Det finns tidigare forskning som har studerat fenomenet fredagsmys bland annat relaterat till begreppen rit och konsumtionskultur. Charlotte Hagström har skrivit en artikel i tidskriften Budkavlen: Nu är det
fredagsmys – Chips och gemenskap när vardag blir helg (2012).
I boken Postmodern Barndom, skriver författarna om
konsumtionssamhället och kommersialismen, ”Primärt utgörs
kommersialismen av en gemensam erfarenhetsvärld” (Brembeck &
Johansson, 1996:10). Vi har alltså en gemensam förförståelse för vad reklamen egentligen vill säga till oss och vi förstår detta genom att vi lever och verkar i samma kontext.
Helene Brembeck har skrivit en artikel om fredagsmys, Cosy Friday i antologin Managing Overflow (2012) som är en del av ett pågående forskningsprojekt som handlar om att växa upp i överflöd.
Brembeck har i tidskriften Kulturella Perspektiv (2005:2: 26 -33) skrivit om barnkalas på McDonald´s där hon redogör för upplevelsen av kalaset för föräldrar och barn, samt på vilka sätt McDonald´s marknadsför och genomför kalasen. Brembeck redogör för de ideal som kalasen
manifesterar och även för föräldrarnas förväntningar och krav.
Kopplat till fredagsmys finns under de senaste åren mycket publicerat kring konsumtion och familjeideal. Helene Brembeck (et al.) berör
konsumtion kopplat till barn tillsammans med några medförfattare i Det
konsumerande barnet (2001). Dags- och veckotidningar innehåller allt
från reportage om fredagsmys, tips om matrecept med mera till råd och beskrivningar hur fredagsmys bäst ska utformas.
Efter hand som fredagsmys har blivit etablerat har också uppsatser från universitets- och högskolevärlden publicerats. Ett exempel är
C-uppsatsen Fredagsmys – En ritual av vår tid (Ruul & Stolfer Suneson, 2012). Uppsatsen studerar från ett sociologiskt perspektiv hur familjer genomför fredagsmys.
Jag vill också nämna min egen forskning i ämnet då jag tidigare har skrivit två uppsatser om fredagsmys mot Umeå universitet. Min B-uppsats har titeln Fredagsmys - En modern rit? och den undersökte om fredagsmys blivit en modern rit vilket jag också kom fram till att den blivit. ”Fredagsmyset har på så sätt blivit en övergång från vardag till
helg, från arbete till avkoppling och från stress till avslappning”
(Brännström, 2010: 23). Människor har ett behov av struktur och trygghet där återupprepningen är viktig: att göra samma saker med samma människor i samma kontext.
I min C-uppsats Fredagsmys - Gemensamhetsskapande och isolerande! undersökte jag om fredagsmys är gemensamhetsskapande eller
isolerande? Min slutsats blev att fredagsmys är att betrakta som såväl gemensamhetsskapande som isolerande beroende på i vilket kontext människor befinner sig. För de människor som befinner sig i ett
”fredagsmyskollektiv” som exempelvis familjen eller kompisgänget, är fredagsmyset mycket påtagligt gemensamhetsskapande. De människor som däremot befinner sig utanför detta känner sig ensamma och
isolerade.
Nu vill jag i min D-uppsats gå vidare med att undersöka varför människor har fredagsmys och hur det påverkar dem? Vilka krav och förväntningar gäller det att förhålla sig till när det gäller fredagsmys? En ytterligare aspekt på fredagsmyset är frågor om på vilka sätt människor upplever fredagsmys som meningsfullt och viktigt och om det ger en social struktur och trygghet?
4. Familj
En av huvudfrågorna i uppsatsen är: Varför fredagsmys? Informanterna har gett samstämmiga svar, det är en markering att nu är det snart helg och vi får lite ledigt, vi kan koppla av och familjen får vara tillsammans och umgås. Hagström skriver ”Fredagsmyset är alltså en aktivitet som
upplevs som önskvärd och meningsfull samtidigt som den bekräftar och stärker familjegemenskapen” (2012: 16).
Latour menar att det enligt ANT finns en särskild dynamik mellan aktanter i varje företeelse. Det kommer i hög grad in på känslor hos de olika individerna och kan sägas vara drivkraften bakom att människor över huvud taget ägnar tid åt fredagsmys. Trygghet är något som är viktigt för alla människor, inte minst nutidsmänniskan som ofta befinner sig i ett tempo och ett informationsflöde som är långt från det som
tidigare generationer hade att hantera. Människornas relation till och strävan att uppnå just trygghet är ett tydligt förhållande som behöver fördjupas. Fredagsmys är att betrakta som en samtida rit därför att den är ett regelbundet och återkommande beteende som är ett självklart inslag i människors vardagsliv. Detta har tidigare utvecklats i kapitel två. När jag och Elisabeth bestämde dag och tid för vår intervju sa hon till mig:
– ”Vi får ta den hemma hos mig i kväll när pojken somnat, går det bra för dig? ”
Naturligtvis, svarade jag, för det kändes viktigt för mig att just hon är med i min undersökning, jag visste att hon nyss hade blivit ensam. Jag undrade hur hon såg på livet just nu och om fredagsmys var något som
hon ägnade sig åt och ansåg vara viktigt. Vi träffades senare på kvällen i hennes kök över en kopp te. När vi började vår intervju bad jag om en liten presentation: ”Jag är nyss fyllda 50 år* och jag är ensamstående …
Ja jag tycker väl inte att jag är ensam, jag har en pojke på fyra och ett halvt år. Jag jobbar på ett hotell med konferensverksamhet”.
Jag hörde ganska snart att hon tyckte att fredagsmys var viktigt och att det påverkade henne och hennes son: ”Jo men det blir man ju såklart!
Man måste väl ha lite extra för att det är fredag? **”. Men tankarna på
separationen fanns där hela tiden: ”Om man vore en hel familj skulle det
vara på ett annat sätt … eller om sonen vore större så skulle det nog vara på ett annat sätt”.
När jag frågade vem det är som fixar fredagsmyset svarade hon lite sorgset: ”Det är ju jag när han är hos mig, och pappa när han är hos
honom …”. Det fanns också en känsla av krav på fredagsmyset, att inte
hinna med att titta på barnprogrammen tillsammans: ”ibland har det väl
hänt att jag inte gjort det och då känns det inget bra! Nu fick han sitta där själv …”. Jag upplevde att det faktum att hon nyligen blivit ensam
också påverkade henne mycket, de ensamma helgerna mest: ”Jag är ju
urdålig på att bjuda hem* men nu måste jag ju göra det, fylla mina
ensamma helger med något … Vi är ju några tjejer som brukar träffas och jag har sagt det att nu får ni lov att bjuda hem mig så att jag inte känner mig så ensam …”. När vi avslutade vårt samtal frågade jag om det är
något mer som hon vill tillägga om fredagsmys? ”Gemenskap med sonen
är fredagsmys, tycker jag! Innan vi separerade så satt vi alla tre i soffan tillsammans och tittade på TV, vi satt verkligen tillsammans allihopa … det vill han nu också … att vi sitter tillsammans! Det är väl egentligen det som fredagsmys handlar om, gemenskapen! Det tror jag! Det andra är nog bisaker egentligen”. Fredagsmys är något som kan vara både positivt
och negativt, mysstunden framför TV:n med pojken, gemenskapen är det positiva men de ensamma helgerna utan barn som måste fyllas ut med någonting känns påfrestande och svårt.
Upplevelsen av fredagsmys är att det är något som man delar med andra, det individuella och lokala fredagsmyset i familjen, i relation till ett
kollektivt och centralt fredagsmys i hela landet. Det spelar ingen roll var man bor, det individuella och lokala blir till en del av det kollektiva och nationella. Det förstärker upplevelsen av meningsfullhet, att ingå i ett sammanhang där vi alla samtidigt tittar på samma TV-program och mumsar i oss snacks i soffan. Att just TV:n intar en central plats för många, både yngre och äldre visar mina intervjuer som jag utförde inför min C-uppsats. Man tittar tillsammans på program som alla kan se, som
vad som visas, det är mer känslan av att vara tillsammans. Ofta fungerar TV- programmen som en ”lägereld” kring vilken familjen samlas under fredagskvällen, det blir en start på helgen (Hagström, 2012: 15). När vi stiger in i fredagsmyset är det ett rituellt rum som ger våra handlingar ett annat värde och en tydligt markerad plats. Här inne finns den symboliska tillfälliga verkligheten. Utanför finns den vanliga och vardagliga
verkligheten. Upprepningen av fredagsmyset ger oss trygghet, det ska vara likadant - varje vecka. ”Då passar det bra att fredagarna är exakt likadana vecka efter vecka året om. Barn trivs med ritualer. De skapar mönster och omvandlar kaos till ordning”
(www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/fredagsmys-ar-barnens-heliga-rit_387689.svd).
”… men fredagsmyset det ska vara likadant* Det ska vara som det är! Och det går inte att flytta på!*” Magnus 50 år.
På frågan om informanterna upplever fredagsmys som meningsfullt och viktigt är svaren helt samstämmiga bland informanterna, alla tycker att det är meningsfullt och viktigt. Anette och Birgitta uttrycke sig så här:
”Jaa faktiskt … så måste jag tänka efter. Det är ju så att om jag involverar min son, så är det ju viktigt. Han simmar på
fredagar klockan sex, men efteråt, det känns ju väldigt viktigt eftersom han är borta hos sin pappa varannan helg så när han har kommit hem så är det ju lite extra på fredagar det är det ju! Då känns det väldigt viktigt liksom. Då är det fredag och vi har en kväll ihop.” Anette 52 år.
”Jaaa, på ett sätt så är det väl det, det blir ju så att familjen gör någonting tillsammans eftersom man ofta är på varsina håll, men fredagsmyset gör att man är tillsammans, gemenskap är väl fredagsmys”. Birgitta 37 år.
En intressant aspekt är att flera föräldrar anser att fredagsmys görs för barnens skull eftersom de upplever att fredagsmyset är mycket viktigt för barnen och att barnen även kräver att fredagsmyset skall bli av och vara utformat på ett speciellt sätt.
”Jaa därför att om vi inte har planerat något så antingen ringer eller sms:ar något av barnen och frågar vad vi ska ha till
fredagsmys!*Vad ska vi ha till fredagsmys? frågar dom!* För det är väl inget som vi går och tänker på under veckorna men för barnen är det jätteviktigt!” Inger 48 år.
”Det tycker barnen är jätteviktigt! Det går ju inte att hoppa över heller* barnen vill gärna ha det så … så blir det**” Inger 48 år.
”Ja det är det eftersom det är det för barnen! Men vi skulle inte fredags- mysa på det sättet om inte barnen var hemma! Det är bara för att barnen vill ha det!” Jeanette 37 år.
Barnens svar är däremot inte lika tydliga, av 15 barn tycker fyra att det är viktigt medan resten av barnen tycker att fredagsmys bara är ganska viktigt eller inte viktigt alls. Där uppstår en intressant fråga om föräldrars upplevelse av att barnens krav och önskemål om fredagsmys kanske inte är överensstämmande med vad barnen egentligen tycker och vill. En orsak till denna obalans kan vara att ju äldre barnen blir desto mindre viktigt är fredagsmyset för dem, i alla fall hemma och med familjen. Umgänget men kompisar och idrottsutövning är två faktorer som gör att barnen inte upplever fredagsmys som viktigt. Föräldrarna däremot, upplever att fredagsmyset blir viktigare ju äldre barnen blir. Det kan delvis grundas i att man vill ha uppsikt och kontroll över vad barnen har för sig. Men jag har även en känsla utifrån hur informanterna uttryckte sig under intervjuerna att det finns en stark vilja hålla kvar barnen hemma.
– För snart är de stora och flyttar hemifrån och vad ska vi hitta på då? sa en nära vän till mig när fredagsmys och tonåringar kom på tal.
”Fredagsmys är inte så jätteviktigt för min familj, det är viktigast att man är tillsammans”. (Pojke 1)
”Fredagsmys är inte jätteviktigt men det är mysigt det brukar inte vara så ofta alla har fredagsmys tillsammans för mamma brukar jobba kväll”. (Pojke 4)
”Fredagsmys kan vara mysigt och så men alltså ibland så skippar vi det p.g.a. träning eller så”. (Pojke 6)
”Inte direkt. Det gör liksom inget om vi inte har det”. (Flicka 4)
Det verkar som att det finns olika förväntningar från olika
familjemedlemmar på vikten av och meningsfullheten med fredagsmys. Många föräldrar uppger att de i hög grad genomför fredagsmys för barnens skull. Undersökningen indikerar dock att i hög grad är
fredagsmys föräldrarnas möjligheter att faktiskt få umgås några timmar med sina barn. Barnens svar indikerar att fredagsmys är viktigt, men också kan undvaras om något för stunden viktigare finns att göra. Det är intressant att studera hur olika människors förväntningar och
ANT kan man säga att relationen mellan barnen å ena sidan, föräldrarna å andra sidan gör att relationen till själva fredagsmyset blir ett medel för att påverka och kunna umgås. Föräldrarnas vilja är i det här avseendet större än barnens. Föräldrarna ägnar kraft åt att bygga upp ett bra fredagsmys för att locka och motivera barnen att ställa upp. Barnen kan attraheras av detta men kan också känna för och välja andra aktiviteter som de har en relation till.
När jag frågade mina informanter om vem i familjen det är som vanligen ordnar med inköp och iordningställandet av fredagsmys fick jag ganska skiftande svar. Det som står klart är att fördelningen av arbetet oftast sker utifrån vem som slutar tidigare från arbetet eller den som vanligen brukar sköta inköpen. Eller så hjälps familjen åt, viket många också önskar.
”Ehh … det är väl vanligen jag, det är det! Eftersom det här med arbete och arbetstider och pendlande och så, därför har det blivit den uppdelningen …” Magnus 50 år.
”Det brukar väl vara jag** oftast är det ju jag som handlar så det blir ju så.” Diana 31 år.
”Det hjälps vi väl åt med …* det är ingen som direkt har ansvaret runt det!” Frida 37 år.
När barnen svarar på frågan om vem som ordnar med fredagsmyset blir svaren mer samstämmiga, de flesta svarar att det gör det tillsammans.
”Det är hela familjen som ordnar fredagsmys för det är det som fredagsmys handlar om”. (Pojke 1)
”Alla brukar ordna chips, dricka och godis. Vi gör det tillsammans nästan varenda fredag”. (Pojke 3)
”Jag tror att vi hela familjen gör det”. (Pojke 8) ”Alla brukar typ hjälpa till”. (Flicka 4)
Inga tydliga likalydande strukturer verkar finnas för rollfördelning mellan de olika grupper som jag har undersökt. Snarare har jag uppfattat ett pragmatiskt inriktat förhållningssätt där det som är mest praktiskt får styra. Om arbetstider och annat passar bäst för en person i familjen blir det också den personen som får göra inköpen till fredagskvällen. Det finns också praktiska lösningar i de fall då barnen bor hos olika föräldrar på olika tider.
Att hjälpas åt och göra fredagsmyset tillsammans är viktig för en av de vuxna, så här uttrycker sig Kalle i intervjun: ”Ja vi har väl inte direkt
några regler så men vi försöker väl att engagera barnen när vi gör
iordning fredagsmyset, kanske tacos … skära saker och så … Huvudsaken är att vi är tillsammans! Alla ska vara med det är huvudsaken!”. En
intressant iakttagelse är att resten av mina informanter beskriver att det är de vuxna i huvudsak som sköter om det praktiska och ordnar med mat och dryck runt fredagsmyset. De vuxnas upplevda krav på rollen att själva ordna fredagsmys skiljer sig från skolbarnens önskan att hela familjen ska hjälpa till och att själva arrangemangen runt fredagsmys och allt det praktiska ska genomföras tillsammans. Orsaken till detta har jag inte lyckats utröna, men själva konstaterandet är ändå intressant då det klart påvisar hur olika människor ser på saker ur olika synvinklar. Men det är snararare barnen än de vuxna som ser det praktiska arbetet kring
fredagsmys som en umgängesform. Så här skriver en pojke i klass 5 b:
”Det är hela familjen som ordnar fredagsmys för det är det som fredagsmys handlar om”. Barnens önskan om att få genomföra de
praktiska förberedelserna tillsammans med föräldrarna kan också ha en sådan enkel förklaring att de vill tillbringa mer tid med sina föräldrar och vad man gör under den tiden har inte så stor betydelse. Det är
gemenskapen med föräldrarna som barnen gärna vill ha. I det här fallet verkar det dock inte ha någon praktisk betydelse, utan alla parter verkar nöjda även om de beskriver rollfördelningen på olika sätt.
Jag frågade informanterna om det fanns några regler som de ansåg att de förhöll sig till när det gällde fredagsmys. Några tydliga uppfattningar kom fram vid intervjuerna. För det första att det är viktigt för familjen att det ska vara en lugn kväll tillsammans. Att ingen håller på med Ipads eller datorer, ansåg tio av de intervjuade var viktigt. Att göra i ordning inför fredagsmyset och äta tillsammans upplevs också som viktigt och att inte äta godis på fredagsmyset är en tydlig regel.
”Neej, alltså, joo man ska sitta tillsammans! Fredagsmys är inte att man är på ett varsitt rum … * En tittar på TV i ett rum och en sitter med Ipaden i ett annat och så sitter man själv där i vardagsrummet, nej så är det inte!* Det är en regel att man är tillsammans!” Anette 52 år.
”Man lägger bort telefoner och Ipads! Absolut! Eller att man inte sitter själv på sitt rum utan man är tillsammans!” Frida 37 år.
”Njaa … möjligtvis en tyst, osynlig regel då … Det är väl enda middagen då barnen sitter runt bordet! (Helena) Jaa! (Göran) Det är väl ingen regel, men man går inte och tar sin tallrik och går upp på sitt rum! En son han tar alltid sin tallrik annars och
går upp på rummet, men inte då, då sitter alla tillsammans vid bordet och äter! Det är ingen som har sagt något men jag tror att alla känner att så här är det!” Göran 41 år & Helena 40 år.
En annan synpunkt är att fredagsmyset ska vara lugnt och nedvarvande. Ehn & Löfgren beskriver i boken Kulturanalyser (2001) om 1950-talets småbrukare som krattat färdigt grusgången framför huset och lyssnade till helgmålsringningen i väntan på söndagsstämningens lugn iförd ren skjorta (s.111). På samma sätt känner vi nu när vi väntar på inledningen på helgens avslappning med fredagens tacos och TV-program.
”Ja vi bjuder väl inte hem någon på fredagkväll … Men något annat som jag kommer att tänka på är väl att det ska vara lugnt … inget vilt utan lugnt fredagsmys! Det ska verkligen vara lite som helgmålsringning, att nu tar vi det bara lugnt och kommer ner i varv, det ska vara neråt varvande!*” Magnus 50 år. ”På fredagarna är ju alla trötta så vi går inte bort en fredag för vi jobbar ju ganska mycket och barnen är trötta efter skola och träningar. Det är så skönt att få landa hemma och bara vara!” Inger 48 år.
En ytterligare regel som Jeanette uttrycker är att det inte ska vara godis på fredagsmyset, det hör inte dit anser hon: ”Neej, men det är väl så att
det inte är något godis på fredagarna, godis äter man på lördagar!* Så fredagsmys är något annat! Så regeln är väl den att man inte äter godis på fredagar!”.
Trots att fredagsmys i sina detaljer utformas av de enskilda familjerna finns några regler som kan betecknas som generella. Det gäller främst det uppenbara att familjemedlemmarna ska vara tillsammans under fredagsmyset. Min undersökning indikerar indirekt att i vanliga fall medför främst TV, datorer, Ipads och mobiltelefoner att
familjemedlemmarna, trots att de geografiskt är tillsammans, egentligen befinner sig på olika platser. Detta genom att individernas hela fokusering och koncentration ligger på något annat som inte rör de andra
familjemedlemmarna. Den trenden och den företeelsen vill många bryta genom regeln att man ska vara tillsamman under fredagsmyset.
Ett annat utmärkande drag för fredagsmys är regelbundenheten.
Informanterna upplever en trygghet och struktur genom att fredagsmys återkommer varje vecka och det genomförs också på samma sätt. Denna rytm skapar en stadga och struktur åt människor, och den markerar också gränser och övergångar skriver Frykman och Löfgren i boken Den
kultiverade människan. Informanterna delar åsikten om att vad man äter
och dricker egentligen är rätt oväsentligt, huvudsaken är att alla i familjen är tillsammans. I Sverige har vi har en tradition av att sitta framför TV:n, och vi vill sitta där tillsammans, inte ensamma.
Informanterna berättar om strävan efter att på ett regelbundet sätt genomföra fredagsmys.
”Jo men det är skönt och kunna sätta sig ner och ta det lugnt och vara tillsammans och att kunna vara uppe lite längre för det är inte jobb och skola dagen efter! Det ger väl någon slags struktur åt allt*” Frida 37 år.
”På sätt och vis är det ju en trygghet eftersom det är
återkommande, det är inte lika varje gång men det är, och på så sätt blir det en struktur av det!” Inger 48 år.