Fredagsmys – Varför det?
En undersökning om upplevelsen av meningsfullhet och påverkan.
Cosy Friday – why?
A study on the experience of meaningfulness and influence.
Christin Brännström
Christin Brännström Handledare: Alf Arvidsson Vt 2015,
Uppsats etnologi D, 15 hp,
Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
Jag vill rikta ett varmt tack till mina informanter som välvilligt har ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina egna erfarenheter kring fredagsmys.
Jag vill också tacka min handledare Alf Arvidsson, som med tålamod och goda råd har ledsagat mig genom arbetet.
Slutligen vill jag tacka min familj för allt stöd under arbetet.
Abstract:
The overriding reason why families carry out Cosy Friday is the social communication, being together. Friday evening is a transition between the week dominated by going to school or to work on the one hand and the weekend on the other hand. It is therefore suitable for family
members to spend time together. The actual reiteration, the rite, of repeating more or less the same behavior with the same persons at the same time every week gives a structure and a sense of security. Parents and children are experiencing, in different ways, the weight and balance of Cosy Friday. Consumption in various forms reinforces the effects of Cosy Friday, but is more to be regarded as means than objectives.
Different families create their own demands and expectations on Cosy Friday. In some families there is a clear division of roles concerning who is expected to do what; in other families this is less clear. The overall requirement and expectations is that family members must be present and socialize in the forms that the family has decided upon.
Sammanfattning:
Den överskuggande orsaken till att familjer genomför fredagsmys är gemenskapen, att få vara tillsammans. Fredagskvällen utgör en tydlig markering mellan skol- och arbetsvecka och helg, och passar därför bra för familjens medlemmar att samlas. Själva återupprepningen, riten, att ungefär samma beteende med samma människor upprepas vid samma tidpunkt under veckan ger i sig en struktur och en trygghet. Föräldrar och barn upplever, på lite olika sätt, vikten och behållningen av fredagsmys.
Konsumtion i olika former förstärker effekterna av fredagsmys, men är mer att betrakta som medel än mål. Olika familjer lägger upp sina egna krav och förväntningar kring fredagsmys. I vissa familjer finns en tydlig rollfördelning kring vem som gör vad, i andra är den mer otydlig. Det övergripande kravet och förväntningarna är att familjemedlemmarna skall vara på plats och umgås i de former som familjen har bestämt.
Nyckelord: Gemenskap – Meningsfullhet - Tillsammans - Familjen -
Keywords: Social communication – Meaningfulness - Together - Family - Reiteration - Structure - Security - Consumption – Impact - Requirements - Expectations.
”Det är väl egentligen det som fredagsmys handlar om,
gemenskapen! Det tror jag! Det andra är nog bisaker egentligen”.
Elisabeth 50 år.
”Det är för att markera att nu är arbetsveckan slut och nu är det helg och vi är tillsammans och har det mysigt och avslappnat! Det
är ju som en övergång mellan vardag och helg tycker jag och det känns viktigt att uppmärksamma!”
Magnus 50 år.
”Jaa... det är väl en markering för att nu är vardagen slut och nu är det helg!”
Göran 41 år.
Innehållsförteckning
1. Inledning sid.5
1.1 Syfte och problemformulering sid.5
1.2 Material och metod sid.6
1.3 Teoretisk utgångspunkt sid.9
2. Bakgrund – Fredagsmys sid.13
3. Områdesöversikt/Tidigare forskning
sid.24
4. Familj sid.26
5. Tid sid.36
6. Kommersialism sid.42
7. TV
sid.46
8. Avslutande diskussion sid.49
9. Källhänvisningar
sid.54
1. Inledning
Min första kontakt med fredagsmys skedde hösten 2009 när min yngste son gick i förskoleklass. När jag som vanligt skulle hämta honom väntade jag utanför klassrummet och den fredagen hörde jag hur barnen sjöng
”fredagsmyssången” i stället för den vanliga avslutningssången. Det fick mig att börja fundera på fenomenet fredagsmys och hur mycket det egentligen påverkar oss. Fredagsmys kan ses som ett vardagsfenomen som sker rutinmässigt utan att någon egentligen tänker så mycket på det, men fredagsmys är betydelsefullt för många människor och många
upplever det som meningsfyllt och viktigt.
Nu skriver jag min tredje uppsats i ämnet och jag inser att det finns väldigt många aspekter och olika innebörder för människor när det gäller fredagsmys. Fredagsmys är sedan några år tillbaka även ett omtalat och omskrivet ämne i massmedia och reklam, och också därför intressant att undersöka vidare.
Uppsatsen är disponerad så att i kapitel 2 ges först en generell bakgrund till fredagsmys. I de följande fyra kapitlen behandlas de viktigaste teman som undersökningens informanter har framfört. De handlar om familj, tid, kommersialism och slutligen TV. Därefter följer kapitel 7 med den
avslutande diskussionen.
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet är att jag med hjälp av ”Actor-Network-Theory” skall analysera balansen mellan familjeideal och konsumtion och även hur föräldrar hanterar barnens och utomståendes förväntningar på fredagsmys. Detta genom att fokusera på varför vi har fredagsmys och vilka tankar,
förväntningar och föreställningar som människor lägger i begreppet fredagsmys.
Centrala frågeställningar:
Varför genomför familjer fredagsmys och i vilken grad påverkar det fredagskvällarna?
På vilka sätt ger fredagsmys en social struktur och trygghet för människor?
På vilka sätt upplever människor fredagsmys som meningsfullt och viktigt?
Vilka krav och förväntningar gäller det att förhålla sig till när det gäller fredagsmys?
1.2 Material och metod
Jag har utgått från ett stort och mångsidigt material runt fenomenet fredagsmys. Förutom kvalitativa intervjuer och skriftliga svar från en skolklass, har jag sett på TV- program som sänds på fredagskvällar och undersökt reklamen runt fredagsmys som finns bland annat i tidningar och på TV. Jag har samlat in reklamblad, tidningsartiklar och
förpackningar som anknyter till fredagsmys. Vidare har jag använt mig av information om fredagsmys från internet såsom reklam, bloggar och artiklar. Jag har valt att använda det insamlade materialet för att komma närmare betydelsen av fredagsmys ur flera olika perspektiv där
konsumtion, massmedia och TV har en stor betydelse för att belysa fredagsmys som det ser ut just nu. Detta material kommer med i uppsatsen på flera ställen i kapitel 3, 4, 5 och 6.
Mitt empiriska material består av tolv kvalitativa längre intervjuer där åldern på informanterna är mellan 31 och 55 år. En frågelista med 15 frågor har använts. Intervjuerna har spelats in och sedan noggrant transkriberats så att allt som informanterna har sagt verkligen har
kommit med. Intervjuerna har använts som huvudkälla och kompletterats med en skrivuppgift i en femteklass där barnen är mellan elva och tolv år, för att få ett perspektiv på skillnader mellan informanternas och barnens svar på frågorna. En del av dessa svar har sedan återgivits som citat i uppsatsen för att ytterligare belysa och förstärka resonemangen runt fredagsmys. Beträffande betydelsen av särskilda tecken och markeringar
i citat från de transkriberade intervjuerna, vill jag hänvisa till förklaringar i Bilaga 1.
Det går inte att beskriva verkligheten utan att påverka den skriver Ehn och Klein i boken Från erfarenhet till text (1994:14). Genom att både vara en observatör och samtidigt vara en av många deltagare i fredagsmys sker en påverkan, och genom att studera andra studerar man också sig själv. Detta är en väg till djupare insikt om det fenomen som studeras. Det växelspel som uppstår mellan informanten och observatören ger en
påverkan som får uppsatsen att bli till en gemensam personlig produkt.
Jag har använt mig av en semistrukturerad intervju där en generellt hållen intervjuguide har utarbetats och där det finns möjlighet att variera ordningsföljden mellan frågorna. Det har då varit möjligt att ställa
ytterligare frågor utifrån det som uppfattats vara viktiga svar från informantens sida. Intervjuguiden har dessutom fungerat som en
komihåglista. Frågeställningarna har varit öppna eftersom öppna frågor passar bra för utforskning av nya områden, skriver Alan Bryman i
Samhällsvetenskaplig Metoder (2001:158). Detta gör att informanten kan svara med sina egna ord och utveckla sina resonemang, och det blir mindre risk för så kallade ledande frågor. Inom denna ram har samtalet kunnat flyta relativt fritt. Jag har försökt att ställa följdfrågor och att inte leda in deltagarna i mina egna tankegångar, utan strävat efter att låta intervjun gå sin egen väg och se till att deltagarna får tid och utrymme för egna tankar och reflektioner. Om det har kommit upp nya,
oförutsedda eller ovanliga frågeställningar under intervjuernas gång har dessa kunnat inflikas.
För att få en struktur på studien har en tematisk analys utförts, så att återkommande teman, mönster och nyckelord i materialet har
identifierats. Intervjuerna kan ses som byggstenar i konstruktionen av människors sociala verklighet och kulturella mönster. Billy Ehn och Orvar Löfgren skriver Vardagslivets etnologi (1996:136) att när etnologen
arbetar med att transkribera intervjuer pendlar hon mellan att försöka se generella mönster i materialet och att även tolka innebörden i den andres ord.
I stället för att utföra en kvantitativ studie, har en kvalitativ studie valts och man ska ha i åtanke att kvalitativ forskning inte är det samma som kvantitativ forskning utan siffror (Bryman, 2001:302). Detta för att få en djupare förståelse av fredagsmys samt få en insikt i hur människor
konstruerar det. De kvalitativa intervjuerna har haft en förtrolig karaktär där informanterna har fått prata fritt. Flera informanter har efter
intervjun sagt att de upplevde det som positivt och givande att få berätta om hur de känner och tänker runt ämnet.
Min strävan har varit att uppnå en djupare insikt om fredagsmys och människors många olika erfarenheter av detta. Därför har jag valt en kvalitativ metod för undersökningen. Malin Sveningsson, Mia Lövheim och Magnus Bergqvist skriver i boken Att fånga nätet: ”Den kvalitativa forskningens giltighet baseras ofta på relevans, det vill säga hur nära
”verkligheten” observationerna kommer, samt på validitet, det vill säga metodernas möjlighet att fånga in det som ska undersökas” (2003:66–67).
Den kvalitativa forskningen sysslar med ett mikroperspektiv, alltså med mer begränsade aspekter av den sociala verkligheten, exempelvis
samspelet mellan ett mindre antal individer. Dessutom anpassas den kvalitativa forskningen till hur saker och ting utvecklas. Begrepp och teoretiska formuleringar blir då en följd av de fakta som har samlats in.
Genom att använda ett kvalitativt forskningssätt har jag lättare kunnat urskilja vad deltagarna uppfattar som viktigt och betydelsefullt i
undersökningen. Analysen av materialet är en balansgång mellan att kritiskt granska sin egen roll i forskningsprocessen och att se den andres roll där dennes erfarenheter och sociala identitet har en avsevärd
betydelse för resultatet. Ehn & Löfgren (1996) skriver om den etnologiska forskningen som en undersökning av ett fenomen, men också som en undersökning om forskaren själv. Att undersöka fredagsmys och hur människor upplever och gör fredagsmys tillsammans är en analys av mig själv, av Sverige och svenskhet som den ser ut idag, och om hur vi
uttrycker vår längtan efter gemenskap och social struktur. Att skriva de
”små” berättelserna om andras liv och erfarenheter utifrån de utförda intervjuerna gör att vi också kan förstå de ”stora” sammanhangen och samhällsutvecklingen i vår omvärld.
Den första delen av mitt empiriska undersökningsmaterial består av tolv intervjuer där åldrarna på informanterna är mellan 31 och 55 år. Fyra män och tio kvinnor har deltagit och urvalet av informanter har bestämts av att alla har hemmavarande barn. De som inte har hemmavarande barn faller således utanför undersökningen. Informanterna har ett till fyra barn, två informanter är ensamstående, de andra är gifta eller sambo.
Informanternas namn är fiktiva.
Kortfattad information om informanterna:
1. Anette, 52 år, sjuksköterska och studerande, sambo, ett barn – 14 år.
2. Birgitta, 37 år, socionom, sambo, tre barn – 8, 11 och 14 år.
3. Carina, 52 år, kontorist, gift, tre barn – 15, 20 och 22 år.
4. Diana, 31 år, kokerska, sambo, ett barn - 10 år.
5. Elisabeth, 50 år, ensamstående, konferensvärdinna, ett barn – 4 år.
6. Frida, 37 år, sambo, tandsköterska, två barn – 8 och 11 år.
7. Göran, 41 år, murare, och Helena, 40 år, målare, gifta, fyra barn – 4, 14, 17 och 19 år.
8. Inger, 48 år, egen företagare, gift, tre barn – 12 år, samt tvillingar på 14 år.
9. Jeanette, 37 år, projektsamordnare, gift, fyra barn - 2, 4, 7 och 8 år.
10. Kalle, 34 år, kommunanställd, gift, två barn – 5 och 10 år.
11. Lena, 55 år, sjukgymnast, ensamstående och särbo, tre barn – 14, 20 och 22 år.
12. Magnus, 50 år, beteendevetare, och Nils 50 år, officer, gifta, kontaktfamilj till ett barn på 6 år.
Den andra delen av undersökningsmaterialet består av en skrivuppgift i en femteklass vid Norra skolan i Östersund, med strävan efter att
ytterligare belysa fenomenet fredagsmys ur ett barns perspektiv. Det är 15 barn (sju flickor och åtta pojkar) som har deltagit i skrivuppgiften.
Barnen är 11 – 12 år gamla och några av dem har helt eller delvis utländsk härkomst. Skrivuppgiften bestod av ett frågeformulär med sju frågor som barnen helt anonymt besvarade, de har bara markerat om det är en flicka eller pojke som har svarat. Barnen fick fritt beskriva sina tankar om fredagsmys, om de anser att fredagsmys är viktigt och berätta om vad och hur de gör fredagsmys, och vem de gör fredagsmys med.
Barnen skrev ungefär en A4-sida var, och svaren har renskrivits, se Bilaga 2.
Tolkningen av skrivuppgiften är konstruktionistisk, vilket jag uppfattar vara en insikt om att det finns ett urval av flera olika tänkbara
beskrivningar av verkligheten, ur många olika aspekter ”… det vill säga att tonvikten läggs dels på de versioner av verkligheten som uttrycks av medlemmarna i den miljö som studeras, dels på hur den verkligheten formas av deras tolkningar av den” (Bryman, 2001:347). För att bringa struktur åt studien har en tematisk analys genomförts, det vill säga att identifiera återkommande nyckelord, teman och mönster i materialet.
”Resultatet bedöms utifrån om tolkningarna verkar rimliga och
vederhäftiga. Kvalitativa studier kännetecknas därför ofta av att analysen styrkts av det insamlade materialet” (Sveningsson, Lövheim & Bergqvist, 2003: 68). På det sättet har det blivit lättare att uppfatta de centrala aspekterna av studien.
Tolkningen av materialet har varit intressant men också svårt eftersom tolkningar skapas för att få en djupare mening och säga något nytt om materialet. Vardagslivets tolkningar är oftast underförstådda skriver Ehn och Löfgren i boken Kulturanalys, och fortsätter, ”De styr handlanden och varseblivningar utan att verbaliseras. Ett syfte med kulturanalys är att medvetandegöra sådana dolda premisser” (Ehn & Löfgren, 1982:12). En svårighet som jag har upplevt är att få en bra spridning av ålder, kön, etnicitet och familjesituation bland intervjupersonerna. Jag anser ändå att spridningen är tillräcklig då det är en kvalitativ undersökning som jag har genomfört. På grund av att det bara är ett begränsat antal individer i undersökningen är det svårt att dra några generella och allmängiltiga slutsatser om fredagsmys. Det går bara att uttala sig om de fall som jag har studerat. Kvalitativa metoder ger i stället en möjlighet att förstå den betydelse och mening som människor lägger i sina ord, som i detta fall i intervjuerna och uppsatserna. Den insamlingsteknik som jag har valt och det material som har använts har lett fram till det resultat som
sammanfattas i den avslutande diskussionen i kapitel 8. Underlaget har under arbetet med uppsatsen kompletterats med information från
tidigare och pågående forskning.
Det är dock viktigt att komma ihåg att den undersökning jag utfört och det jag har kommit fram till bygger på ett begränsat urval, tolv intervjuer och 15 skrivuppgifter och detta underlag besvarar naturligtvis inte alla frågor. Min ambition har varit att framför allt belysa och fånga
fredagsmys som det ser ut just idag.
1.3 Teoretisk utgångspunkt
Jag har valt att använda mig av ”Actor-Network-Theory” (ANT) som teoretisk utgångspunkt i min uppsats. ANT är ett socio-filosofiskt synsätt som försöker att förstå komplexa sociala situationer genom att uppmärksamma olika elements relationer och föreningar. ANT visar två sidor av samma verklighet där vetenskap och teknologi spelar en viktig roll och där ord och ting inte hålls isär. “ANT is an attempt to provide analytical tools for explaining the very process by which society is constantly reconfigured. What distinguishes it from other constructivist approaches is its explanation of society in the making, in which science and technology play a key part” (Callon, 2001:62).
Den ökade populariteten för ANT har uppstått utifrån den centrala tanken på att både mänskliga och icke-mänskliga aktörer samt sociala
och tekniska faktorer har en stor betydelse och att föreningen mellan dessa är av stor vikt (Arnaboldi & Spiller, 2011:645). Mike Michael
skriver också om ANT i boken Reconnecting Culture där han berättar om ANT som de senaste 20 åren har kommit att bli ett teoretiskt ramverk i många olika områden inom vetenskapliga studier, ”actor-network theory is still wedded to a key concern of science and technology studies: the production and dissemination of scientific and, more generally, accredited knowledge” (Michael, 2000:19).
Bruno Latour är en fransk sociolog och en av förgrundsgestalterna inom ANT. 2005 skrev han boken Reassembling the Social där han presenterar begreppet, ”Actor-Network-Theory” som har uppstått genom ett
samarbete mellan forskare från olika discipliner som har funnit att invanda modeller av samhället inte fungerar eller räcker till. ANT kan beskrivas som närgångna detaljstudier och har inte för avsikt att få individer eller ting att passa in i redan färdiga mallar eller kategorier. I stället gäller det att upptäcka nya sociala ordningar och kategorier, nya kopplingar som man förut inte har tänkt på eller ens reflekterat över. För Latour är tillvarons innersta väsen en tanke om ”ständig rörelse” och en
”cirkulerande energi” (Brembeck, 2007:20).
ANT passar ihop med etnologins forskningsområde och empiri. Latour vill försöka att förändra samhällsvetenskapens traditionella bild av vad
samhället är och hur vi uppfattar vad det sociala är. Han vill bryta ner begreppet det sociala till hur vi människor samverkar med andra
människor, men också med den egna kroppen och med våra egna tankar och idéer, med föremål, natur och djur.
ANT sammankopplas ofta med likabehandling av mänskliga och ickemänskliga aktörer och det innebär att relationerna måste vara upprepade och genomföras kontinuerligt. ”Det handlar om att hitta nya kopplingar och att studera hur människor och ting får nya meningar i nya kontexter” (Brembeck, 2007:25).Dessutom förutsätter ANT att alla
enheter i nätverket bör kunna beskrivas i samma termer. Michael
beskriver också ANT i boken som ett nätverk som förmedlar information och kommunikation till olika aktörer. Detta kan upplevas som vardagligt, men det som upplevs som vardagligt är också exakt det som är intressant (Michael, 2000:119).
Jag upplever att jag kan utgå från ANT-begreppet när jag undersöker fredagsmys eftersom det finns många olika aktörer och deras relationer upprepas och genomförs kontinuerligt. Denna kedja av relationer skapas av det nätverk av aktörer, både mänskliga och ickemänskliga, som är kopplade till fredagsmys såsom snacks, speciell mat och dryck, speciella TV-program, vardagsrumssoffan och gemenskapen. Detta kan ses som
typiskt etnologiskt material eftersom det består av många olika element såsom handlingar, utsagor och föremål.
Denna process av meningsskapande relationer kan beskrivas som en aktiv utveckling där känslan av meningsfullhet också blir en viktig aktant.
Begreppet aktant kan beskrivas som den som agerar eller blir agerad på, och betecknar såväl mänskliga som ickemänskliga aktörer. Aktanten kan ingå i ett nätverk eller i en grupp som kan ha olika form, storlek och beständighet på grund av sina relationer med varandra skriver Helene Brembeck i sin bok Hem till McDonald’s (2007). Man kan se på
deltagarna i fredagsmys som aktanter. Det är en stor grupp människor som alla på ett eller annat sätt deltar och agerar under fredagsmyset.
När man talar om förhållandet mellan familjen, hemmet och Sverige som helhet kan man benämna det som "lokalt-centralt". Människor som är utspridda över hela Sverige i olika sociala kontexter, som ändå hänger samman i det lokala och centrala görandet av fredagsmys. ”Vare sig man bor på Frösön, Tranås eller i Norrköping fredagsmyser man” (Hagström, 2012: 15). Brembeck fäster även stor vikt vid det lokala mot det globala.
Det är intressant därför att allt som är lokalt kan också ses som globalt.
Brembeck beskriver hur våra vardagliga triviala liv korsar de globala ekonomierna genom kedjor eller nätverk av små händelser som vi kanske inte ens reflekterar över. ”Globalisering och lokalisering är inte två olika processer utan två olika perspektiv på samma fenomen” (Brembeck, 2007:16). Relationen lokalt-globalt finns i Sverige exempelvis i form av huvudkontor för världsomspännande företag, som Coca Cola, och lokalt i våra hem när vi dricker Coca Cola till vårt fredagsmys.
Latour ställer också den frågan i sin bok: ”Should we focus on the micro- level of interactions or should we consider the macro-level as more relevant?” (Latour, 2005:28). Frågan om mikro- eller makronivå är
mycket intressant och jag anser att om det finns en mikronivå så finns det också en makronivå. Allt som finns i det lilla, exempelvis på familjenivå finns också i ett större perspektiv, i en stad eller ett land som upplever någonting gemensamt. Som exempel vill jag nämna mitt uppsatsämne fredagsmys, som finns på en mikronivå i familjen/gruppen och även på en makronivå, i hela landet.
”Det är som jag sa, på något vis som jag sa … inte att fira … men att välkomna helgen. Man välkomnar en ledighet … Man, jag har jobbat klart och det är fredagkväll man samlas
tillsammans, jag vill välkomna helgen på något vis … Det är helg och det är avstamp och det är ledigt …” Anette 52 år.
”Jaa det är väl mycket det här att man vill starta den här
ledigheten med att vara tillsammans och sitta ner och spela ett spel eller titta på en film, bara göra någonting lugnt
tillsammans!” Diana 31 år.
I boken Vardagslivets etnologi (1996) av Ehn & Löfgren skriver
författarna om betraktelsen av verkligheten ur ett etnologiskt perspektiv som innebär att lära sig hur människor tänker och handlar i sina
vardagsliv, hur sociala och kulturella mönster bildas samt att se
människan som en kulturell varelse. Begreppet kulturell identitet kom att användas flitigt under 1980-talet. Begreppet utgick från individen snarare än från tankegemenskapen. Tyngdpunkten lades på hur människor
personligen bearbetade redan existerande kulturella material inom givna sociala ramar. Identitet är ur den synvinkeln inte något som man bär med sig, utan något som skapas i mötet med andra. Nutidens etnologer utgår ofta från sin samtid, men intresserar sig fortfarande också för historien.
Ehn & Löfgren framhåller att influenser kommer från många olika håll i dagens forskning. En av dessa influenser härstammar från
fenomenologin, hur människan skapar, konstruerar och försvarar sina verklighetsbilder i skapandet av egna livsvärldar. Kulturanalys
tillhandahåller en annan teknik än de tidigare nämnda teorierna i kapitlet för att problematisera och avtrivialisera det till synes självklara och
naturliga. Detta uppnås genom en kreativ kombination av teorier, material och olika arbetssätt.
Kan fredagsmys också ses som en slags problematiserad vardagskunskap, ungefär som att hälla upp morgonkaffet eller slå på morgonnyheterna? Är det något som man bara gör utan att tänka så värst mycket på det?
”Saker och ting som bara blir är ingenting nytt för mig som etnolog.
Tvärtom är utforskandet av det självklara, det vardagliga, det
oproblematiska något av en etnologisk specialitet, liksom att visa hur självklarheter byggs upp i många små steg, över ett längre tidsintervall, där föreställningar och handlingar länkas till vardagslivets olikartade förutsättningar” (Brembeck, 2007:32). Vanor är inte något som man bara passivt går upp i, utan de innefattar en aktiv process över tiden av ett meningsskapande. Känslan av meningsfullhet är viktig för oss och även tidsaspekten. Många människor upplever att de aldrig har tid att umgås utom just på fredagar. Även sedvänjor som har varit, och fortsätter att vara med oss, upplevs som viktiga. Lördagsgodis är ett exempel på detta vilket flera av informanterna återkommer till i intervjuerna.
Dessa åsikter är mycket intressanta ur min synvinkel eftersom jag i min uppsats undersöker just detta sätt att betrakta verkligheten ur ett
samtidsperspektiv, och även ur ett kulturellt och socialt
vardagsperspektiv, men som också har kopplingar bakåt i tiden. Hur har detta fenomen skapats? Varför har människor fredagsmys - och hur gör de sitt fredagsmys? Vi styrs och påverkas mycket av den aktuella
samhällsdebatten, den rådande tidsandan och vad människor talar om och är intresserade av, när vi väljer ämne ”… men det är i den speciella etnologiska myllan av teoretiska, metodologiska och empiriska
diskussioner som ämnet tar vetenskaplig form och görs till något forskningsbart, etnologifieras” (Ehn & Löfgren, 1996:99).
Forskningsmaterialet måste forskaren skapa själv, skriver Ehn & Löfgren.
Finns det bara intressanta problem eller fenomen så finns det också ett material att undersöka.
2. Bakgrund – fredagsmys
Uppslagsordet Fredagsmys finns inte i Nationalencyklopedins band med bokstaven F, som trycktes 1991, inte heller i Bra Böckers Lexikon 2000, tryckt år 1996. Först 2006 kom ordet med i Svenska Akademiens Ordlista.
Av Bonniers Svenska Ordbok, tryckt 2006, framgår: "fredagsmys (vard.) trivsam samvaro efter arbetsveckans slut, spec. inom familjen || -et”.
Fredagsmys är en tämligen ny företeelse, begreppet kom någon gång på 1990-talet. Ordet fredagsmys nämns i tryckt text för första gången redan den 30 juni 1994, enligt SAOB, Svenska Akademiens Ordbok. Det skedde i Göteborgs-Posten i en artikel med rubriken ”Här har ni hela familjen
‘titta-lagom´”. (Hagström, 2012: 10). Artikeln handlade om TV-tittandet på fredagarna och inleddes med meningen ”Fredagsmys framför TV:n är en tradition hos familjen Brinkenberg i Sävedalen”. Men som Charlotte Hagström skriver fattas det då ännu vissa centrala delar som finns i vårt nutida fredagsmys. Hagström nämner i artikeln Nu är det fredagsmys sex olika beståndsdelar som ofta ingår i människors beskrivning av hur de
gör fredagsmys – mat, dryck, snacks, TV, soffa och familjemedlemmar eller nära vänner (Hagström, 2012: 22). Alla har inte nödvändigtvis alla delar. Vissa lägger kanske tyngdpunkten på gemenskapen, andra på snacksen och läsken eller kanske på TV-programmen. Att dessa delar utgör viktiga beståndsdelar i fredagsmys för många människor har jag också funnit i min C-uppsats om ämnet Fredagsmys -
gemensamhetsskapande och isolerande! (Brännström, 2011).
När jag frågade mina informanter om de hade hört talas om fredagsmys var svaren enhälliga. Alla hade hört talas om fredagsmys och nästan alla hade deltagit i fredagsmys i någon form. Lena säger så här:
”För mig är det att familjen umgås och man har en gemensam stund, att man gör någonting tillsammans, sitter framför brasan, man äter middag, man snackar, och man umgås! Ehh
… vi har nog haft fredagsmys i nästan tjugo år tror jag”. Lena 55 år.
Fredagsmys är någonting som människor förhåller sig till på ett eller annat sätt. Vi kanske tror att det inte har så stor påverkan på oss, men när jag har utfört mina intervjuer säger nästan alla att de inte förut har tänkt på hur mycket detta egentligen betyder och hur mycket de ser fram emot fredagen och kvällens gemenskap och mysstund.
”Fredagsmys för mig är då … när vi tillsammans sitter… det uppnås på något vis ett … man träffas tillsammans efter hela veckan då man träffas och bara myser … Som är trevligt! En trevlighetsstund”. Anette 52 år.
”Det blir som ett veckoavslut kan man säga! Man kopplar och slappnar av kring det här goda och mysiga!” Inger 48 år.
Hur olika personer fick reda på fredagsmys är också ganska lika mellan mina informanter. De flesta svarar att det är genom reklamen och genom barnen. Så här svarade några av informanterna:
”Det är klart att jag har!* Hur kan man undgå det! Jag tänker på reklamen i TV!” Inger 48 år.
”Spontant så tänker jag ju på den där slagdängan… på TV”.
Sjunger: - ”Nu är det fredagsmyyys …” *Är det första jag tänker på …”Anette 52 år.
”Men det började nog när vi fick barn, men alla pratar ju om fredagsmys det är liksom fredagsmys i reklamkampanjer och lite överallt!” Elisabeth 50 år.
”Genom fredagsmys reklamen för OLW. Jag kommer inte ihåg när exakt”. (Pojke 8)
Exakt när olika personer hörde talas om fredagsmys för första gången är en fråga som flera av informanterna känner sig osäkra på. Flera svarar att de blev medvetna om fredagsmys när barnen var små, medan andra anser sig ha haft fredagsmys i många år.
”Men innan barnen existerade det inte alls! Det började väl när den äldsta var två - tre år kanske, att man började höra att andra hade fredagsmys”. Jeanette 37 år.
”Vad jag kommer ihåg så är det i samband med barnen, att dom berättar att andra barn har det och så”. Frida 37 år.
Barnen har också svarat på frågan om var och när de hörde talas om fredagsmys för första gången. Att det är ett välkänt begrepp för barnen är mycket tydligt. Det är bara ett barn som inte vet vad fredagsmys är och inte heller har fredagsmys. Alla de andra har fredagsmys, men de vet inte riktigt när det började.
”Ja jag har hört talas om Fredagsmys. Min familj och jag brukar ofta ha fredagsmys. Jag minns dock inte när vi började och så men vi har haft det väldigt länge i alla fall”. (Pojke 6)
”Vi har haft fredagsmys ända sen jag var liten”. (Flicka 3)
Utifrån ANT uppvisar fredagsmys många tydliga drag som är lätta att beskriva. Det hela handlar mycket tydligt om människor som agerar i samverkan med varandra för att uppnå gemensamma målsättningar.
Under tiden de samverkar med varandra interagerar de också med företeelser som mat och dryck samt olika former av aktiviteter.
Rollfördelningen mellan de olika deltagarna finns där även om den inte är fastlåst över tiden utan en hög grad av flexibilitet kan iakttas.
De flesta har alltså hört talas om fredagsmys och många människor deltar i det på ett eller annat sätt. Enligt en studie 2008 från
undersökningsföretaget Kairos Future genomför 93 % av alla barnfamiljer fredagsmys (www.taffel.se). Det som gör fredagsmyset så populärt är att det är folkligt och enkelt. Det är vanliga människor som vid
arbetsveckans slut pustar ut tillsammans med familjen. Att myset också tydligt har blivit en rit beror på just upprepningarna av tid, plats, innehåll och medverkande. ”Fredagsmyset har blivit en övergångsrit, som
markerar förflyttning från ett stadium till ett annat” (Hagström, 2012:
20). Att vi behöver denna uppdelning av tid var också slutsatsen i min B- uppsats: Fredagsmys - en modern rit? Vi förtydligar övergången mellan
vardag och helg genom att vi har skapat en ritual som vi gemensamt samlas runt. ”Att plocka ut en handling från sin vardagliga kontext och i stället ge den en inramning som gör den speciell, är ett socialt mönster som har kommit att framträda tydligt de senaste åren genom mediernas exponering av fenomenet fredagsmys. Denna process kan ses som en övergång i vilken riten är en kvalitet som en vardagshandling får genom att den ritualiseras, det vill säga att aktören intar en speciell hållning till sitt agerande” (Brännström, 2011:16).
Betoningen på fredagsmys anser jag främst ligger i gemenskapen, det är något som man gör hemma med familjen vid en viss dag och en viss tid.
”Detta gör fredagsmyset till en viktig del av skapandet av familjeliv och en lugnare samvaro för föräldrar tillsammans med barnen och med varandra” (Brännström, 2011:19).
Upplevelsen av just gemenskap är viktig för många människor eftersom vardagen ofta är stressig och många människor upplever att de aldrig har tid för att umgås med varandra. ”Det är ofta den enda gången i veckan som familjen samlas och umgås utan några egentliga krav” (Brännström, 2011:29). Fredagsmyset blir också något som man delar med andra, det individuella och lokala fredagsmyset i relation till ett kollektivt och centralt fredagsmys i hela landet. Det spelar ingen roll var man bor, det individuella och lokala blir till en del av det kollektiva och nationella. Det förstärker upplevelsen av meningsfullhet, att ingå i ett sammanhang där vi alla samtidigt tittar på samma TV-program och mumsar i oss snacks i soffan. Att just TV:n intar en central plats för många, både yngre och äldre, visar intervjuerna som jag utförde inför min C-uppsats. Familjerna tittar tillsammans på program som alla kan se, som Let´s Dance,
Fångarna på Fortet eller Idol. Men det viktiga är inte vad som visas, utan TV- programmen fungerar som en ”lägereld” kring vilken familjen samlas under fredagskvällen, det blir en start på helgen (Hagström, 2012: 15).
Man kan alltså se på fredagsmys ur många vinklar. Att det är viktigt för många människor och att det fyller en funktion som är både önskvärd och meningsfull, och som bekräftar familjegemenskapen, föreligger det inga osäkerheter om. Många vill också visa för andra hur de gör sitt
fredagsmys. En del i denna framställning kan vara statusuppdateringar på Facebook, som ibland inte är helt med verkligheten
överensstämmande. Den som är ensam har det också svårare. I
intervjuerna inför min C-uppsats framkom även känslan av ensamhet och isolering under fredagskvällar. Känslan av att ”alla andra” är tillsammans och har det mysigt, känslan av att inte tillhöra och att inte vilja tränga sig på. Det är en annan syn på fredagsmyset som kanske inte så ofta
framkommer, en syn på sig själv som ensam och där man skäms för sin
ensamhet och där man inte vågar ringa upp eftersom man är rädd att tränga sig på och kanske störa.
Hur länge har då fredagsmys i sin nuvarande form funnits?Sedan
lördagen försvunnit som arbetsdag för de flesta har fredagskvällen också blivit en helgkväll där då främst barnfamiljer är hemma tillsammans och äter något gott, myser och tittar på TV tillsammans. När reklamfilmen från OLW började visas i reklam-TV under 2009 blev många människor medvetna om själva uttrycket Fredagsmys och mina informanter nämner också OLW-reklamen och Fredagsmyssången som viktiga markörer för när de började med fredagsmys. På OLW:s hemsida under fliken ”historia”
står det så här om hur fredagsmyset har utvecklat sig: ”2009 påbörjade vi ett nytt uppdrag: Att ge Sverige så mycket fredagsmys vi bara kan.
Reklamfilmerna, låten och hela fredagsmyset gick snabbt hem hos både unga och gamla och vi fortsätter att göra allt vi kan för att sprida
fredagsmys i landet” (www.olw.se). På hemsidan finns ett flertal korta reklamfilmer som alla visar situationer där människor i olika åldrar och i olika kontext ”kommer loss” och släpper allt de har för händer och
sjunger med i fredagsmyssången. Det kan vara barnfamiljen i soffan, ungdomar, dagispersonal, kontorspersonal, bilskolläraren eller polisen, alla sjunger med och går in i fredagsmyset med liv och lust. Dessa reklamfilmer har visats i TV under sex till sju år och det har naturligtvis påverkat människor vilket också visar sig i mina undersökningar och i informanternas svar.
ANT lyfter fram själva interaktionen mellan aktanterna. En aspekt som ligger på ett djupare plan är drivkrafterna bakom aktanterna och vad de vill uppnå i det här fallet med fredagsmys. Just dessa drivkrafter har jag velat undersöka i uppsatsen. Kärnan är inte konsumtionen, intagande av mat och dryck utan bara det faktum att människor får vara tillsammans med andra människor som de tycker om och bryr sig om. Detta är det överskuggande. En annan aspekt är att själva fredagsmyset är en
avkoppling från det man just har varit med om, en ansträngande arbets- eller skolvecka. Då är det själva den fysiska och psykiska avkopplingen, att inte behöva prestera något förvärvsarbete eller skolarbete som är det viktiga. Sanningen torde vara att orsakerna till varför människor vill ha fredagsmys i alla fall innehåller något av såväl behovet att vara
tillsammans med andra som att koppla av från veckans ansträngningar.
Utifrån ANT kan man påstå att de som utför och deltar i fredagsmys har att förhålla sig till inte bara de andra personerna utan också strävan efter att vara tillsammans, avkoppling, mat, dryck och aktiviteter. Då regler för verksamheter finns och tillämpas, i olika utsträckning, behöver också aktanterna förhålla sig till dessa för att det hela ska fungera och att
kollektivet ska känna att fredagsmyset fungerar som gruppen vill och har avsett.
Att utforska förhållanden som av många nog anses som både självklara och kanske vardagliga är etnologens uppgift. Jag anser att fredagsmys just är en sådan sak som många nog anser som något självklart och
vardagligt, och väldigt oproblematiskt vid första tanken. Det är något som sker lite vid sidan av, men som ändå finns med i tankar och förväntningar som människor har i sitt vardagsliv. Helene Brembeck skriver i artikeln
”Det konsumerande barnet”, ”Om olika föreställningar, fenomen, vanor etcetera som upplevs som självklara och oproblematiska i dag, studeras i ett historiskt perspektiv, visar det sig att de inte alls alltid har varit
självklarheter. De har genomgått olika faser av etablering,
institutionalisering, integrering, rutinisering och trivialisering för att till slut framstå som något självklart som alltid funnits där”
(www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2002/04/29/
konsumerande-barnet).
Efter det att jag har utfört mina intervjuer har flera av mina informanter sagt att de då inser hur mycket fredagsmys egentligen betyder för dem och att de upplever att tankar och planer inför fredagen tar en betydande plats i deras tankevärld. Det finns många olika sätt att göra fredagsmys på. Olika vanor och beteenden har skapats och kommer att skapas runt detta fenomen. Våra förväntningar är olika och även hur vi gör
fredagsmys, tillsammans med andra eller på vårt eget sätt. Att
fredagsmys har en tydlig plats här och nu, råder det dock ingen tvekan om.
Mat och även dryck spelar en stor roll i fredagsmys. Det ska gärna vara något lite extra, lite festligare och lite godare som inte familjen äter under veckorna.”Valet av mat bidrar därigenom till att förstärka och framhäva fredagskvällen som speciell och olik övriga kvällar” (Hagström, 2012:12).
”Man märker ju på barnen framförallt att dom vill ha något extra gott att äta … det tycker väl vi vuxna också” Inger 48 år.
”Det ska vara någonting som man inte äter i veckorna!” Jeanette 37 år.
Flera av informanterna anger tacos som en favoritmåltid på fredagen och menar också att det är vår nya nationalrätt. Svenskarna äter i dag tacos för nästan en miljard kronor om året. Santa Maria i Mölndal är den
största aktören, företaget omsätter drygt fyra miljarder kronor och har 68 procent av den svenska marknaden. Det mesta av maten konsumeras under helgen och 80 procent av sortimentet är ingredienser till tacos.
”Om vi kan bidra till att familjer får en lugnare tid tillsammans är vi glada, säger marknadsdirektören Henrik Billger, och tacos är bra mat”
(www.expressen.se/halsoliv/fredagsmys---miljonklipp-for-foretagen/2009- 10-09).
Hagström beskriver också det i sin artikel där juiceföretaget Rynkeby år 2011 har gjort en enkät bland 2000 barnfamiljer, och där uppgav 56 % att de oftast åt tacos på fredagarna, tätt följd av pizza uppgående till 25 % (Hagström, 2012: 12). Detta faktum speglas också i min undersökning där nästan alla informanter nämner tacos som fredagsmiddag.
”Ja oftast är det tacos, vår nya nationalrätt* men annars är det popcorn … och något lite lyxigare ibland, chokladpudding eller glass …” Birgitta 37 år.
”Hittills har det väl blivit tacos* för hela slanten när vi har vår kontaktpojke hos oss! Det var så roligt för när Nils hämtade pojken på dagis i fredags så frågade dagisfröken om han kunde gissa vad dom hade ätit till lunch på dagis, och dom hade ätit tacos** Nu har vi väl förstört för alla barnfamiljer sa hon, för nu blir det väl tacos två gånger samma dag**” Magnus 50 år.
Även barnen i klass 5 b skriver om tacos till middag och sedan snacks på kvällen.
”Till middag brukar vi oftast äta tacos och på kvällen brukar vi äta chips och godis”. (Pojke 4)
”När jag kommer hem brukar det oftast vara tacos. Då äter vi, sen brukar vi äta chips och kolla på TV”. (Flicka 3)
Min undersökning visar tydligt att mat och dryck har en stor betydelse för fredagsmys, och inte i något fall har jag träffat på fredagsmys utan någon form av mat och dryck. Huvudelen av all försäljning av chips är under fredag och lördag och den totala snacksförsäljningen växer med åtta procent om året. Det är de traditionella chipssmakerna som sourcream &
onion som går bäst, säger Marcus Thollin, marknadschef på OLW
(www.expressen.se/halsoliv/fredagsmys---miljonklipp-for-foretagen/2009- 10-09).
Genom att det är så konkret och påtagligt kan det verka som om det vore något som man inte behöver fundera så mycket på, det bara finns och ska finnas för att något ska kunna kallas fredagsmys. På detta fundament kan sedan läggas mer dynamiska värden som umgänge, avkoppling,
samhörighet och andra saker som ligger högre i värdeskalan.
Det är för många viktigt att den mat och den dryck som konsumeras under fredagsmys är speciell. I många festsammanhang används olika traditioner och ritualer för att uppnå upplevelsen av atmosfär skriver Bente Gullveig Alver och Anne Helene Bolstad Skjelbred i boken Slipp tradisjonene fri- de er våre! (2005:18). Mat och dryck är ett exempel på detta, när det är fest serveras inte det som brukar serveras till vardags.
Det ska alltså inte vara något vanligt som familjen äter eller dricker på vanliga dagar utan det ska positivt avvika från vardagen. Det kan vara en av faktorerna att fredagsmys uppskattas och genomförs regelbundet.
Under veckans dagar på skolbespisningen, lunchmatsalarna och de
stressigt tillagade och konsumerade vardagsmiddagarna kan man se fram emot det som kommer att bjudas under fredagskvällen.
”För på veckorna går det för runt! Alla barnen har olika
aktiviteter och så det är egentligen bara fredag och lördag som vi inte har aktivitet! Barnen äter ju ofta matlådor innan dom ska iväg och träna så fredagen blir ju ett tillfälle då man sätter sig ner och äter tillsammans!” Inger 48 år.
Min undersökning visar också att maträtten tacos har intagit såväl butikernas livsmedelshyllor som svenskarnas matvanor. Tacos är en mexikansk specialitet uppbyggd kring tunna majsbröd med kryddstarka fyllningar och introducerades i Sverige redan 1982, men har först under de senaste åren blivit mycket populär i Sverige
(www.expressen.se/nyheter/sa-blev-tacos-och-texmex-hela-sveriges- fredagsmys).
TV:n har en betydande roll och tar en central plats i fredagsmyset. Många av informanterna anger att de gärna tittar på olika TV-program på
fredagskvällen, där stora produktioner som Idol, Fångarna på Fortet och Let’s Dance är favoriter.
”TV- program och soffan * är viktiga! Generellt sett kan jag tycka att det är dåligt på TV både fredag och lördag men det är svårt, vi tar väl det som flest kan titta på som Idol eller Fångarna på fortet eller Gladiatorerna, något lättsmält** Man tittar ändå för gemenskapens skull!” Carina 52 år.
”… kanske Fångarna på Fortet då … eller Idol! Men en film kanske! Vi spelar kanske spel eller så är det kompisar hemma.
Men om vi ser på en film så har vi kommit överens om vilken innan så att alla vill titta på den!” Frida 37 år.
”Vi brukar kolla på Fångarna på Fortet och på fredag ska vi se Let´s Dance”. (Pojke 4)
För andra har inte TV-tittandet lika stor betydelse, att se på en film tilltalar flera informanter och en av pojkarna från klass 5 b säger, ”Vi brukar mest titta på filmer”.
Utöver mat och dryck verkar TV vara en grundfaktor för fredagsmys.
Rent teoretiskt borde fredagsmys kunna utformas runt andra saker och aktiviteter än TV. Min undersökning visar dock tydligt att TV är en av de grundläggande beståndsdelarna i fredagsmys för de grupper som jag har undersökt. Det verkar mest vara olika former av ”lättsmälta” TV-program som passar bäst till fredagsmys. Det handlar inte om nyhetssändningar och dokumentärprogram utan mer om underhållningsprogram särskilt av tävlingskaraktär. Magnus har i sin intervju angett att TV:n mest står på och att ingen direkt tittar på den, ”TV:n står på men det är inte
någonting som han egentligen är så intresserad av utan det ska bara vara så …” men ändå verkar TV:n vara viktig även i det fallet. Reklamen i TV- programmen under fredagskvällarna riktar sig mycket till den förväntade publiken, nämligen familjer med hemmavarande barn. De är naturligtvis också av lättsam och rolig karaktär och OLW:s fredagsmysfilmer är nog de mest välkända.
När klockan närmar sig 20.00 på fredagskvällen är chipsskålarna och drycken framdukade och familjen skruvar upp volymen på TV:n. Den glittriga vinjetten på TV 4:as populära fredagsunderhållning Let’s Dance ska precis starta, känslan av fredagsmys är här. Ikväll är det ett ”spin-off”
program som lägger beslag på nästan hela TV-kvällen, Let’s Dance 10 år.
Förväntningarna är höga, vilka kändisar kommer att vara med, och vilka åker ur? Programledarna gör sitt bästa för att öka på spänningen och känslan av att vara med om något speciellt är tydlig. Programmet avbryts med jämna mellanrum av reklamavsnitt, den här kvällen är det Volvo’s nya bilreklam som är framträdande. Där har också kändisar en viktig roll, Zlatan, och Avicii kör nya Volvo, med modern musik i bakgrunden och läckra bilder. Vad gäller TV:n och reklamens del i uppmuntran till
fredagsmys finns alla förutsättningar för en mysig kväll där familjen kan krypa ihop tillsammans i TV-soffan.
Minst lika viktig som TV:n är soffan, som är en central symbol skriver Hagström (2012), och fortsätter, där sitter man tätt tillsammans eller i varsitt hörn och ser på TV eller en film. Soffan i vardagsrummet finns i nästan alla svenska hem och har en stor betydelse för just fredagsmyset.
Då TV:n är så viktig för fredagsmys på samma sätt som mat och dryck blir TV-soffan samlingspunkten både för TV-tittandet och intagande av mat
och dryck i någon form. Ingen annan del i hemmet får motsvarande tyngd och betydelse då flera funktionaliteter och behov förenas i den.
”Soffan är ju … soffan står ju för mycket mys på något vis!
Soffan är ju en ganska viktig möbel. Det är ju inte så mysigt att sitta i tre fåtöljer bredvid varandra …* utan det är ju soffan på något vis som är i centrum! Man sitter nära varandra och klänger lite grann* lägger upp benen och då tänker jag att reklamen har en påverkan i det här faktiskt”. Anette 52 år.
Marknadsundersökningsföretaget Scandinfo genomförde under hösten 2014 en undersökning om fredagsmys. Resultatet visade att 75 % av svenskarna menar att fredagsmys innebär något väldigt positivt för dem.
Av undersökningen framkom att två faktorer som främst förknippas med fredagsmys är avkoppling och gemenskap. (www.scandinfo.se/nyheter/nu- maxar-vi-fredagsmyset/).
Att fredagsmys upplevs som både avkopplande och mysigt kan utläsas från informanternas och barnens svar.
”Men sedan tror jag att folk har börjat uppskatta det mer och mer, gemenskapen och så just fredagen när alla är trötta så orkar man inte göra några stordåd. Det är avkoppling på något vis.” Carina 52 år.
Tillsammans är ett av nyckelorden i uppsatsen. Jag har räknat att informanterna och barnen nämner ordet tillsammans hela 66 gånger.
Uttrycket tillsammans har alltså en stor betydelse för ”görandet” av fredagsmys.
”Men då kan sonen säga att jag vill titta på Idol ikväll eller på Fångarna på fortet och då kan jag tänka att OK … bara för att vi ska umgås så kan jag också titta på det programmet fast jag egentligen inte vill titta på det så gör jag det för att vi umgås.
För att få vara tillsammans!” Anette 52 år.
”Just nu ser vi ju gärna på Fångarna på Fortet och det tycker ju sonen väldigt mycket om! Så är vi hemma och inte gör något annat särskilt så blir det Fångarna på fortet eller Gladiatorerna eller något annat sådant där TV program som är på
fredagarna! Jag tycker att det är bra, för det är väldigt trevligt att sitta och titta tillsammans!” Diana 31 år.
I min C-uppsats kom jag fram till att mat och dryck, och övriga aktiviter är viktiga, men att de inte spelar huvudrollen när det gäller fredagsmys.
C-uppsatsen påvisar att ”gemenskap och familjen är det viktigaste - huvudsaken - medan TV, godis och mat är att betrakta som bisaker. Jag har uppfattat att det föreligger ett viktigt samspel mellan huvudsak och bisak när det gäller fredagsmys. Materiella saker kan vara ett sätt att inrama och skapa förutsättningar för att uppnå det som egentligen eftersträvas. Inköp av saker som skall ätas och drickas under
fredagsmyset, sökande i TV-tablåer efter vilka program som de olika kanalerna sänder och själva matlagningen och iordningställandet, bildar liksom ett kitt som sammanfogar och inramar själva fredagsmyset.
Därigenom uppnås andra och högre värden, som egentligen eftersträvas”
(Brännström 2011:14–15).
Upplevelsen av gemenskap är också viktig för informanterna och det är också ett av nyckelorden i uppsatsen eftersom informanterna använder det ofta.
”Jaa det är ju framförallt gemenskap!” Kalle 34 år.
”Vi gör något gemensamt då tittar vi på film eller ibland spelar vi något spel”. (Pojke 5)
”Fredagsmys kan absolut räknas till våra moderna ritualer”, säger Jonas Engman,etnolog vid Stockholms universitet. Han fortsätter, vi använder ritualer för att markera en förändring som i det här fallet övergången mellan arbetsvecka till helg. Ritualen fungerar alltså som en sorts filter, säger Engman. ”Även om vi bara fredags myser med familjen, så öppnar ritualen en sorts dörr ut mot det stora samhället. Eftersom de flesta myser på ungefär samma sätt framför TV:n, så binder den gemensamma upplevelsen oss samman” (www.aftonbladet.se/matvin/article
11864648.ab).
Övergångsriter ger vårt liv struktur och markerar skiftningar mellan arbete och fritid och mellan vardag och helg skriver Ehn och Löfgren i boken Kulturanalyser (2001). Ofta tänker vi kanske mest på de stora och traditionella ofta religiösa övergångsriterna som julfirande, bröllop eller dop. Det är de små övergångarna med en mer vardaglig och rutinmässig karaktär som lätt glöms bort, trots att de spelar en viktig roll när det gäller att markera olika stämningslägen och handlingsmönster för människor.
I min B-uppsats undersökte jag om fredagsmys är en modern rit vilket jag också kom fram till att det är. ”Riten har också en tydlig avgränsning, en
speciell tid, plats och form. Att kontexten är så viktig kan man utläsa genom att vardagliga aktiviteter, som att äta, umgås och titta på TV, kan få en rituell struktur. Detta därför att människorna intar en speciell hållning till sitt agerande. De gör fredagsmys genom att plocka ut en handling och göra den speciell. När handlingen återupprepas har riten fått en tydlig avgränsning. Ritens rötter startar redan tidigt i förhållandet mellan barn och föräldrar då barnen deltar och härmar, riterna måste läras in eftersom de är kulturspecifika. Vi blir trygga av upprepningar, rutiner och traditioner, därför är riter så viktiga för oss” (Brännström, 2010:15–16).
”Det var ju ett slags fredagsmys, någonting lite godare, lite extra, någon ritual” Magnus 50 år.
Helene Brembeck skriver om ritualer och om hur de påverkar oss i
artikeln Barnkalas på McDonald’s: ”Ur detta perspektiv framstår ritualen som ett blivande, ett skeende, ett särskilt slag av ordnande som urskiljer sig ur vardagens lunk, men som kan ramas in på olika sätt av olika
aktörer” (Brembeck, 2005:32).
I artikeln Ritualer till salu skriver Brembeck om hur människor söker den tryggheten som fredagsmyset ger och det tyder på att vi söker nya
ritualer för att upprätthålla men också nyskapa ritualer, ”av nygamla ritualer, ritualelement och ritualiserande skeenden i marknadens och konsumtionens mitt som ett sätt att få nya insikter och ny kunskap inte bara om betydelsebärande inslag i det sociala livet utan också om det vi värderar mest i våra privata liv” (Brembeck, 2005:4).
Fredagsmys har växt fram under en ganska kort tidsrymd, från 1990- talet, men har på den tämligen korta tiden blivit en ritual som de flesta känner till och även praktiserar. Eftersom fredagsmyset ser ganska likartat ut för de flesta binder det oss samman i en upplevd kollektiv gemenskap. Många människor upplever också fredagsmyset som viktigt och Arvidsson skriver: ”Man firar och hyllar det som är viktigt, och gör det i former som synligt manifesterar det viktiga” (2001:109).
Brembeck skriver också vidare om ritens betydelse för oss: ”Ur detta perspektiv framstår ritualen som ett blivande, ett skeende, ett särskilt slag av ordnande som urskiljer sig ur vardagens lunk” (2005:2:32).
Fredagsmyset ger trygghet och struktur åt människor genom att det upprepas varje vecka, och det är viktigt eftersom vi mår bra av att göra samma saker regelbundet. Det lugnar oss. Ritualen fungerar som en avskiljare mellan vardag och helg, någonting vi kan samlas kring både enskilt, i familjen och kollektivt. ”Fredagsmyset har på så sätt blivit en modern rit, en övergång från vardag till helg, från arbete till ledighet och
från stress till avslappning” (Brännström, 2010:23). I boken Slipp tradisjonene fri - de er våre! tar författarna upp ritualen som en social handling och övergångsrit, exempelvis mellan vardag och helg. Olika sociala grupper har olika värdegrunder, men oftast är det de
humanistiska och etiska värderingarna som man vill behålla och samlas kring, och ritualer är också en kommunikation mellan människor och kan definieras som ”en frivillighandling med en formålstjenlig tilpasset
opptreden for på symbolsk vis å utföre eller delta i betydningsfulle deler av livet” (Alver & Bolstad Skjelbred, 2005: 21).
