Avslutande diskussion

44

Undantaget medlemsanslutningen i fackorganisationerna där 48 % av idrottsföräldrarna är medlemmar jämfört med 80 % i fackföreningarna 45

Omfattning, medlemskap, intresse, förtroendeuppdrag, indirekt- och direkt aktivt engagemang

46 Vogels m fl (2003) olika deltagandenivåer ställdes i relation till denna studies modell över olika dimensioner av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar: Således möjliggjordes inte en jämförelse i avseende på frekvens . Även en jämförelse med tidsdimensionen fick uteslutas då den i Vogels m fl studie endast förekom i form av deltagandetid som förtroendevald.

47

Om vi betraktar tiden (i genomsnitt 2-3,5 h/ vecka) och frekvensen av föräldrarnas engage- mang tycks resultaten stärka uppfattningen om att det är ett fåtal personer som är djupt involve- rade i verksamheten, medan flertalet föräldrar engagerar sig i föreningen främst genom olika punktinsatser, som inte kräver något överdri- vet stort tidsmässigt engagemang. Undanta- get är insatser i form av att skjutsa barnen till och från match/träning. Det är en insats som den klart övervägande delen av föräldrarna ofta hjälper föreningen med och som fyller en viktig funktion för flertalet av föreningarna. Ofta förläggs matcher/tävlingar till platser som barnen har svårt att själva ta sig till. Utan för- äldrarnas hjälp skulle säkerligen stora delar av idrottsverksamheten för barnen försvåras eller t o m stanna upp. Utgår vi vidare från att föräld- rarna betalar bensinen själva, vilket vanligtvis är fallet, tillkommer även ekonomiska aspek- ter som i förlängningen besparar föreningen dyra kostnader (CMA, 2004). Mot bakgrund av detta kan den totala bilden av föräldrarnas engagemang inom dimensionerna tid och frek- vens sägas vara medelhög.

Vad gäller föräldrarnas primära engage- mang visade resultaten att 29 % av föräldrarna själva utövar någon idrott i barnens föreningar, vilket får sägas vara ett förhållandevis högt engagemang, med tanke på att de även kan utöva idrott i andra sammanhang. Om vi slutli- gen belyser den totala omfattningen av föräld- rarnas engagemang, visade resultaten att 80 % av föräldrarna är engagerade i någon av barnens idrottsföreningar. Därmed kan vi sluta oss till att idrottsföräldrarna i mycket hög omfattning är engagerade i barnens idrottsföreningar.

Om vi utifrån ovanstående resonemang försöker att integrera de olika dimensionerna och därigenom uppskatta föräldrarnas enga- gemang, kan vi konstatera att engagemanget inom de flesta dimensionerna är högt eller medelhögt. Om vi därtill väger in idrottsrörel- sens starka ställning inom de frivilliga sam- manslutningarna och föräldrarnas betydande roll i den, framträder en bild av föräldrarna som en grupp som i hög grad engagerar sig i sina barns idrottsföreningar.

Ett stort föräldraengagemang får även anses som positivt ur ett samhälleligt perspektiv, då det indirekt kan sägas utgöra en grogrund för

demokratin i samhället. Putnam (1996) har genom forskning kunnat påvisa att det förelig- ger ett samband mellan medborgarnas enga- gemang i frivilliga organisationer och en väl fungerande demokrati. Han menar att medlem- marnas engagemang skapar en tillit, samhörig- het och samarbetsvilja där ett s k socialt kapital tillåts växa fram, som speglar av sig i samhället i stort vilket gynnar den demokratiska utveck- lingen. I denna miljö utvecklar medlemmarna dessutom kunskaper i hur man formulerar sig, värderar, argumenterar och fattar beslut som kommer till användning i andra sammanhang, utanför föreningens verksamhet (Vogel m fl, 2003).

Rothstein m fl (1995) pekar på betydelsen av engagemanget inom frivilliga organisatio- ner. De menar att organisationerna utgör vik- tiga offentliga arenor, där regelbundna samtal mellan individer i demokratiska sammanslut- ningar kan föras. Enligt Rothstein m fl (1995) är det först då som demokratin fungerar fullt ut. Mindre hållbara argument kan möta motstånd och sållas bort och extrema men goda åsikter kan ”slipas till” och slutligen leda fram till mer allmänorienterade beslut. Om inte denna vik- tiga dialog fungerar menar man att det finns risk att individens egna preferenser framträder och får genomslag på bekostnad av kollektivet. Översatt och exemplifierat i idrottsliga termer skulle en tränares egna preferenser för en elit- satsning i lägre åldrar kunna få genomslags- kraft, om inte kontinuerliga diskussioner om föreningens inriktning och riktigheten i träna- rens agerande förs av föreningens medlemmar

Vilken nytta kan då föreningarna ha av resultaten från denna undersökning? Under förutsättning att föreningarna vill öka föräld- rarnas involvering i verksamheten, vilket i denna och andra undersökningar (Karp 2000; Redelius, 2002) visat sig inte alltid vara fallet, ska vi försöka konkretisera några förslag som förhoppningsvis kan hjälpa föreningarna i ”rekryteringsarbetet” av barnens föräldrar.

Inledningsvis kan det vara på sin plats att utföra en kravanalys för att på så vis få en upp- fattning om vilka insatser föreningen är i behov av. Här kan man förslagsvis använda sig av vår modell över de olika dimensionerna av för- äldrarnas engagemang som utgångspunkt för diskussioner om vilka områden man bör rikta

sina krafter emot. Denna modell kan sedan även ligga till grund för en senare utvärdering av föreningens uppsatta mål.

Resultaten från denna undersökning visade att så många som 44-61 % är intresserade av att påverka verksamheten i föreningen respektive barnens träningsgrupp och att 16 % av föräld- rarna vill engagera sig mer eller mycket mer i föreningen. Av den senare kategorin är det främst mammor, tjänstemän, egna företagare, föräldrar med ett barn och föräldrar i åldern 31 till 40 år som i högre grad vill engagera sig. Ur ett föreningsperspektiv kan dessa resultat vara av intresse, då föreningar som vill utöka sitt föräldraengagemang förslagsvis kan rikta sina krafter mot ovan nämnda målgrupper. Man får förmoda att deras högre vilja att engagera sig ökar mottagligheten för olika övertalningsför- sök eller kampanjer riktade från föreningarnas sida. Viktigt att betona är dock att övriga mål- grupper inte försummas vid ett sådant arbete, då resultaten även visar att det i huvudsak finns individer inom de flesta grupper och idrotts- grenar som gärna ökar sitt engagemang i för- eningens verksamhet. Idrottsföreningar med verksamhet inriktad på idrotterna golf, frii- drott, ridning och simning har en något ange- nämare situation än övriga idrottsgrenar, då de i större utsträckning har en outnyttjad potential i form av föräldrar som vill engagera sig mer.

Mot bakgrund av att resultaten i denna studie visade att majoriteten (56 %) av föräldrarna inte alls eller inte speciellt ofta uppmuntras att engagera sig i föreningen kan man med fördel sända ut en förfrågan till barnens föräldrar, där man förklarar vikten av föräldrarnas engage- mang och listar olika uppgifter som föreningen är intresserad av att få hjälp med. I samband med detta utskick kan man bjuda in föräldrarna till ett möte, där man informerar om förening- ens syften och mål, organisation och ekonomi. Malmsten m fl (1983) och denna studies resul- tat pekar på ett samband mellan en ökad insikt och kunskap om föreningens verksamhet och ett ökat föräldraengagemang. Nästa steg kan vara att initiera studiecirklar där man vid ett antal tillfällen behandlar t ex boken ”Idrotts- föreningar -Praktisk föreningshandbok” av Eriksson och Svensson (2003) och/eller Olsens

(2003) böcker ”Föreningsguide I -styrelsear- bete i utveckling” samt ”Föreningsguide II - verksamhet i utveckling”. Därigenom kan man förhoppningsvis även öka kunskaperna om hur man vanligtvis arbetar i föreningen. Vissa för- äldrar i denna studie uttryckte även bristande praktiska kunskaper som motiv till varför man avstod från engagemang i föreningen. Om möjlighet finns kan det vara bra om för- eningen även initierar en idrottslig verksamhet för föräldrarna där de ges möjlighet att pröva på barnets idrottsgren och därmed utveckla en kompetens så man kan och vågar engagera sig som t ex tränare.

I denna studie har vi försökt ge en övergri- pande och generell bild av föräldrarnas enga- gemang i barnens idrottsföreningar, där en bild av föräldrar som i hög grad är engagerade i sina barns idrottsföreningar har växt fram. Såväl resultat från denna studie som tidigare forskning (Karp, 2000) har emellertid visat att det förekommer stora variationer mellan och inom föreningarna. Framtida forskning kan med fördel riktas mot att försöka identi- fiera dessa olikheter i högre grad än vad som tidigare gjorts. På så sätt kan möjliga mönster upptäckas som sätter fingret på fungerande res- pektive icke fungerande relationer mellan för- äldrar och barnens idrottsföreningar. Vidare vore det intressant att undersöka om föräldrar- nas engagemang i barnens föreningar fortsätter i lika hög grad upp i ungdomsåren, företrä- desvis med hjälp av en longitudinell studie. Ytterligare bitar skulle då kunna läggas till det kunskapspussel som omfattar föräldrarnas engagemang inom barnidrotten.

Förhoppningsvis kan ökade forskningsin- satser inom detta problemområde vända den nedåtgående trend som visar på medlemmar- nas minskande engagemang inom idrottsrörel- sen (Vogel, m fl 2003). Att föräldrarna utgör en stor och väsentlig del av denna har inte minst denna undersökning visat och det förefaller logiskt att ju fler som deltar i föreningsarbetet desto mindre blir arbetsbelastningen för med- lemmarna, vilket i förlängningen skapar förut- sättningar för en väl fungerande demokratisk föreningsverksamhet som kan, vill och orkar ta emot alla de barn som vill idrotta.

REFERENSER

Augustsson, C. (1997). Barnidrott på gott och ont. En studie av barns upplevelse av föräldrapress. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik

Blom, K, A. & Lindroth, J. (2002) Idrottens historia. Farsta: SISU Idrottsböcker.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlittera- tur.

Centrum för Marknadsanalys AB (CMA)/RF (2004). Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003, FoU-rapport 2004:2.Stockholm:Riksidrottsförbundet.

Dahl, R.A. (2002). Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront & DemokratiAkade- min.

Dyer, C. (1995). Beginning research in psychology. Oxford: Blackwell Publishers Ltd.

Eriksson, J. & Svensson, U. (2003).”Idrottsföreningar-Praktisk föreningshandbok om skatt, eko- nomi och juridik”. 2:a uppl. Näsviken: Björn Lundén Information AB.

Hadenius, A. (2001). Demokrati - en jämförande analys. Malmö: Liber AB.

Häll, L./SCB och Civildepartementet. (1994). Levnadsförhållanden-Föreningslivet i Sverige, Rap- port nr 86. Örebro: Statistiska Centralbyrån.

Riksidrottsförbundet (1995). Idrotten vill. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i 2000-talet.

Karp, S. (2000). Barn, föräldrar och idrott. En intervjustudie om fostran inom fotboll och golf. Umeå: Umeås universitet. Pedagogiska institutionen.

Kenyon, G,S. (1969). Sport involvment: A conceptual go and some consequences thereof. I Kenyon (Red.) Aspects of contemporary sport sociology. Chicago: The Athletic Institute.

Larsson, H. & Redelius, K. (Red.) (2004). Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa: Stockholm: Idrottshögskolan.

Lee, M. & MacLean, S. (1997). Sources of parental pressure among age group swimmers. Euro- pean journal of physical education, 2, s. 167-177

Malmsten, T., Andersson, P, Egerblom, K. & Hjärner, B. (1983). Föräldraengagemanget inom bar- nidrott. Stockholm: Pedagogiska institutionen. Idrottspedagogik, Stockholms universitet.

Norén, Y. (1995). Förändringen av socialkapitalet i Sverige-en generell kartläggning 1980-1994, samt en koncentrering vid idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen. Uppsala: Statsvetenskapliga institutionen (stencil).Uppsala universitet.

Nyberg, C. (2000). Föräldrars och barns upplevelser av föräldramedverkan i barnidrott. Göte- borg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.

Olofsson, E. (1989). Har kvinnorna en sportlig chans? Den svenska idrottsrörelse och kvinnorna under 1900-talet. Umeå:Institutionen för pedagogik. Umeå universitet.

Olsen, P. (2003). Föreningsguide I. Styrelsearbete i utveckling. Farsta: SISU Idrottsböcker. Olsen, P. (2003). Föreningsguide II. Verksamhet i utveckling. Farsta: SISU Idrottsböcker.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rap- portera en undersökning.Lund: Studentlitteratur.

Patriksson, G. (1973). Idrottens historia i sociologisk belysning. Stockholm: Svenska utbildnings- förlaget Liber AB.

Patriksson, G. (2002). Ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan. Elev- och lärarperspektiv. Svensk Idrottsforskning, nr 3,11, s 49-53. Stockholm: Centrum för Idrottsforskning.

Pettersson, T. (1998b). Barn och ungdomsidrott under ändrade villkor. I (Forsberg, A. (red). Svensk Idrottsforskning, nr 2, 7, s 38-42. Stockholm: Centrum för Idrottsforskning.

Putnam, R. (1996). Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS förlag.

Redelius, K.(2002). Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Stockholm; HLS förlag.

Rothstein,B. (Red), Esaiasson, P., Hermansson, Micheletti, M. & Petersson, O. (1995). Demokra- tirådets rapport 1995. Stockholm: SNS förlag.

Söderkvist, J. (2002). Föräldrars engagemang i idrott. Karlstad: Karlstads universitet. Institutio- nen för utbildningsvetenskap.

Thomas, J & Nelson J. (1996). Research methods in physical activity. Champaign, IL: Human Kinetics.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Vogel, J., Amnå, E., Munck, I., Häll,L./SCB. (2003). Levnadsförhållanden-Föreningslivet i Sverige, Rapport nr 98. Örebro: Statistiska Centralbyrån.

Wagnsson, S. (2001). Barns upplevelser av föräldrapress inom idrotten. Karlstad: Karlstads universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap.

Bilaga 1