktigt att se på dagens ungdomars värderingar och åsikter som ju ska bestämma i samhället framöver. Eftersom det var vanligare förr att ha samma vär-degrund som sina nära och att det inte ser likadant ut i dag, så betyder det att tidigare generationers syn och värderingar inte går i arv i samma utsträckning som förr, utan det är individens egna tankar som allt mer regerar. Förutom att samhället ser annorlunda ut i dag så finns det andra motiv till varför ungas åsikter ser ut som de gör i som till exem-pel att de växer upp med internationella aspekter där ifrågasättandet är ett naturligt in-slag, de är mer välberesta vilket ger dem större erfarenhet av världen, de saknar i större utsträckning vuxna i sin omgivning att se upp till och vänder sig därför till vänner eller media för stöd.

Fürth et al (2002, s. 44) beskriver att dagens unga är individualister som vill utveckla sin egen personliga potential, och de söker en trygghet som gör dem oberoende. Ung-domar vill även i allt större utsträckning vara med och kunna påverka sina val. I arbets-livet vill de ha frihet, vilket bidrar till att arbetsgivare kommer att behöva erbjuda dem många möjligheter. De värnar om respekt och bekräftelse för sina prestationer. Fürth et al (2002, s. 69 ) menar vidare att värderingar av allt fler slag är vanligt och anser därför att bakgrund hos individen är oviktigt för arbetet. Allt detta ställer högre krav på arbets-givarna för att kunna locka till sig arbetskraft och viktigt är att de visar förståelse för ungdomars värderingar.

3.4. Professionella möten på institution

När Gordan (2004, s. 21-22) talar om institutioner menar han i detta sammanhang organisationer där professionella samtal äger rum, som till exempel Arbetsförmed-lingen. Han menar att dessa institutioner oftast går under politisk styrning och har upp-satta mål, samt begränsade resurser som påverkar hur samtalen gestaltas. Gordan (2004,

s. 26-27 menar vidare att så kallade informella mål handlar om det förhållningssätt som institutionen och dess personal tillhandahåller. Detta förhållningssätt som grundar sig på värderingar är det som blir utsatt när organisationen tvingas främja vissa åtgärder på grund av begränsade resurser, vilket ofta kan drabba klienten i slutändan. I många fall kan det innebära att samtalaren agerar på sitt eget sätt och därmed kanske hamnar i osämja med ledningen, vilket i sin tur leder till en negativ riktning för dennes arbete. Givetvis påverkar detta atmosfären i samtalet med klienten. Kan samtalaren då

tillfredsställa klientens behov av institutionens mål och kompetens? I liknande fall torde en handledare för samtalaren vara på plats antyder författaren (Gordan 2004, s. 26-27).

Vidare menar Gordan (2004, s. 28-29) att yttre premisser är något som påverkar samtalets utformning, så som byggnadens arkitektur, miljön i väntrummet,

samtalsrummet och klädsel. Inre faktorer som påverkar kan vara klientens motivation till att vilja samtala, klientens attityd och känslor, vilket är viktigt att samtalsledaren bevakar för att kunna förstå. Det är heller inte ovanligt att klienten bär med sig upplevelser, attityder och fördomar vilket bidrar till att personen värderar

samtalsledaren utifrån det. De upplevelser som personer har med sig genom med tidigare möten med andra institutioner eller andra personers uttalanden påverkar givetvis de förväntningar som råder hos klienten. Både omedvetna och medvetna minnen och upplevelser påverkar relationen och de negativa sådana kan bli ett hinder för en förtroendefull relation. Speciellt är de inledande mötena i en relation riskfyllda. Man ska även vara medveten om att klienter bär med sig attityder och förväntningar utifrån den bild de har av samtalarens yrkesroll och tack vare institutionens

förväntningar kan det vara svårt för samtalaren att vara sig själv alla gånger då man ska följa vissa rollanvisningar. Klienten och samtalaren kommer även många gånger från olika kulturer eller olika miljöer vilket också inverkar på relationen (Gordan 2004, s. 28-29, 42-49).

3.5. Arbetsförmedlingen - en organisation

Holmblad-Brunsson (2002, s. 7, 63) menar att ordning i en organisation sker genom att man följer vissa regler. Enligt Giddens (2003, s. 299) är organisationer av stor vikt i da-gens samhälle jämfört med förr, och de statliga organisationerna följer oss hela livet ge-nom att samla information och registrera oss på olika vis. Vi till och med föds i en

or-ganisation (sjukhus) och kanske även dör där. Vi är i kontakt med en oror-ganisation ge-nom det mesta vi gör i vår vardag som till exempel att tala i telefon, använder vatten, ser på TV etcetera. Vi är omgivna av alla möjliga olika typer av organisationer som sam-spelar med varandra.

Giddens (2003, s. 300) menar vidare att organisationer besitter en makt genom sitt stora inflytande vilket bidrar till att de kan utöva viss kontroll. En myndighet är ett exempel på en sådan organisation som kräver vissa saker av oss människor som att betala skatt eller att följa lagar. Detta leder till att människor känner sig maktlösa och inte har möj-lighet till att göra motstånd. Enligt Ahrne (1989, s. 98) har det under tidens gång skett flertalet omorganisationer av Arbetsförmedlingen och han menar att den socialdemo-kratiska politiken har försökt att genomföra en anti-byråkratisk organisation med mer serviceanda. Denna tanke med myndigheten som en serviceorganisation har sedan fun-nits med hela tiden genom den moderna Arbetsförmedlingsverksamheten i Sverige. Vi-dare menar man att man till viss del fått bort delar av byråkratin, men att det ändå inte helt verkar försvinna då den styrs av regler.

4. VAD KAN ARBETSFÖRMEDLINGEN ERBJUDA

UNGDOMARNA?

Arbetsförmedlingen har diverse tjänster och åtgärder att erbjuda arbetssökande perso-ner. Jag kommer i detta avsnitt börja med att redogöra för deras huvudsakliga statliga uppdrag. För att begränsa mig har jag medvetet valt bort att beskriva det som inte berör arbetssökande ungdomar, utan väljer att redogöra för den så kallade Jobbgarantin som är den politiska åtgärd som i dag finns för ungdomar. Då denna Jobbgaranti träder in först efter att de varit inskrivna i tre månader, gör jag även en kort beskrivning av vad som gäller de tre föregående månaderna.

4.1. Arbetsförmedlingens uppdrag

Riksdagen och regeringen ger Arbetsförmedlingen sitt uppdrag. Det allomfattande målet för Arbetsförmedlingen är att inrikta sig på att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt vilket de gör på följande sätt:

• Effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbets-kraft.

• Prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. • Bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.

I uppdraget framkommer även att Arbetsförmedlingen ska utövas på ett effektivt, en-hetligt och rättssäkert sätt. Arbetsförmedlingen ska bedrivas på liknande vis i hela lan-det och anpassas till allas olika behov. Man menar även att verksamheten ska leda till en ökad rörlighet rent yrkesmässigt och geografiskt hos de arbetssökande. Myndigheten har även i uppdrag att se till att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställnings-försäkring. Arbetsförmedlingen får inte på något sätt förvränga arbetsmarknadens kon-kurrens så till vida att det inte handlar om arbetsmarknadspolitik. Mångfald och mot-verkan av diskriminering är också något som Arbetsförmedlingen ska understödja (www.Arbetsformedlingen.se).

4.2. Jobbgarantin för ungdomar

Den tredje december år 2007 trädde jobbgarantin för ungdomar i kraft och ersatte de så kallade kommunala ungdomsprogrammen (www.DN.se). Målsättningen med

jobbgarantin är att minska arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 24 år. Syftet är att ungdomarna ska komma ut i arbete eller påbörja en utbildning så snart som möjligt genom att man erbjuder passande åtgärder. För att man ska få medverka krävs att man varit anmäld som arbetssökande minst tre sammanhängande månader och omfattningen av aktiviteterna får vara i högst 15 månader (www.Arbetsformedlingen.se).

Vad det gäller jobbgarantin för ungdomar handlar det om att sätta individen i centrum och stor vikt läggs på att matcha ungdomar mot lediga arbeten. Enligt svensk författ-ningssamling förordning 2007:813 om jobbgaranti för ungdomar finns flertalet bestäm-melser för vad Arbetsförmedlingen är skyldiga att bistå ungdomarna med. Paragraf 2 säger att Arbetsförmedlingen ska genomföra en fördjupad kartläggning samt ge det stöd åt individen som anses behövas för att kunna genomföra det som överenskommit i den individuella handlingsplanen. Enligt paragraf 6 skall ungdomarna omfattas av en för-djupad kartläggning, studie och yrkesvägledning och jobbsökaraktiviteter med coach-ning. Vidare ska dessa aktiviteter så småningom kombineras med arbetspraktik och ut-bildning. Med utbildning menas kortare yrkesinriktad utbildning som har till syfte att underlätta för individen att få ett arbete. Även en kortare teoretisk utbildning som syftar till att börja eller återgå till utbildning är ett alternativ (www.Riksdagen.se). Det finns sammanlagt sjutton paragrafer i denna förordning men jag väljer att inte redogöra för alla då jag inte anser att de är av vikt för denna studie. Vad som dock kan vara intressant att veta är att enligt paragraf 14 har man under tiden som man medverkar i jobbgarantin rätt till ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning

(www.Riksdagen.se).

4.3. Tiden före Jobbgarantin

När de skriver in sig första gången ska det upprättas en handlingsplan i samråd med en handläggare på Arbetsförmedlingen. Denna plan ska anpassas på det vis som tydligast visar vägen till ett arbete och den ska fungera som att avtal mellan båda parter. Allt som sker i interaktionen dem emellan under tiden som arbetssökande skall i planen doku-menteras. Likaså ska det dokumenteras vilka av Arbetsförmedlingens tjänster som sva-rar mot individens behov i arbetsmarknads syfte (www.Arbetsförmedlingen.se). In-stansen har till ansvar att kontrollera att de som har arbetslöshetsersättning aktivt söker arbete, det som man i dagligt tal kallar för kontrollfunktion. Detta gör man genom att

individen redogör för de aktiviteter som utförts. Om detta inte uppfylls så är de skyldiga att meddela arbetslöshetskassan (www.Arbetsformedlingen.se).

5. TEORI- ett socialpsykologiskt perspektiv

De teorier jag valt behandlar olika aspekter av begreppet socialisation, identitet, roller samt attityder. Jag kan se att de står i relation till varandra och de går alla under ett socialpsykologiskt perspektiv. Valet känns naturligt eftersom jag ska belysa interaktion mellan ungdomar och Arbetsförmedlingen och det är just interaktion mellan individ och samhälle som socialpsykologin handlar om enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 11). Jag kommer att använda mig av socialisation för att det hjälper mig att belysa

ungdomars intag av värderingar och attityder i uppväxten ( Angelöw & Jonsson 1998, s. 78). Detta kan jag se påverka ungdomars syn på Arbetsförmedlingen. Sedan tar jag upp frågor kring identitet som även den formas i samspel med andra (Giddens 2003, s. 78). Om ungdomarna får inleda sitt vuxenliv som arbetslösa kan jag se att det kan vara med och forma eller påverka deras identitet. Rollteori ser jag som relevant i denna studie just för att se hur de roller som omger de unga kan påverka deras beteende samt påverka deras värderingar kring de personer som arbetar på Arbetsförmedlingen. Slutligen redogör jag för attityder som kan förklara människors inställning till olika ting

(Angelöw & Jonsson 1998, s. 32) och kan därför hjälpa till att förklara respondenternas åsikter.

Enligt Angelöw och Jonsson (1998, s.11,15) handlar socialpsykologi om förhållandet mellan individ och samhälle samt samspelet mellan människans beteende och samhället och hur de påverkar varandra. Det handlar om att kunna förstå och även förklara inter-aktionen av människans tankar, känslor och beteende, i detta samhälle innefattas männi-skor både i grupp och som enskilda samt som materiella ting och olika institutioner. Författarna beskriver socialpsykologin som gränslandet mellan sociologi som främst studerar samhället och psykologi som riktar sig åt individen.

5.1. Socialisation

Enligt Angelöw och Jonsson (1998 s. 78-79) avser begreppet de vuxnas påverkan till de unga som inte är fullt utvecklade för samhällslivet. Det kan sägas handla om barnets väg in till vuxenlivet. Författarna menar vidare att socialisation är en livslång process där överföringen av värderingar, attityder och kunskaper ständigt pågår mellan individer och grupper i samhället. Man vill försöka besvara hur samhället påverkar individers

personlighet. Giddens (2003, s. 42) menar att socialisationen möjliggör för människan att utveckla sina förmågor. Angelöv och Jonsson (1998, s. 78-79) delar in begreppet i primär och sekundär socialisation där den primära står för att tillfredsställa utveckling under de första levnadsåren vad det gäller motorik, känslor och den sociala biten. Detta sker genom familjen och föräldrarna men även genom dagis eller liknande. Men sociali-sering kan även ses som en livslång process där människan ständigt utvecklas genom det sociala spelet (Giddens 2003, s. 42). Sekundär socialisation handlar om att männi-skan anpassas till samhällets normer, vilket ofta sker genom utbildning och liknande. Tertiär socialisation är ett tredje begrepp som står för hur människan påverkas till att få vissa värderingar genom till exempel olika partier, reklam, TV eller andra grupper. Be-roende på generation så kan överföring av normer och värderingar se olika ut beBe-roende på hur samhället förändras. En viktig aspekt är att trots att människor införlivar sam-hällets normer genom internalisering så kan det även förekomma så kallad externalise-ring vilket innebär att när man införlivat verkligheten försöker förvandla den efter sitt eget behov. Enligt psykoanalytikern Erik Homburger Eriksons så sker utveckling av människan i samspel med andra och samhället. I hans teori om utveckling delar han in människans utvecklingsfaser i åtta stadier från födseln till ålderdom. Den sjätte fasen behandlar tidig vuxenålder mellan 21 och 35 år och företräder den period då människan träder in i arbetslivet eller väljer att studera. Det är också här som umgänget med andra blir mäktigare. Om allt går vägen upplever individen en identitetskänsla av kärlek och upplevelse av social gemenskap (Angelöw & Jonsson 1998, s. 78-82).

5.2. Identitet

Giddens ( 2003, s. 43) förklarar att människans socialisation ligger till grund för vår identitet och utveckling av självständighet. Begreppet kan man säga generellt innefattar hur människan uppfattar sig själv och vad som är meningsfullt för dem i livet. Giddens (2003, s. 43-44) tar vidare upp två olika typer av identitet: 1) social identitet som visar på vad personen i fråga är som till exempel polis, advokat, mamma eller hemlös. Man kan säga att den grundläggs på gemensamma värderingar och mål. 2) Den personliga identiteten är mer särskiljande mellan individer än den sociala. Här utvecklas man i samspel med omgivningen och formar på så vis sin bild av sig själv. Den offentliga och

den personliga världen kopplas samman i interaktion. Det centrala är individens eget agerande och valfrihet.

5.3. Roller

Enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 32) undersöker rollteorin hur de sociala rollerna påverkar människans beteende, samt hur olika rollers funktion ser ut och hur

förväntningar på specifika roller som innehar en bestämd ställning i samhället ser ut . Sociala roller är internaliserade av individerna i samhället, vilket betyder att de förenar sitt jag med uppfattningar som kommer utifrån. Med andra ord att man tar över eller tar till sig normer från till exempel föräldrar, massmedia eller andra värderingar och normer som existerar i samhället och gör de till sina egna förväntningar på oss själva. Man kan särskilja två olika typer av roller inom socialpsykologin som är dels tillskrivna roller som man innehar utan att kunna påverka det, som till exempel att man föds till flicka eller pojke. Den andra typen är förvärvade roller som vi själva tilldelar oss genom till exempel en yrkesroll. Sociala roller formges ständigt i samspel mellan människor och samhälle och att rollförväntningar kan se olika ut (Angelöw & Jonsson, 1998, s. 32-34).

Författarna menar vidare att man kan särskilja intra-rollkonflikter där de menar att de personer som befinner sig i liknade roller inom samma ställning möts av olika förvänt-ningar av vad som är det rätta rollbeteendet. Inter-rollkonflikter däremot handlar om att det riktas olika förväntningar då en människa besitter flera olika positioner. Exempel på dessa olika rollkonflikter kan ske mellan organisation och kunder. Arbetslösa försöker på många sätt sälja sig själva och sin arbetskraft, men när ingen tar emot den kan det leda till mistande självkänsla och en känsla av att vara oduglig (Angelöv & Jonsson 1998, s. 35, 37-38).

5.4. Attityder

Angelöw och Jonsson (1998, s. 170) delar in attitydbegreppet i tre grundläggande delar. 1) En tanke eller kunskapskomponent som förklarar de uppfattningar man har om

ett föremål, situation eller om en person.

2) En känslokomponent som visar på vilka typ av känslor vi har till föremålet, situationen eller personen.

3) En handlingskomponent som visar på hur vi agerar utifrån den aktuella personen eller situationen.

Angelöw & jonsson ( 1998, s. 171) förklarar vidare att attityder kan medverka till att nå våra mål och tillfredsställa vissa behov. Eftersom vi tidigare i livet format våra värderingar genom erfarenheter vet vi hur man ska uppnå mål som ger belöningar. Attityder hjälper även till att begripa världen och det som sker omkring oss och med hjälp av våra attityder vet vi hur vi ska hantera vardagens bestyr. Attityder hjälper även till att värna om vår självkänsla och försvara oss mot kritik, samt att vi vågar uttrycka vad vi tycker. Viktigt är också att attityder inte ska likställas med beteende, utan ofta säger man en sak men agerar på ett annat vis. Vad det gäller förändring av attityd menar man att det låter mer trovärdigt om någon uttalar sig som är expert på ett område än att man för fram ett budskap för egen vinnings skull.

6. RESULTAT

Jag kommer i detta avsnitt att redovisa mina intervjuer av de fem personer som deltagit i studien. Jag har fångat respondenternas upplevelser och syn på Arbetsförmedlingen ge-nom att dela upp deras berättelser i tre teman: 1) Förväntningar och syn på Arbetsför-medlingen före inskrivning, 2) Upplevelser och synen på ArbetsförArbetsför-medlingen och deras tjänster efter inskrivning och 3) Eventuella förändringar i synsättet på Arbetsförmed-lingen. Jag kommer att presentera resultatet från varje intervjuperson under varje tema i turordningen Sara, Anders, Lisa, Karl och Johan. Jag har även valt att citera vissa delar av deras uttalanden.

Tema 1: Förväntningar och syn på Arbetsförmedlingen före inskrivning

I detta första tema bad jag personerna att gå tillbaka till tiden före de varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och därifrån plocka fram vad de visste om myndigheten, om de hört något om den och i så fall vad, samt vad de hade för syn och förväntningar på myndigheten.

1) Saras bild av Arbetsförmedlingen var övergripande negativ både när det gäller

be-mötande och åtgärder. Hon hade hört mycket om myndigheten ifrån sin mamma som blivit utsatt för otrevligt bemötande. Sara hade synen av att det var en kontrollfunktion mer än en hjälpfunktion. Inför första besöket på Arbetsförmedlingen var Saras förväntan att få hjälp med att utforma ett personligt CV och liknande saker, vilket hon upplevde att hon inte fick mycket hjälp med det. ”Arbetsförmedlingen var för mig ett deprime-rande ställe som ser väldigt tråkigt ut och man vill helst dra sig ifrån att gå dit”.

2) Anders bild av Arbetsförmedlingen var i princip att de delade ut jobb. Han hade

var-ken en negativ eller positiv bild och gick dit med en neutral inställning. Hans förvänt-ningar på vad han skulle få hjälp med var att de skulle tilldela honom ett arbete som passade efter att de frågat honom vad han var bra på. ”Man trodde att det skulle gå rela-tivt snabbt med att skriva in sig och att de sen skulle höra av sig eller någonting, så tror jag att många tror”.

3) Lisa hade en ganska negativ syn på Arbetsförmedlingen.

Jag tänkte att nä, man är väl värsta loosern om man går dit och det är ett skitställe där de inte bryr sig om en, utan man ska gå dit för att de ska ha koll på en.

Anledningen var att hennes mamma uttalat sig negativt om myndigheten som såg det som ett misslyckande att behöva gå dit. Egentligen visste Lisa inte alls vad de gjorde på Arbetsförmedlingen utan hon trodde bara att man skulle skriva in sig och sen skulle de hålla koll på henne efter att de gett henne uppgifter att redovisa för dem. Hon menar dock att hon var öppen i sina förväntningar över vad de hade att erbjuda. Lisa såg fram mot att utifrån sitt behov bli tilldelad en åtgärd av Arbetsförmedlingen för att få något att sysselsätta sig med.

4) Karls uppfattning av Arbetsförmedlingen var att det var ett ställe som vuxna inte

tyckte om. Förutom det hade han endast andras bild med sig som inte var så positiv. Karl försökte att gå dit med en öppenhet utan att låta sig påverkas av det negativa han hört utan blev i stället nyfiken på vad de kunde erbjuda. Hans förväntan var inget mer än att gå dit, ta en nummerlapp och skriva in sig.

Jag trodde precis det jag fick. Nummerlapp och precis som på banken, jaha du vill göra en insättning. Och sen så var det färdigt och så förklarade de att jag skulle komma hit den och den dagen.

5) Johan hade ingen större vetskap om vad Arbetsförmedlingen gjorde. Han hade varit

inne en del på deras hemsida för att kolla på jobb på platsbanken, det var i princip det enda han visste ”Om jag ändå ska vara fördomsfull så kanske jag tänker om vuxna människor som går dit att varför gör dem det? De borde ha sådant klart nu”. Johan hade aldrig hört någon uttala sig om myndigheten, men trodde väl att de kunde hjälpa till att hitta ett jobb som passar. Han menar att han inte hade några större förväntningar utan gick dit för att hans föräldrar tyckte det.

Tema 2: Upplevelser och synen på Arbetsförmedlingen och deras tjänster

efter inskrivning

På det andra temat som belyser synen på Arbetsförmedlingen efter att de skrivit in sig tar jag upp hur de ser på det första bemötandet, hur de upplever relationen med hand-läggaren, åtgärder samt Arbetsförmedlingens kontrollfunktion.

1) Första gången Sara gick till Arbetsförmedlingen blev hon lite irriterad när hon fick

göra inskrivningen på datorn själv. Hon var besviken över bemötandet. ”Jag fick ta en ny nummerlapp och fick sitta i kö igen, och när jag kom fram möttes jag av en sur kär-ring som inte var speciellt trevlig”. Hon minns det dåliga bemötandet som starkast från första gången. Hon menar att det är mycket viktigt vad man får för typ av bemötande då man känner sig utsatt i den situationen. ”Jag tror jag grät när jag kom hem för att de var så hemska”. Sara upplevde det allra första mötet med en handläggare som en förhörs-verksamhet, och att det var mer generell information i stället för att se till just hennes behov. Hon anser att personlig service endast existerar till viss mån på Arbetsförmed-lingen, men hon kan ändå se att det kanske var personkemin som inte stämde dem emellan. Hon hade svårt för denne handläggares attityd och okunskap och hon vet flera som tyckte detsamma. Sara blev erbjuden att medverka i ett projekt för arbetslösa aka-demiska tjejer, vilket hon var mycket nöjd med eftersom hon där fick coachning och peppning, vilket hon ser som betydelsefullt för att höja den ofta låga självförtroende hos arbetslösa personer. Sara ansåg även att man fick hjälp med ansökningar och CV på ett djupare plan än tidigare. Strax före detta projekt bytte hon på eget bevåg handläggare till en som hon kände till och tyckte bra om, som ställde krav på Sara vilket hon tycker är viktigt, samt att få coachning som hon där fick. Hon tycker att relationen till sin handläggare är viktig för att det hela ska fungera, men det stöd som man behöver ser hon sig bara fått av en del av de handläggare hon haft, då hon varit inskriven flertalet gånger. Med vissa handläggare tycker hon dock att mötena var nonchalanta, då de inte alltid kom i tid. Hon menar att det förmodligen inte hade varit acceptabelt om hon hade uppfört sig på samma sätt. Vad det gäller Arbetsförmedlingens kontrollfunktion så me-nar Sara att hon ju söker jobb för sin egen skull och inte för deras. Hon tror att det skulle vara bättre om Arbetsförmedlingen slapp att kontrollera och bara ägna sig åt ar-betsförmedling. ”Man önska ibland att de förmedla fler jobb i stället för att kontrollera

att man sökt jobb, för annars skulle de lika gärna kunna heta kontrolleringsförmed-lingen”.

2) Anders upplevde det första bemötandet som bra. Det var en trevlig kvinna tyckte han

som ställde frågor om honom och hans erfarenheter. ”Hon var mycket positiv och sa att jag nog skulle få ett jobb snart”. Över lag är Anders nöjd med bemötandet och servicen. Anders beskriver sin arbetsförmedlare så här: ”Han vet ju vad jag vill och vad jag vill åt och så kommer han med många bra förslag och pushar mig. Jag tycker mycket om min handläggare”. Han tycker att han får mycket stöd och bekräftelse vilket är viktigt för honom. Numera är Anders med i jobbgarantin vilket enligt honom handlar om att söka jobb och att man har rätt till fler utbildningar. Han säger även att man där går på fler möten i grupp tillsammans med andra deltagare där de diskuterar med varandra. Han upplever att det är mer kontroll på jobbgarantin än förut, vilket han anser är bra efter-som man blir mer peppad. Man behöver en spark i baken när man är arbetslös tycker han och det är bara bra att handläggaren hela tiden kommer med bra förslag för annars tror han det finns en risk i att man blir lat. Om man ser på åtgärder så är han mycket nöjd med vad Arbetsförmedlingen erbjuder. Vad det gäller kraven eller själva kontroll-funktionen så menar Anders att det är samma krav som man ändå ställer på sig själv ge-nom att man söker arbete, så ser därför ingen skillnad i det. Han tycker att det är bra att Arbetsförmedlingen har den funktionen så man inte bara går hemma utan att göra nå-gonting när man har rätt till ersättning. Han tror dock att det skulle bli mer avslappnat att gå till Arbetsförmedlingen om de inte hade den funktionen. Anders menar att han inte är inskriven på grund av ersättningen utan för att det ser bättre ut på pappret att man har gjort någonting.

3) Eftersom Lisa hade en mycket negativ syn dröjde det ett tag innan hon skrev in sig.

Med den första kontakten var det trevligt menar Lisa, men ändå beskrev hon känslan på följande sätt:

Ja, alltså han var trevlig men ändå var det lite sådär att jaha nu tar vi ytterligare en och skriver in i dag igenom maskinen och tjofs bort med det, men det var absolut inget otrevligt utan kändes bara lite som ett löpande band.

På informationsmötet tyckte Lisa att de hade en positiv syn på ungdomar och bra koll på just deras möjligheter vilket hon tyckte kändes tryggt. Hon är mycket nöjd med sin handläggare och tycker att man får en spark i baken emellanåt som man kan behöva när man är arbetslös. Hon ser det som coachning och att det är en viktig del i jobbsökandet. Hon beskriver att man får bra stöd och även tips av sin handläggare. Att bli peppad be-hövs för annars kanske man blir alldeles för lat menar Lisa. Hon säger att hon inte för-väntade sig att de skulle ha det intresset, utan hon tror att vuxna inte alltid förstår sig på arbetslösa ungdomar. Det var bra att få känna det sa Lisa eftersom det gav en känsla av att det är kul och får därför en positiv syn på sitt jobbsökande. Hon känner att hon när som helst kan ringa till sin handläggare och få hjälp, samt att Arbetsförmedlingen alltid finns när det behövs och att det är en trygghet. När det gäller Arbetsförmedlingens kon-troll så anser Lisa att det behövs för att man inte ska bli lat och passiv. Numera vet hon att Arbetsförmedlingen kan hjälpa till eftersom hon själv upplevt det, och hon anser att hon behöver åtgärder eftersom det är svårt att vara arbetslös och inte finnas som hon be-skriver att det kan kännas ibland. Åtgärder som Lisa erbjudits har hon varit nöjd med, speciellt med praktik eftersom det resulterade i ett fortsatt extrajobb.

Jag blev positivt överraskad när jag träffade min första handläggare för hon var verkligen så här att – kom igen, nu tar vi tag i det här. Vad vill du göra? Hon skick-ade ut mig på diverse åtgärder och det kändes bra.

4) Karls känsla över första besöket på Arbetsförmedlingen beskrev han så här:

Ok, en myndighet. Man tog en nummerlapp och så fick man förklara sin situation för en person. Sen fick man information om att gå på en bas information i grupp. Första intrycket var ju inte precis ”wow” personlig service. Det var varken negativt eller positivt utan det var bara jaha nu är jag här och det gick ganska fort.

Karl var missnöjd med själva bemötandet allra första gången, och han kände sig liten. Han menar inte att de var otrevliga på något sätt och att de förmodligen skötte sina jobb, men han tycker personligen inte om den typen av bemötande av människan. Karl efter-frågar mer intresse av honom som person och inte bara frågor om varför man är där. Karl fick jobb i stort sett direkt så han kom aldrig i kontakt med en handläggare vid

för-sta inskrivningen, men mötet med handläggaren andra gången han skrevs in beskriver han så här:

Det kändes klockrent och det märktes direkt att han visade ett intresse för mig. Han hade läst om mig på mitt CV och han förstod att jag var musikintresserad. Första mötet var jag på hans kontor i över en timma och största delen pratade vi musik och bara en liten stund om Arbetsförmedlingen. Jag blev alldeles till mig . Jag tyckte att det är precis så här det ska vara. Jag kände direkt att han inte var bara bra på att prata, lyssna, vara trevlig och visa ett intresse utan också på att dra i de röda trådarna och fixa saker. Han gjorde mycket för min skull.

Karl berättade också att denna handläggare pratade positivt om själva

Arbetsförmedlingen, viket gjorde att han blev positivt överraskad av den. Han säger att det stöd och uppmuntran han fick är mycket viktigt och utan det hade det varit motigt att gå dit. Med en så bra kontakt menar han att man motiveras till att söka arbete, och allt stöd som han får baserar han på sin upplevelse med sin handläggare. När det gäller åtgärder så tycker han att det hela tiden erbjuds olika vägar att gå. Kontrollfunktionen tycker Karl är av vikt för att man ska undvika att bli för lat vilket han också varit ibland. Han tycker absolut att den funktionen ska stanna kvar hos Arbetsförmedlingen eftersom han ser det som en del av coachningen.

Det är den bästa coachningen du kan få egentligen. Gör det nu, om inte så får det en konsekvens vilket ju är världens bästa sporre egentligen att ha för att göra nå-gonting. Det kan vara skitjobbigt men det behövs.

5) Johans upplevelse av första tillfället på Arbetsförmedlingen var att han inte fick så

mycket hjälp utan mer direktiv över vad han skulle göra och återkomma för att rappor-tera det. Han ansåg att det mötet var tafatt men inte på något sätt otrevligt. Andra gången han gick till Arbetsförmedlingen ansåg han sig få bättre kontakt med den nya handläggaren. Han blev tipsad om ett bemanningsföretag och Johan fick arbete med detsamma men endast på deltid, varför han fortfarande är inskriven. Kontrollfunktionen och Arbetsförmedlingens krav på Johan var han inte så insatt i, men anser att det är fel att folk åker snålskjuts om man får ersättning, och att man borde visa att man försöker. Alla måste ju ta sitt ansvar menar han. Johan tror att funktionen är nödvändig just för

höver, samt tips efter sina behov och önskningar. Vad det beträffar åtgärder från Arbets-förmedlingen har Johan inte så mycket att kommentera eftersom han varit inskriven så kort tid och dessutom arbetar en del varför han inte fått något erbjudande.

Tema 3: Eventuella förändringar i synsättet på Arbetsförmedlingen

I det tredje temat har jag frågat respondenterna om de kan se att deras syn på Arbets-förmedlingen har förändrats från tiden före till tiden efter inskrivning och vad det i så fall kan bero på.

1) Sara anser att hennes syn på Arbetsförmedlingen i stort sett är densamma nu som före

hon var inskriven. Hon menar dock att hon nu kan se en del bra saker med Arbetsför-medlingen och att det finns både bra men även mindre bra människor som arbetar där. Hon menar att den negativa synen hon har talar för hennes negativa upplevelser vad det gäller dåligt bemötande både mot henne och mot hennes mamma.

2) Anders tycker sig blivit positivt överraskad trots sin neutrala syn som han hade från

början. Nu vet han att man inte blir tilldelad ett arbete utan att man måste anstränga sig själv, vilket han ju tycker är rätt självklart egentligen. Anders tror att den förändrade sy-nen helt enkelt beror på att man fått mer kunskap efter att man varit i kontakt med Ar-betsförmedlingen och på så vis också fått en bättre förståelse över vad de gör. Den posi-tiva synen menar han även beror på att han fått bevisat att de verkligen kan hjälpa till då han fått mycket stöd och även en del arbeten genom Arbetsförmedlingen.

3) Lisa tycker definitivt att hennes syn har förändrats till det bättre. Hon har blivit

mycket positivt överraskad med tanke på hennes negativa inställning som hon hade från början. Hon tror att den förändringen grundar sig på den personal på Arbetsförmed-lingen som hon varit i kontakt med, och deras goda bemötande samt intresse för henne. Hon anser att själva bemötandet är av största vikt i jobbsökandet.

Hade jag kommit dit och de inte hade visat sig intresserade och att de sett på det som något betungande så hade jag tyckt att det varit jättejobbigt och känt mig till besvär.

4) Karl hade ju varken några förväntningar eller syn på Arbetsförmedlingen från början

utan hade egentligen endast andras bild med sig som var negativ. Han blev ändå mycket positivt överraskad över hur bra det var. Han säger att det helt och hållet är hans hand-läggares förtjänst att han fått en så positiv syn eftersom han varit så tillmötesgående och rolig att prata med.

5) Eftersom Johan fick jobb rätt snart och inte hade någon direkt uppfattning om

Arbetsförmedlingen ser han sin syn som oförändrad. Han är nöjd och han har fått arbete som visserligen inte är heltid men det betyder att hans förväntningar om att få ett arbete genom myndigheten har uppfyllts.

7. ANALYS

I detta avsnitt kommer jag att koppla samman teorier, tidigare forskning samt Arbets-förmedlingens uppdrag med mitt resultat. På detta vis hoppas jag kunna ge rimliga för-klaringar till mina problemställningar om vad ungdomars åsikter och upplevelser av Ar-betsförmedlingen kan tänkas bero på.

En förklaring till hur man värderar något kan enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 11-12) bero på en så kallad tertiär socialisation, vilket betyder att man fångar upp värde-ringar genom att låta sig påverkas av till exempel media, politiska partier eller andra grupper.Hos respondenterna fanns det från början både negativa och positiva uppfatt-ningar om Arbetsförmedlingen. SACO:s undersökning om unga akademikers syn på Arbetsförmedlingen visade likaså en variation i synsätt hos ungdomarna (Wennström & Diehl, 2005).

Sara och Lisa var mycket negativa till Arbetsförmedlingen före inskrivning och deras inställning till myndigheten verkar ha kommit från deras mödrar. Enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 78-79) påverkar föräldrars åsikter barn och ungdomar i socialisatio-nen, men enligt Fürth et al (2002, s. 11-12) skiljer sig överföringar av värderingar om arbete mellan olika generationer beroende på hur samhället ser ut, och han menar att dagens ungdomar inte har samma värderingar som tidigare generationer, eftersom de växer upp under olika förhållanden. Ungdomsstyrelsens studie (2004:6) visar att värde-ring av arbete även beror på hur mycket erfarenhet ungdomar har av arbetsmarknaden.

Trots att Lisa hade en negativ inställning var hon öppen i sina förväntningar av vad Ar-betsförmedlingen hade att erbjuda. Angelöw och Jonsson (1998, s. 171) menar att man inte ska blanda ihop attityd med beteende, utan att man ofta gör på ett sätt även om man tycker något annat. Anders trodde att de tilldelade arbeten, medan de andra responden-terna var öppna i sina förväntningar.

Yttre premisser kan likaså påverka synen och upplevelsen av ett ställe så som arkitektu-ren av en byggnad eller miljön (Gordan 2004, s. 29). Sara hade bilden av att Arbetsför-medlingen var ett deprimerande ställe och Gordan (2004, s. 42) menar att om man har en negativ bild av stället från början, kan det betyda att man inte är motiverad av att gå

dit vilket kan påverka synen av platsen. Några av respondenterna upplevde det första mötet med Arbetsförmedlingen som negativt eftersom de inte var nöjda med bemötan-det. Enligt Gordan (2004, s. 46-47) kan de sökande bära med sig upplevelser av tidigare möten med institutioner eller uttalanden från andra personer vilket kan påverka deras syn på den de möter. En annan orsak till viss inställning kan vara att man har byggt upp en bild av en den yrkesroll som personen har som de möter på myndigheten. Angelöw och Jonsson (1998, s. 32) belyser att det kan uppstå olika rollförväntningar på

människor som befinner sig i samma position.

Det finns fler aspekter till varför mötet kan upplevas negativt. Till exempel menar Gor-dan (2004, s. 22) att eftersom en organisation har vissa regler att följa kan det påverka samtalets utformning. I vissa fall kan det bidra till att samtalsledaren inte kan vara sig själv, vilket kan påverka den sökandes syn på personen de möter. Gordan (2004, s. 27) påpekar även att begränsade resurser kan inverka på hur ett samtal utformas. Kadriraj och Kirkebaek (2006) nämner i sin studie att arbetslösa personer upplever det som svårt att bygga upp en förtroendefull relation eftersom handläggarna oftast har ont om tid. Re-spondenterna nämnde inget just om det förutom Lisa, som tyckte att det kändes som det första mötet gick på löpande band.

Karl beskrev en känsla av att känna sig liten vid första mötet. Sara beskrev också en känsla av utsatthet första gången hon gick till Arbetsförmedlingen. Hon ansåg även att en del arbetsförmedlare var nonchalanta genom att de inte alltid kom i tid till möten, vilket hon menar troligtvis inte hade varit acceptabelt om hon gjort detsamma. Enligt Giddens (2003, s. 300) kan en känsla av maktlöshet göra sig gällande när organisationer utövar sin makt. Förutom Sara verkar ändå respondenterna i helhet vara nöjda med ser-vice och bemötande, trots att Arbetsförmedlingen har en viss makt med sin kontroll-funktion vilket är ett av myndighetens uppdrag (www.Arbetsformedlingen.se). Ahrne (1989, s. 98) menar dock att Arbetsförmedlingen under åren försökt att skapa en allt mer anti-byråkratisk organisation med mer service, men att man aldrig riktigt lyckats då det är regler som styr. De flesta av respondenterna såg kontrollen som något bra just för att människor inte ska bli för lata. Karl såg det som den bästa coachingen att behöva göra något i gengäld för att ha rätt till sin ersättning.

Alla respondenter påpekar vikten av en god relation med sin handläggare. Alla påvisar också ett behov av att bli coachade och att få stöd och tips i sitt sökande efter arbete. Den så kallade jobbgarantin för inskrivna ungdomar på Arbetsförmedlingen har som en av sina skyldigheter att ge stöd och coacha de sökande (www.Riksdagen.se), vilket de enligt de flesta av respondenterna också tycker lyckas bra med. Lisa upplevde det som positivt att handläggarna hade bra koll på ungdomars möjligheter, vilket bidrog till att hon fick en välvillig bild av sitt jobbsökande. Enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 171) står attitydbegreppet för den uppfattning man har av ett föremål, samt medverkar attityder till att nå våra mål. Karl nämnde att hans handläggare pratade gott om

Arbetsförmedlingen vilket påverkade hans syn till det positiva. Om man är expert på det område man uttalar sig om så låter man mer trovärdig (Angelöw & Jonsson 1998, s. 171). Lisa ansåg även att hon blev positivt överraskad när arbetsförmedlarna visade att de förstod sig på ungdomar på ett bra sätt, vilket hon inte förväntat sig. Gordan (2004, s. 46) påpekar vikten av att samtalaren bevakar den sökandes känslor och attityd för att kunna förstå dem.

Johan fick arbete snart efter att han skrivits in, vilket uppfyller jobbgarantins syfte med att ungdomar ska komma ut så fort som möjligt på arbetsmarknaden med passande åt-gärder (www.Riksdagen.se). Flertalet av respondenterna ansåg sig ha blivit erbjudna bra åtgärder. Lisa blev placerad på praktik, vilket senare ledde till extraarbete. Enligt

jobbgarantin ska deltagarna kombinera jobbsökaraktiviteter med arbetspraktik eller yrkesinriktad utbildning som har till syfte att underlätta för individen att få ett arbete (www.Riksdagen.se). Dock så dröjer ungdomars inträde på arbetsmarknaden allt längre. En orsak är att det ställs högre krav på ungdomarna vad det gäller utbildning, men även att ungdomarna i dag väljer att skjuta upp sina val. Man talar om det fria valet och att det råder en allt mer individualiserad ungdomskultur. Man ska dock vara medveten om att det föreligger begränsningar när det gäller att välja (Olofsson & Zavisic 2002, s. 57-58). Individuella värderingar i dag har ett större utrymme (Fürth et al 2002, s. 11-12) och det är dagens ungdomar som ska ta över framtidens samhälle. I jobbgarantin gäller det att sätta individen i centrum (www.Riksdagen.se) och att anpassa sig efter den sökandes behov (www.Arbetsformedlingen.se).

8. AVSLUTANDE DISKUSSION

Syftet med denna studie har varit att undersöka ungdomars resonemang kring Arbetsförmedlingen vad det gäller syn och förväntningar samt kontakten med

myndigheten. Utifrån detta har jag haft som ambition att finna troliga orsaker till deras åsikter. Jag anser att jag med hjälp av teorier, tidigare forskning och arbetsförmedling-ens uppdrag fått svar på mina frågeställningar.

Jag har i min studie gjort upptäckten att ungdomarnas förväntningar påverkas av hur de-ras syn på Arbetsförmedlingen ser ut och därför har det varit lite svårt att urskilja dessa två begrepp i ungdomarnas värderingar.

8.1. Slutsats

Vad jag kommit fram till i studien är att ungdomarna hade något varierande förvänt-ningar och syn på Arbetsförmedlingen före inskrivning. Däremot så har glädjande nog flertalet blivit positivt överraskade efter att de kommit i kontakt med myndigheten, vil-ket kan tydas som en förändring i synsättet. Om man tittar på de tidigare studier som gjorts inom området så läggs det mycket fokus just på vad arbetssökande eftersöker och vilken syn de har på Arbetsförmedlingen, och många resultat kan liknas vid vad respon-denterna i min studie har för syn. Vad jag dock kan se skiljer min studie åt från andra är att de flesta av respondenterna verkar få en ändrad uppfattning när de väl har skrivit in sig, och att den negativa synen eller okunskap som ungdomar har om myndigheten verkar främst gälla före inskrivning. I detta fall gäller det fyra av de fem respondenterna för min studie.

Vad som inte varit förvånansvärt är att alla fem respondenterna ser bemötande och per-sonlig kontakt som det viktigaste. De flesta av respondenterna var nöjda med

bemötandet vilket jag ser som en förklaring till deras positiva syn på

Arbetsförmedlingen. Detta framkom även som en viktig aspekt i Kadrirajs och Kirkebaeks studie (2006). Jag kan även se att ungdomarna verkar nöjda med Arbetsförmedlingens åtgärder och kontrollfunktion som därför kan ses som en bidragande orsak till deras positiva syn. Endast en av respondenterna som hade en negativ syn från början hade fortfarande i princip samma syn efter inskrivning. Detta kan jag se beror på att hon haft oturen att träffa handläggare som uppträtt otrevligt,