Nedan kommer vi att ta hjälp av vår tidigare redovisade modell i ett försök att punktvis sam- manfatta ovanstående resultat. Vi inleder med att presentera omfattningen av föräldrarnas engagemang samt andelen föräldrar som har ett medlemskap i barnens idrottsföreningar:
• Mer än 2/3 av föräldrarna är engage- rade i barnets idrottsförening. • 80 % av föräldrarna är engagerade i
någon/några av barnens idrottsfören- ingar.
• Närmare hälften (48 %) av för- äldrarna är medlemmar i barnets idrottsförening.
• Andelen mammor (69 %) som enga- gerar sig i barnets idrottsförening är något större än andelen pappor (63 %).
• Andelen föräldrar som engagerar inom lagidrotter är signifikant större än inom individuella idrotter. • Övervägande delen av föräldrarna
(60 %) anser att de engagerar sig till- räckligt i sitt barns idrottsförening. • Föräldrar på mindre orter samt
boende i villa tenderar att engagera sig mer än övriga.
Ser vi till föräldrarnas direkta engagemang visade resultaten att:
• Flertalet (60%) av föräldrarna enga- gerar sig i barnets idrottsförening genom att skjutsa barnen till/från match/tävling
• Andelen pappor som är tränare i barnets idrottsförening är signifikant större än andelen mammor.
Ser vi till andelen föräldrar som har förtroen- deuppdrag visade det sig att:
• En mindre del (10%) av föräldrarna sitter med i föreningens styrelse • Könsfördelningen i barnens idrotts-
föreningars styrelser är förhållande- vis jämn
Följer vi upp med de väsentliga resultaten av föräldrarnas indirekta engagemang visar dessa att:
• Endast ett fåtal (13 %) av föräld-
� � �� �� �� �� �� � ��� � �� �� � � ��������������� �� ��������� ��� �� ������� ��� ����������� ���� �������� �����������
rarna väljer någon gång att påverka idrottsföreningens verksamhet. • Över hälften av föräldrarna (56%)
upplever inte att föreningen speciellt ofta uppmuntrar dem att påverka verksamheten.
Om vi sammanfattar resultaten av föräldrarnas intresse för att engagera sig i barnets idrotts- förening visar resultaten att:
• Majoriteten av föräldrarna (61%) är intresserade av att påverka verksam- heten i barnets träningsgrupp medan mindre än hälften (44 %) är intres- serade av att påverka föreningens verksamhet i stort.
Ser vi till resultat som behandlat tidsaspekten visar dessa främst att:
• Föräldrarna vanligtvis engagerar sig 2 timmar/vecka i sitt barns idrotts- föreningar och totalt 3,5 timmar/ vecka i barnens samtliga idrottsför- eningar.
• Pappor ägnar signifikant mer tid åt att hjälpa till med föreningens arbete än mammor.
• Föräldrarna ägnar signifikant mer tid åt sitt barn inom lagidrotterna än de
gör inom de individuella idrotterna. • Föräldrarna ägnar signifikant mer tid
åt pojkarnas idrottande än åt flickor- nas
På grund av svårigheter att mäta intensiteten av föräldrarnas engagemang förekom ingen fråga i undersökningen som tillåter oss att presentera resultat för denna dimension. Ser vi däremot på föräldrarnas primära engagemang visar de huvudsakliga resultaten att:
• 29 % av föräldrarna idrottar själva någon gång om året i barnens idrottsföreningar.
Avslutningsvis har vi valt att presentera sam- manfattande resultat rörande föräldrarnas kunskap om och förståelse för föreningens verksamhet. Här visade resultaten att:
• Föräldrarna har en relativt god kän- nedom om föreningens organisa- tion och målsättningar men inte om föreningens ekonomi.
• Det föreligger ett samband mellan en ökad insikt i föreningens verksam- het och en ökad vilja att engagera sig
Huvudtemat i denna studie har varit att för- söka kartlägga föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar. Övriga teman som vi riktat intresse mot är föräldrarnas kunskap om och förståelse för dessa idrottsföreningars verksamhet. För detta ändamål sändes ett frå- geformulär till 734 föräldrar med aktiva barn (7-12 år) inom de tio, i medlemsantal räknat, största barnidrotterna i Sverige. Med hjälp av en modell, inspirerad av Vogel m fl (2003) och Kenyon (1969), har vi försökt visa på föräld- raengagemangets mångfacetterade natur, där olika dimensioner tillsammans utgör ett mått på föräldrarnas engagemang i barnens idrotts- föreningar.
Vad drar vi då för slutsats om föräldrarnas totala engagemang? Är föräldrarna i låg eller hög grad engagerade i sina barns idrottsför- eningar? Svaret på frågan är delvis avhängig vårt val av referenspunkt, och delvis bero- ende av styrkan hos respektive dimension, där resultaten från denna undersökning visar att engagemanget varierar stort inom de olika dimensionerna. Först måste vi dock besvara frågan i vilken grad vi kan generalisera resulta- ten från denna undersökning till att även gälla samtliga föräldrar med barn (7-12 år) aktiva i idrottsföreningarna i Sverige. Svaret är att en viss reservation bör göras vid generalisering av resultaten. Med anledning av att vår bortfalls- analys visade att en högre andel av föräldrarna ur bortfallsurvalet ej är engagerade i barnets föreningar bör man ha i åtanke att resultaten kan ge en något för positiv bild av föräldrarnas engagemang. Vidare bör man även vara med- veten om riskerna med att generalisera resul- taten till att även gälla föräldrar till barn inom idrottsgrenar med relativt få utövare, eftersom endast föräldrar till barn inom tio idrottsgrenar med flest utövare tillfrågades.
Om vi, med vetskapen om ovanstående begränsningar, tillåter oss att generalisera resul- taten och använder medlemmarna inom andra föreningstyper i Sverige som referenspunkt (se
Vogel m fl, 2003, sid 29-37), visar det sig att föräldrarnas engagemang i barnens idrottsför- ening är större eller mycket större inom i stort sett alla44 jämförbara dimensioner45
Om vi istället använder oss av medlem- marna (16-84 år) inom idrottsrörelsen i stort som referenspunkt, där även föräldrarna ingår, framträder liknande mönster med skillnaden att föräldraengagemanget är större eller t o m mycket större inom samtliga jämförbara dimen- sioner46. Andelen föräldrar som är medlemmar
i barnets idrottsförening är större än andelen medlemmar inom idrottsrörelsen i stort (48% kontra 31%). Vidare är andelen aktiva47 föräld-
rar anmärkningsvärt större i förhållande till idrottsrörelsen i stort (66% kontra 17%). Även andelen med förtroendeuppdrag (t ex styrelse- arbete) är större hos föräldrarna jämfört med medlemmar i idrottsrörelsen totalt (10% kontra 7 %) och dessutom är det en större andel för- äldrar som är intresserade av att arbeta mer i föreningen (16 % kontra 3 %). Vid båda ovan- stående jämförelser med föräldrarnas engage- mang i denna studie tycks det som föräldrarna i hög grad är engagerade i sina barns idrotts- föreningar.
Vi bör dock beakta övriga dimensioner (tid, intensitet, frekvens, omfattning och pri- märt engagemang) av föräldrarnas engage- mang innan vi försöker oss på en uppskattning av föräldrarnas totala engagemang i barnens idrottsföreningar. Då vi inte har några tidi- gare mått att ställa dessa dimensioner i rela- tion till har vi försökt uppskatta styrkan hos dessa utifrån studiens resultat och därefter placerat dessa på ett kontinuum som varierar från mycket lågt engagemang till mycket högt engagemang. På grund av svårigheter att mäta intensiteten av föräldrarnas engagemang före- kom ingen fråga i undersökningen som tillåter oss behandla denna dimension. Betydelsen av den kan dock inte underskattas och bör därför beaktas i framtida forskning inom detta pro- blemområde.