Eftersom Johan fick jobb rätt snart och inte hade någon direkt uppfattning om

Arbetsförmedlingen ser han sin syn som oförändrad. Han är nöjd och han har fått arbete som visserligen inte är heltid men det betyder att hans förväntningar om att få ett arbete genom myndigheten har uppfyllts.

7. ANALYS

I detta avsnitt kommer jag att koppla samman teorier, tidigare forskning samt Arbets- förmedlingens uppdrag med mitt resultat. På detta vis hoppas jag kunna ge rimliga för- klaringar till mina problemställningar om vad ungdomars åsikter och upplevelser av Ar- betsförmedlingen kan tänkas bero på.

En förklaring till hur man värderar något kan enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 11- 12) bero på en så kallad tertiär socialisation, vilket betyder att man fångar upp värde- ringar genom att låta sig påverkas av till exempel media, politiska partier eller andra grupper.Hos respondenterna fanns det från början både negativa och positiva uppfatt- ningar om Arbetsförmedlingen. SACO:s undersökning om unga akademikers syn på Arbetsförmedlingen visade likaså en variation i synsätt hos ungdomarna (Wennström & Diehl, 2005).

Sara och Lisa var mycket negativa till Arbetsförmedlingen före inskrivning och deras inställning till myndigheten verkar ha kommit från deras mödrar. Enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 78-79) påverkar föräldrars åsikter barn och ungdomar i socialisatio- nen, men enligt Fürth et al (2002, s. 11-12) skiljer sig överföringar av värderingar om arbete mellan olika generationer beroende på hur samhället ser ut, och han menar att dagens ungdomar inte har samma värderingar som tidigare generationer, eftersom de växer upp under olika förhållanden. Ungdomsstyrelsens studie (2004:6) visar att värde- ring av arbete även beror på hur mycket erfarenhet ungdomar har av arbetsmarknaden.

Trots att Lisa hade en negativ inställning var hon öppen i sina förväntningar av vad Ar- betsförmedlingen hade att erbjuda. Angelöw och Jonsson (1998, s. 171) menar att man inte ska blanda ihop attityd med beteende, utan att man ofta gör på ett sätt även om man tycker något annat. Anders trodde att de tilldelade arbeten, medan de andra responden- terna var öppna i sina förväntningar.

Yttre premisser kan likaså påverka synen och upplevelsen av ett ställe så som arkitektu- ren av en byggnad eller miljön (Gordan 2004, s. 29). Sara hade bilden av att Arbetsför- medlingen var ett deprimerande ställe och Gordan (2004, s. 42) menar att om man har en negativ bild av stället från början, kan det betyda att man inte är motiverad av att gå

dit vilket kan påverka synen av platsen. Några av respondenterna upplevde det första mötet med Arbetsförmedlingen som negativt eftersom de inte var nöjda med bemötan- det. Enligt Gordan (2004, s. 46-47) kan de sökande bära med sig upplevelser av tidigare möten med institutioner eller uttalanden från andra personer vilket kan påverka deras syn på den de möter. En annan orsak till viss inställning kan vara att man har byggt upp en bild av en den yrkesroll som personen har som de möter på myndigheten. Angelöw och Jonsson (1998, s. 32) belyser att det kan uppstå olika rollförväntningar på

människor som befinner sig i samma position.

Det finns fler aspekter till varför mötet kan upplevas negativt. Till exempel menar Gor- dan (2004, s. 22) att eftersom en organisation har vissa regler att följa kan det påverka samtalets utformning. I vissa fall kan det bidra till att samtalsledaren inte kan vara sig själv, vilket kan påverka den sökandes syn på personen de möter. Gordan (2004, s. 27) påpekar även att begränsade resurser kan inverka på hur ett samtal utformas. Kadriraj och Kirkebaek (2006) nämner i sin studie att arbetslösa personer upplever det som svårt att bygga upp en förtroendefull relation eftersom handläggarna oftast har ont om tid. Re- spondenterna nämnde inget just om det förutom Lisa, som tyckte att det kändes som det första mötet gick på löpande band.

Karl beskrev en känsla av att känna sig liten vid första mötet. Sara beskrev också en känsla av utsatthet första gången hon gick till Arbetsförmedlingen. Hon ansåg även att en del arbetsförmedlare var nonchalanta genom att de inte alltid kom i tid till möten, vilket hon menar troligtvis inte hade varit acceptabelt om hon gjort detsamma. Enligt Giddens (2003, s. 300) kan en känsla av maktlöshet göra sig gällande när organisationer utövar sin makt. Förutom Sara verkar ändå respondenterna i helhet vara nöjda med ser- vice och bemötande, trots att Arbetsförmedlingen har en viss makt med sin kontroll- funktion vilket är ett av myndighetens uppdrag (www.Arbetsformedlingen.se). Ahrne (1989, s. 98) menar dock att Arbetsförmedlingen under åren försökt att skapa en allt mer anti-byråkratisk organisation med mer service, men att man aldrig riktigt lyckats då det är regler som styr. De flesta av respondenterna såg kontrollen som något bra just för att människor inte ska bli för lata. Karl såg det som den bästa coachingen att behöva göra något i gengäld för att ha rätt till sin ersättning.

Alla respondenter påpekar vikten av en god relation med sin handläggare. Alla påvisar också ett behov av att bli coachade och att få stöd och tips i sitt sökande efter arbete. Den så kallade jobbgarantin för inskrivna ungdomar på Arbetsförmedlingen har som en av sina skyldigheter att ge stöd och coacha de sökande (www.Riksdagen.se), vilket de enligt de flesta av respondenterna också tycker lyckas bra med. Lisa upplevde det som positivt att handläggarna hade bra koll på ungdomars möjligheter, vilket bidrog till att hon fick en välvillig bild av sitt jobbsökande. Enligt Angelöw och Jonsson (1998, s. 171) står attitydbegreppet för den uppfattning man har av ett föremål, samt medverkar attityder till att nå våra mål. Karl nämnde att hans handläggare pratade gott om

Arbetsförmedlingen vilket påverkade hans syn till det positiva. Om man är expert på det område man uttalar sig om så låter man mer trovärdig (Angelöw & Jonsson 1998, s. 171). Lisa ansåg även att hon blev positivt överraskad när arbetsförmedlarna visade att de förstod sig på ungdomar på ett bra sätt, vilket hon inte förväntat sig. Gordan (2004, s. 46) påpekar vikten av att samtalaren bevakar den sökandes känslor och attityd för att kunna förstå dem.

Johan fick arbete snart efter att han skrivits in, vilket uppfyller jobbgarantins syfte med att ungdomar ska komma ut så fort som möjligt på arbetsmarknaden med passande åt- gärder (www.Riksdagen.se). Flertalet av respondenterna ansåg sig ha blivit erbjudna bra åtgärder. Lisa blev placerad på praktik, vilket senare ledde till extraarbete. Enligt

jobbgarantin ska deltagarna kombinera jobbsökaraktiviteter med arbetspraktik eller yrkesinriktad utbildning som har till syfte att underlätta för individen att få ett arbete (www.Riksdagen.se). Dock så dröjer ungdomars inträde på arbetsmarknaden allt längre. En orsak är att det ställs högre krav på ungdomarna vad det gäller utbildning, men även att ungdomarna i dag väljer att skjuta upp sina val. Man talar om det fria valet och att det råder en allt mer individualiserad ungdomskultur. Man ska dock vara medveten om att det föreligger begränsningar när det gäller att välja (Olofsson & Zavisic 2002, s. 57- 58). Individuella värderingar i dag har ett större utrymme (Fürth et al 2002, s. 11-12) och det är dagens ungdomar som ska ta över framtidens samhälle. I jobbgarantin gäller det att sätta individen i centrum (www.Riksdagen.se) och att anpassa sig efter den sökandes behov (www.Arbetsformedlingen.se).