Vad är då egentligen det vi kallar för fredagsmys? Definitionen är enligt Bonniers Svenska Ordbok (2006): "fredagsmys (vard.) trivsam samvaro efter arbetsveckans slut, spec. inom familjen || -et".
Som jag har beskrivit i de tidigare kapitlen är tillvaron hos individerna och grupper av individer, inte minst hos familjer, i ständig rörelse och utveckling. Nya kopplingar och nya meningar i nya kontexter pågår ständigt. Min strävan har varit att studera fenomenet fredagsmys och hitta nya beteenden, kopplingar och sätt att umgås i den kontexten. Med hjälp av Actor-Network-Theory har jag aktualiserat den centrala tanken på att både mänskliga och icke mänskliga aktörer samt sociala och tekniska faktorer har en stor betydelse för fredagsmyset. Föreningen
mellan dessa är av stor vikt för det nätverk av många olika företeelser som gör att enskilda människor och familjer kommer samman i
gemenskapen runt fredagsmys. Genom att fokusera på varför vi har fredagsmys har jag närmat mig människors tankar, förväntningar och föreställningar om fredagsmys, och vad det ska innehålla. Mat, dryck, TV-program och vardagsrumssoffan för ihop familjenätverket, och allt detta är också tydligt länkat till reklamen och massmedia.
Fredagsmys kan alltså beskrivas som en aktivitet där familjen samlas på fredagskvällen och firar in helgen efter avslutad arbetsvecka. Mina undersökningar analyserar balansen mellan familjeideal och konsumtion och även hur föräldrar hanterar barnens och utomståendes förväntningar på fredagsmys. Jag konstaterar också att det finns en hel del variationer i tillämpningar av fredagsmys i olika hem och olika familjer. Det finns dock ett antal komponenter som sammantaget gör att fredagsmys kan
definieras.
Det mest uppenbara, som egentligen inte har kommenterats av någon i min undersökning, är att för att få kallas fredagsmys behöver aktiviteten genomföras på en fredag eftermiddag och kväll.
Det andra uppenbara är att det handlar om gruppen av människor med hemmaboende barn som samlas och gör fredagsmys tillsammans.
Det finns två grundläggande materiella faktorer som bygger upp
fredagsmys. Det är konsumtion av snacks, mat och dryck och någon form av TV-tittande.
Maten och drycken ska inte vara hur som helst, den ska vara enkel att förbereda som tacos eller hämtpizza. Det är också viktigt att maten är något som positivt avviker från den mat och dryck som individerna och familjen konsumerar under veckorna. Om någon maträtt ska lyftas fram inom ramen för fredagsmys är det mycket påtagligt tacos. Några av informanterna uttrycker också skämtsamt att tacos har blivit Sveriges nya nationalrätt, och tacos är en viktig del av fredagsmys för många familjer.
TV-tittandets betydelse visar hur viktig TV:n har blivit i vår kultur och i våra hem. Teoretiskt skulle man kunna föra resonemanget att det som man egentligen vill uppnå med fredagsmys - gemenskap, tillhörighet och trygghet - lättare skulle kunna uppnås om man inte behövde ha en TV som stör utan helhjärtat kunde ägna sig åt själva umgänget mellan
individerna. Så är det dock inte i verkligheten. TV:n är viktig även om den i vissa fall bara är på, men ändå tydligt finns med som en viktig
Maten, drycken och TV:n i kombination har fått TV- eller
vardagsrumssoffan att få en särskilt upphöjd plats som en samlingspunkt i hemmen där man gärna sitter tätt tillsammans, eller i varsitt hörn och ser på TV eller en film. Detta gäller särskilt under fredagskvällarna då det också är vanligt att man äter i TV-soffan. Ingen annan del i hemmet får motsvarande tyngd och betydelse, då flera funktionaliteter och behov förenas i soffan och i vardagsrummet. Soffan finns också i nästan alla svenska hem.
Rollfördelningen verkar vara en underordnad faktor i de flesta familjerna. Praktiska förhållanden får styra vem som gör vad. Det viktiga verkar vara resultatet, att de praktiska sakerna kan ordnas, att människorna kan samlas och därmed fredagsmyset kan genomföras. En intressant
företeelse, som inte vidare har kunnat undersökas, är att de barn som har deltagit i undersökningen verkar se det praktiska arbetet med att
förbereda fredagsmyset som en viktig umgängesform i högre grad än de vuxna.
Det blir tydligt att just markeringen mellan vardag och helg är ett fundament när det gäller att beskriva varför människor genomför fredagsmys. Just detta bakomliggande faktum, den tydliga tidpunkten fredagskvällen, gör det lätt att bygga upp förväntningar och koppla specifika beteenden till det vi kallar fredagsmys.
Det som verkar mest centralt är gemenskapen, och att koppla av och vara tillsammans. Det verkar som att olika praktiska utformningar av
fredagsmys, vad familjen äter och dricker och vad den faktiskt gör, är underordnat syftet och målsättningen att vara tillsammans. Genom detta blir en effekt att man kopplar av, att vardagssysslorna inte genomförs just då och att man också kan tänka på och ägna sig åt något annat.
Några allmängiltiga regler för hur olika familjer ska genomföra
fredagsmys finns naturligtvis inte. En tydlig regel i de flesta hemmen är att individerna inte bara fysiskt ska befinna sig i samma hem utan också i ordets verkliga bemärkelse vara tillsammans. Aktiva åtgärder vidtas för att uppnå detta och företeelser som normalt accepteras, exempelvis att äta middag på rummet eller hålla på med Ipads, accepteras inte under fredagsmys. I många hem finns en regel som uttrycker att
familjemedlemmarna ska hjälpas åt med de praktiska bestyren under fredagsmyset. Detta understryker ytterligare syftet och målsättningen att verkligen påtagligt vara tillsammans. En annan regel som flera av
informanterna nämner är att det inte ska ätas godis under fredagsmyset, det hör till lördagen och lördagsgodiset.
Den centrala upplevelsen av fredagsmys är det positiva som uppnås genom att umgås inom familjen. Upplevelsen och framför allt
förväntningarna kan vara olika för olika delar av familjen. Föräldrarna verkar vara de som ofta är drivande när det gäller fredagsmys eftersom de upplever att fredagsmyset är mycket viktigt för barnen och att barnen även kräver att fredagsmyset skall bli av. Det är alltså barnens behov som uppges vara det som styr, men i själva verket kan det vara det omvända. En intressant aspekt är att barnen inte alls i lika hög grad verkar tycka att det är lika viktigt som föräldrarna att fredagsmyset verkligen blir av. Flera av barnen svarade att de tyckte att fredagsmys bara var ganska viktigt eller inte viktigt alls. Kanske är det många föräldrar som upplever att den enda möjligheten att få umgås med sina barn är att arrangera ett tilltalade fredagsmys. En tänkvärd fråga är då om föräldrarnas
upplevelse av barnens krav inte överensstämmer med vad barnen egentligen anser vara viktigt.
Strukturer skapar trygghet genom att respektive familjs tillämpning och utformning av fredagsmys stärker sammanhållningen och medför att upplevelsen av gemenskap kan bli ännu större. Fredagsmys kan ses som en modern rit, någonting vi kan samlas kring både enskilt, i familjen och kollektivt. Den bygger i hög grad på regelbunden återupprepning av hur vi markerar övergången mellan vardag och helg, och binder oss samman i en upplevd kollektiv gemenskap. Informanterna är också eniga om att fredagsmys i någon form kommer att finnas kvar.
Tydligt är att fredagsmys inte är en isolerad företeelse, utan uppvisar kopplingar till mycket annat i samhället. Som samhället nu är uppbyggt finns många förhållanden och företeelser som utgör förutsättningar för och som är grunden till att fredagsmys över huvud taget finns.
Grundförutsättningarna är att fredagskvällen är markören mellan å ena sidan en ofta betungande arbets- och skolvecka då familjernas
medlemmar är verksamma på sina egna håll och å andra sidan helgen. Helgen är inte helt ograverad utan där finns också många andra saker som drar i individerna. Det kan vara städning och storhandling, men också idrottsevenemang och föreningsliv. Strävan efter att umgås med släkt, vänner och bekanta utanför familjen är några exempel. Över allt detta ligger datorer, dataspel, sociala medier och liknande som också drar individerna från varandra.
Mitt i allt detta reser sig fenomenet fredagsmys, nutidsfamiljens sätt att få tid för varandra och utformat så att det kan tilltala alla, såväl vuxna som barn och ungdomar.
Näringsidkarna har naturligtvis sett möjligheter i allt detta. Numera är det inte bara chipstillverkarna utan många andra som relaterar till fredagsmys och erbjuder produkter och tjänster som skall göra upplevelsen ännu mysigare och bättre.
TV och TV-tittande har också blivit en tydlig del av fredagsmyset. På ett sätt kan det verka underligt då all kraft som drar familjemedlemmarna från varandra och inte maximalt inriktas på att umgås skulle vara av ondo. Detta gäller uppenbarligen inte TV. Den ses istället som ett tydligt sätt att bygga upp fredagsmyset kring. Ofta handlar det om program som innehåller ett röstnings- och tävlingsmoment som familjemedlemmarna upplever att de vill och också bör se för att kunna delta i diskussionerna under kommande vecka vid arbetsplatsen respektive i skolan.
Nutidsmänniskans brist på tid gör att det är viktigt att ha en tydligt
förutbestämd och fastställd tidpunkt för att få till umgänget med familjen. Känslan av att tiden springer ifrån oss är stark hos informanterna. Flera upplever att det inte finns tid till att umgås på riktigt, som man gjorde förut. Man jämför med sin barndom då umgänget såg annorlunda ut och de sociala medierna inte fanns. Just tidpunkten för fredagsmys är
synnerligen viktig, att vara tillsammans just när vardagens stress är slut och innan helgens aktiviteter ska sättas igång på allvar.
Tidigare markörer mellan vardag och helg har i någon mån varit
lördagsgodis, helgmålsbön och söndagsmiddag. Helgmålsbön har nästan helt försvunnit. Lördagsgodis och söndagsmiddag finns kvar i olika
omfattning men kan inte alls sägas ha samma betydelse och omfattning som fredagsmys.
Det finns inget som talar för att själva företeelsen fredagsmys skulle upphöra, snarare precis tvärt om. Vissa delar, som vilka snacks som förtärs och vilka TV-program som sänds, kommer naturligtvis att ändras. Även formen för TV-tittande och datoranvändande kan komma att
förändras på sikt. Det enda som egentligen skulle kunna ändra hela förutsättningarna för fredagsmys är om fyra dagars arbetsvecka infördes. För de enskilda familjerna förändras förutsättningarna på ett mycket påtagligt sätt när barnen flyttar hemifrån. Då finns förutsättningar för att antingen helt lämna företeelsen fredagsmys eller att i alla fall ändra på omfattningen och strukturen.
På frågan om informanterna tror att fredagsmyset kommer att finnas kvar är svaren enhälliga, alla tror att fredagsmys är här för att stanna och att man kommer att ha fredagsmys länge, i alla fall så länge barnen bor kvar hemma. Det är också flera av informanterna som uttalat en vilja att
Jag vill avsluta med att mycket kortfattat återkoppla till de centrala frågeställningarna för mitt arbete.
Varför genomför familjer fredagsmys och i vilken grad påverkar det fredagskvällarna?
Det överskuggande är gemenskapen, att få vara tillsammans.
Fredagskvällen utgör en tydlig markering mellan skol- och arbetsvecka och helg, och passar därför bra för familjens medlemmar att samlas. För många familjer finns förväntningarna att fredagskvällen ska innehålla något positivt och detta hela påverkar såväl fredagskvällen som övriga delar av veckan.
På vilka sätt ger fredagsmys en social struktur och trygghet för människor?
Själva återupprepningen, riten, att ungefär samma beteende med samma människor upprepas vid samma tidpunkt under veckan ger i sig en
struktur och en trygghet. Krafter som håller samman
familjemedlemmarna är verksamma på ett helt annat sätt än under veckans övriga delar.
På vilka sätt upplever människor fredagsmys som meningsfullt och
viktigt?
Föräldrar och barn upplever, på lite olika sätt, vikten och behållningen av fredagsmys. Grundläggande är återigen det faktum att familjens
medlemmar är tillsammans.
Vilka krav och förväntningar gäller det att förhålla sig till när det gäller fredagsmys?
Olika familjer lägger upp sina egna krav och förväntningar kring
fredagsmys. I vissa familjer finns en tydlig rollfördelning kring vem som gör vad, i andra är den mer otydlig. Vissa familjer sprider på
arbetsuppgifterna mellan familjemedlemmarna medan andra låter vissa familjemedlemmar göra större insatser än övriga. Återigen är det
övergripande kravet och förväntningarna att familjemedlemmarna skall vara på plats och umgås i de former som familjen har bestämt.
Under mitt arbete med uppsatsen har jag reflekterat över hur jag upplevt att fredagsmysets karaktär har förändrats från 2009 när jag skrev min första uppsats om ämnet. Då var fredagsmys en tämligen ny företeelse, många hade förvisso redan hört talas om det, och man ägnade sig också åt fredagsmys, men formen för mysandet var inte lika tydlig som den är idag. Skillnaden är att det numera finns mycket fler förväntningar och krav på hur ett ”riktigt” fredagsmys ska göras och se ut.
Fredagsmys kommer att ändra form, en ständig rörelse sker. Det är sannolikt att fredagsmys inte kommer att försvinna, men det kommer hela tiden att förändra sig.