4.1 Sammanfattning och resultat
Det offentliga rummet är en plats som bör vara tillgänglig för alla. Utomhusgymmen i Pildammsparken är ett bra exempel på ett offentligt rum, som alla som vill ska kunna
använda. Intill gymmen ligger parkens motionsslinga, där många olika grupper av människor rör sig. Något som utmärker gymmen är att de är lättillgängliga, gratis och tilltänkta för allas användning. Det är dock framförallt en viss typ av kropp som tar plats på utomhusgymmen och den variation som annars finns i Pildammsparken med en blandning av män och kvinnor, unga som gamla, olika etniciteter och stora och små kroppstyper, gör sig inte tydlig på
gymmen.
Det finns olika anledningar till att den breda representationen av kroppar inte är lika stor på utomhusgymmen som i Pildammsparken i stort. I vår studie har vi framförallt lyft fram de sociala aspekter som påverkar hur vi använder oss av den fysiska miljön och därmed också våra möjligheter att använda oss av utomhusgymmen. För som tidigare nämnts i studien, reproduceras sociala strukturer i den fysiska miljön. Maktstrukturer i samhället återfinns i det sociala samspelet som sker i rummet; eller ibland i avsaknaden av viss social aktivitet till följd av att vissa grupper och människor inte vågar befinna sig på eller använda sig av vissa platser av olika anledningar.
Under våra intervjuer framgick det att nästintill alla kvinnor som vi intervjuat upplever parken som otryggt under kvällstid (se 2.3 Upplevd otrygghet i offentliga rum, s.21). Under dagtid är det en annan form av rädsla som påverkar användningen och handlar då om social trygghet, det vill säga avsaknad av ett socialt sammanhang och upplevd otrygghet när kvinnorna kände sig uttittade. Trygghet är en demokratifråga som bör handla om allas rätt och tillträde till staden, eftersom trygghet påverkar våra rörelsemönster i sådan utsträckning att vi inte kan nyttja staden till fullo (Andersson, 2005, s.83).
Ingen av männen vi intervjuat har sagt att de upplever något obehag på gymmen. De har istället pekat på fysisk utformning som påverkar deras användning av parken och
utomhusgymmen. Männens rörelsefrihet tycks i många fall vara opåverkad, vilket vi tror kan bero på två olika anledningar. En anledning kan vara att ingen av de män vi pratat med har poängterat att kvällstid och mörker är ett hinder för dem att röra sig i parken ur ett
trygghetsperspektiv. En annan anledning kan vara att vissa män gjort gymmen till ett hemterritorium och därmed känner sig bekväma med att röra sig fritt.
42
I vår studie har vi sett och hört att fler män än kvinnor generellt befinner sig på
utomhusgymmen under vissa timmar på dygnet, samt hur olika kroppar använder sig av och tar plats på gymmen inverkar på andra kroppars användning. På utomhusgymmen är en vanligt förekommande syn den unga, vältränade, manliga kroppen som rör sig ledigt mellan olika redskap. Det är mindre vanligt att se kvinnokroppar och än mer ovanligt är det med otränade kroppar. De kvinnliga kropparna rör sig inte lika ledigt mellan redskapen och hörs och syns inte heller lika mycket som de manliga kropparna.
Vi har använt oss av begreppen otrygghet, territorialisering och genus som analysredskap då vi anser att dessa begrepp påverkar varandra och samverkar. Sammantaget utgör de en förklaring till varför vi ser skillnader kring vem som tar plats och därmed vågar använda sig av utomhusgymmen. Vid intervju med våra kvinnliga svarande, framgår det att ett flertal upplever gymmen som en plats där de inte vågar ta den plats i den utsträckningen som de önskar.
4.2 Planeringsåtgärder och vidare reflektioner
I vår studie har vi tagit upp exempel på hur planerare, genom planeringsåtgärder, kan
påverkar individer och gruppers användning av det offentliga rummet. Ett exempel är Rosens röda matta som har planerats för att stärka tjejers och kvinnors identitet i ett offentlig rum där de kan känna sig hemma och trygga. Ett annat exempel är hur utformningen av fysiska
miljöer kan forma platser som upplevs mindre otrygga (Andersson, 2005, s. 82), genom bland annat bättre belysning eller gallrande av buskar för fri sikt.
Vår intention är inte att påstå att specifika planeringsåtgärder löser "alla problem" eller att dessa lösningar bör utföras på ett specifik sätt. Planeringsåtgärder är fördelaktiga för alla i staden, men inverkar i större utsträckning på kvinnors rörelsefrihet än på mäns. Därför anser vi att det är av vikt att belysa hur riktade insatser kan främja en mer jämställd användning av det offentliga rummet. Frågan som oundvikligen uppstår är dock huruvida riktade insatser såsom Rosens röda matta är behjälpliga.
Vi undrar om en, genom att koda vissa rum som "tjejrum", oavsiktligt kodar andra rum som manliga. Med riktade insatser finns det också en risk att vi reproducerar maktstrukturer, mer än vi motverkar de (Larsson & Jalakas, 2014, s. 55). Idag är det, i praktiken, mer ett undantag än en regel att "tänka kön" inom stadsplanering (Andersson, 2005, s. 82). Vi anser att det även är av vikt att komma ihåg att yrken inom fysisk planering historiskt har tillhört männens domäner (Andersson, 2005, s. 82). Många platser har därför i viss mån redan blivit manligt präglat, vilket är en av flera anledningar till varför ett synliggörande av skillnader mellan hur män och kvinnor uppfattar rum är av stor vikt vid planering. Vi anser därmed att ett viktigt
43
mål med planering är att skapa rum där människor kan vistas på lika villkor istället för att planera "könsneutrala rum".
4.3 Forskningsförslag
Vi ser vår fallstudie av utomhusgymmen som en explorativ studie, där vi med hjälpa av några utvalda teorier velat bidra med en förklaringsmodell till varför vi ser en sådan genusskillnad i användningen av utomhusgymmen. Vidare studier skulle därför kunna vara att göra en liknande studie på en annan plats och undersöka hur könsfördelningen ser ut samt om det går att utläsa några könstypiska rörelsemönster eller inställningar. Med andra teorier eller en annan tidpunkt för studien skulle troligen en annan förklaringsmodell ta sig uttryck.
Vi har valt detta studieobjekt för att vi tidigt kunde urskilja en skillnad mellan män och kvinnor. Det kan vara av intresse att studera andra offentliga rum ur ett genusperspektiv för att se om det går att uppmärksamma skillnader även i andra rum, som är mer eller mindre tydliga. Vi tror att gymmen kanske till viss del varit en fördelaktig plats att studera
genusskillnader gällande användningen av offentliga rum, men att vi även behöver studera andra rum som klassas som könsneutrala.
44