Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom besluts- fattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examens- arbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasie- ungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning.
I studiens inledande kapitel går det att läsa om hur kunskaper om att fatta beslut är viktigt i dagens samhälle, då yrkesvärlden förändras fort och individen behöver kunna anpassa sig till dessa förändringar. Inom EU:s projekt Lifelong guidance provision handlar det om vikten av att individen innehar kunskaper om hur meningsfulla utbild- nings- och yrkesval genomförs. Dessa kunskaper är bland annat att klargöra sina förmå- gor, kompetenser och intressen (Cedefop, 2005). I den svenska läroplanen för gymnasi- et går det att läsa om hur eleverna ska tillägna sig förmåga att analysera olika valmöj- ligheter och medvetet kunna ta ställning till studie- och yrkesval baserat på kunskaper och erfarenheter (Skolverket, 2011).
Gymnasieungdomarnas kunskaper kring att fatta beslut gällande studier och arbete kan jämföras med de kunskaper som beskrivs i CIP:s informationsprocesspyramids fyra delar, där kunskaper om mig själv, alternativ, hur jag fattar beslut och tankar kring mitt beslutsfattande, var saker som gymnasieungdomarna tog upp under intervjuerna. Tankar kring mitt beslutsfattande var inget som gymnasieungdomarna själva tog upp. Men ge- nom att i intervjuerna delge sina erfarenheter av beslutsfattande, begränsningar, kom- promisser och vad de kunde gjort annorlunda, visade de ändå prov på att de tänker kring sitt beslutsfattande. Beslutsfattandet kan återknytas till Gottfredsons teori, där valut- rymme, begränsningar och kompromisser står i centrum, där intresse får stå tillbaka för mer realistiska val.
I frågan om hur individen fattade ett beslut var intressen och personliga egenskaper viktiga, precis som att lita på sig själv. När gymnasieungdomarna ombads berätta vad de hade kunnat göra annorlunda vid sitt gymnasieval handlade det främst om yttre infor- mation, att prata med fler personer, besöka fler gymnasieskolor mm. Det framgick att
42
gymnasieungdomarna inte fokuserade på kunskap om mig själv i lika stor utsträckning som kunskap om mina alternativ, kopplat till sitt val.
Gymnasieungdomarna berättade inledningsvis om hur de inte upplevt att de blivit begränsade i sitt gymnasieval, samtidigt kunde de vid ett flertal tillfällen berätta om saker som begränsat dem. Vi ser detta som ett tecken på att gymnasieungdomarna inte var fullständigt medvetna om eventuella begränsningar, förrän de medvetandegjordes under intervjuerna. I Gruffman (2010) går det att läsa hur elevernas skäl till att de har valt ett visst gymnasieprogram är intresse för ämnet, att hålla många vägar öppna och studie- och yrkesmål. Vi ser i detta ett samband till hur gymnasieungdomarnas intresse gallras bort till förmån för breda linjer, som håller vägar öppna, något som kan ses som ett uttryck för en begränsning av individens valutrymme.
Utifrån detta ser vi att gymnasieungdomarna har flera av de kunskaper som beskrivs ovan i läroplanen för gymnasiet men även i EU:s projekt om Lifelong guidance, när det handlar om att fatta beslut gällande studier och arbete.
I studiens inledning går det att läsa om hur det i studier kommit fram att kunskap om sig själv inte är något som tas upp inom vägledning i önskad utsträckning (Vilhjálmsdóttir, et al 2011; Dresch & Lovén 2010). Samtidigt står det i läroplanen för gymnasieskolan att en utvecklad självkännedom är ett mål för skolan att arbeta med (Skolverket, 2011).
Begreppen självbild och självkänsla var något som gymnasieungdomarna var delvis medvetna om och kunde beskriva då de blev tillfrågade, något som hänger samman med Gottfredsons teori där individen blir medveten om självbildens utveckling först då de blir uppmärksammade på den av yttre faktorer (Gottfredson, 1981). Intervjupersonerna pratade om intressen, starka och svaga sidor och när frågan ställdes om hur det gick att arbeta med detta inom skolan så var de alla positiva till detta, men det var ett förhållan- devis okänt område för dem. Att se självbild och självkänsla som en del av vägledning verkade långt ifrån självklart för ungdomarna, då de tydliggjorde att de inte hade berört detta innan, i någon större utsträckning.
I Lovén (2000) och Dresch och Lovén (2010) beskrivs det hur högstadieelever är mindre mogna att välja än tidigare. I dansk vägledningsforskning används även begrep- pet valkompetens som handlar om hur en persons livssammanhang och konkreta möj- ligheter vävs samman så att individen blir mogen till att förhålla sig till både sig själv och samhället (Dresch & Lovén, 2010). Gymnasieungdomarna beskriver i intervjuerna
43
hur de inte ansåg sig vara mogna att välja till gymnasiet och att de inte heller anser sig vara mogna att välja vid 16-17 års ålder. Detta kopplar författarna till vikten av att dis- kutera beslutsfattande och som en del i detta begreppen självbild och självkänsla i sko- lan och vägledning för att eleven ska lära känna sig själv och på detta sätt få en ökad valkompetens. Ungdomarna säger att erfarenheter är en viktig faktor i att lära sig mer om sig själv. Det kan handla om att utmana sig, testa nya saker och att ta eget ansvar. I CIP handlar det om hur individens kunskap om sig själv utvecklas, då individen får mer livserfarenhet (Sampson, et al, 2004). Därmed ser författarna på hur praktik och prao, samt andra kontakter med arbetslivet är viktiga för att lära känna sig själv och få kun- skap kring hur individen agerar i olika situationer. Vikten av prao för att lära känna sig själv är något som även Dresch och Lovén (2010) skriver om. Gymnasieungdomarna betonade hur viktigt det var med erfarenheter i stort för att lära känna sig själv, då det handlade om att testa sig fram. Detta även för att individen inte skulle se tillbaka och ångra att de inte testade olika saker. Även när det gäller byten på gymnasiet pratade gymnasieungdomarna om att de hade lärt sig mycket av detta. Omval, byten av program och skola kan vara lärorikt och en viktig erfarenhet för individen och dennes mognad inför framtida val.
Även fast det utåt sett fanns en vilja hos ungdomarna att klara sig själv och vara självständig i sina beslut, fanns det samtidigt ett behov av att bli sedd av vägledaren och få positiv feedback. Detta kan kopplas till hur eleverna i Dresch och Lovén (2010) stu- die, i vägledningssamtalet hade ett behov av att bli sedda och lyssnade till, samt en öns- kan om att prata om sin personliga situation. De föreslog också gruppsamtal, som ett sätt att lära sig mer om sig själv, där det finns möjlighet att diskutera och att känna att individen inte är ensam i sina tankar. Det betonas starkt hur atmosfären i gruppsamtal ska vara trygg och behaglig för att individen ska känna sig fri till att uttrycka sig kring vad som helst. Gymnasieungdomarna pratade även om hur olika tester och övningar kan användas inom skolan, för att bättre lära känna sig själv och sina starka och svaga sidor. Borgen och Hiebert (2006) ger exempel på hur ungdomstiden är en tid då ungdomar bygger upp sin identitet och i en värld där arbetsmarknad och utbildningssystem föränd- ras snabbt behövs det nya angreppssätt för vägledning vid arbetet med ungdomar. Både Borgen och Hiebert (2006) och skolverket (2007) diskuterar vikten av att planera väg- ledningsaktiviteterna utifrån målgruppen, ungdomarnas, egna önskemål och behov. Det- ta är något som vi tror skulle kunna användas i en högre utsträckning då gymnasieung-
44
domarna behöver ha kunskaper om sitt beslutsfattande och som en del i detta, kunskap om sig själv.
6.4 Studiens begränsningar
Svaren kring hur individen ser på möjligheterna att arbeta med självbild och självkänsla i vägledning och i skolan i stort, kan ha begränsats av gymnasieungdomarnas bild av hur de brukar arbeta i skolan. Vilket gör att nya arbetssätt kan hamna i skymundan då de inte koppar ihop dem med traditionellt skolarbete.
En eventuell intervjueffekt kan ha förekommit, då ungdomarna kan ha känt en vilja att svara ”rätt” på författarnas frågor. Att en del av studiens intervjuer genomfördes i skolmiljö kan ha påverkat svaren, då de kan ha påverkats av miljön och eventuellt ha sett författarna som lärargestalter.
Studiens urval där flertalet gymnasieungdomar kontaktats genom sin skolas vägleda- re, har lett till att författarna inte vet hur vägledarna resonerat för att välja ut just dessa- personer. På grund av detta är författarna medvetna om att studiens intervjupersoner kan skilja sig från den övriga populationen i stort.
6.5 Slutsatser
Gymnasieungdomarna har kunskaper om beslutsfattande, detta är något de kan ha nytta av hela livet då de ställs inför olika valsituationer gällande studier och yrke. De vill vara självständiga och själva fatta sina beslut och inte bli påverkade av yttre faktorer, samti- digt finns det en motsägelse, då det framkommer att de önskar att bli sedda och lyssnade till av exempelvis vägledare.
Ungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild, självkänsla och om sina begränsningar, vilka är abstrakta begrepp och författarna ser ett behov av att medvetan- degöra dessa begrepp genom att arbeta med dem i skola och vägledning. Behovet av att arbeta med begreppen stärks genom att det i den svenska läroplanen för gymnasieskolan går att läsa hur eleverna ska utveckla sin självkännedom och förmåga till studieplane- ring. Individerna ser en möjlighet att arbeta med självbild och självkänsla inom skola och vägledning, där arbete med intressen och starka och svaga sidor framhålls. Metoder
45
för att arbeta med detta handlar om gruppsamtal med lärare och elever, individuella samtal med vägledare och olika tester och övningar. Att få erfarenheter, testa sig fram och ta ansvar framhålls som viktiga faktorer för att lära känna sig själv och få kännedom om vilka yrken individen passar till. Vi ser med anledning av detta studiebesök och praktik som viktiga redskap för att få ökad erfarenhet kring studier och arbeten. Vikten av att utgå från vad gymnasieungdomarna själva vill få ut av vägledning och att de får vara med och bestämma utformningen kring arbetet med beslutsfattande, självbild och självkänsla stärks i Skolverkets (2007) undersökning och i Borgen och Hiebert (2006). Gymnasieungdomarna var delvis medvetna om vad som begränsat dem vid olika val, att arbeta mer med att medvetandegöra eventuella begränsningar vid studie- och yrkes- val kan vara ett betydelsefullt område då det gäller kunskap om att fatta beslut.
Inför framtida forskning ser vi hur det vore av intresse att undersöka vägledarens bild av möjligheterna och behovet av att arbeta med kunskaper i beslutsfattande och som en del i det, självbild och självkänsla inom skola och vägledning i stort. Vidare hade det varit av intresse att undersöka om det finns några tydliga verktyg och riktlinjer för hur olika verksamheter så som arbetsförmedlingen arbetar med kunskaper i beslutsfattande och som en del i detta självbild och självkänsla.
46
7 Litteratur
Amundson, Norman, E, Harris-Bowlsbey, JoAnn, Niles, Spencer, G, (2009), Essential
Elements of Career Counseling, Pearson,
Bardick, Angela D. Bernes, Kerry B. Magnusson, Kris D. Witko, Kim D. (2004), Junior High Career Planning: What Students Want, Canadian Journal of Counsel-
ing/Revue canadienne de counseling. Vol. 38:2 s. 104-117
Bernaud, Jean-Luc, Gaudron, Jean- Philippe, Lemoine, Claude (2006), Effects of Career Counseling on French Adults: An Experimental Study, The Career Development
Quarterly, Volume 54, s. 242-255
Borgen, William & Hiebert, Bryan (2006), Career Guidance and Counselling for Youth: What adolescents and Young Adults are Telling Us, International Journal for the
Advancement of Counselling, 28, s. 389-400
Cedefop, European centre for the development of vocational training (2005), Improving lifelong guidance policies and systems – common aims and principles of lifelong guidance provision
Dalen, Monica (2007), Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB Dresch, James, Lovén, Anders (2010) Vägen efter grundskolan. I Lundahl, Lisbeth
(red.) (2010), Att bana vägen mot framtiden. (s. 37-61) Lund: Studentlitteratur Gruffman, Ulf (2010) Klassresenärer och kvarstannare. I Lundahl, Lisbeth (red.) (
2010), Att bana vägen mot framtiden. (s. 63-89) Lund: Studentlitteratur
Hirschi, Andreas (2011), Career-choice readiness in adolescence: Developmental trajec- tories and individual differences, Journal of Vocational Behavior.79, s. 340-348 Koumoundourou, Georgia A., Kounenou, Kalliopi, Siavara, Eftyxia (2011), Core Self-
Evaluations, Career Decision Self-Efficacy, and Vocational Identity Among Greek Adolescents, Journal of Career Development. 39(3), s. 269-286
Larsen, Ann Kristin (2009), Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups utbildning AB
Lindh, Gunnel (1997), Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Jönköping: Stockholms universitets förlag
47 tionen
Patton, Wendy, McMahon, Mary (2006), Career Development and Systems Theory –
Connecting Theory and Practice, Nederländerna: Sense Publishers
Peterson, Gary, W, Sampson, James, P Jr, Reardon, Robert, C and Lenz, Janet, G (2003), Pyramid of Information Processing Domain In Career Decision Making Tillgänglig på Internet:
http://www.career.fsu.edu/documents/cognitive%20information%20processing/co re%20concepts%20of%20a%20cognitive%20approach.htmhämtad 12-11-29 Peterson, Gary, W, Sampson, James, P Jr, Reardon, Robert, C and Lenz, Janet, G
(2003), The Five Stages of the CASVE Tillgänglig på Internet:
http://www.career.fsu.edu/documents/cognitive%20information%20processing/co re%20concepts%20of%20a%20cognitive%20approach.htmhämtad 12-11-29 Sampson, Jr, James, P, Reardon, Robert, C, Peterson, Gary, W, Lenz, Janet, G (2004),
Career Counseling & Services Canada: Thomson Learning Inc.
Shearer, Branton C. (2009), exploring the relationship between intrapersonal intelli- gence and university students’ career confusion: implications for counseling, aca- demic success, and school- to- career transition, Journal of Employment Counsel-
ing. Vol.46 s.52-61
Självkänsla Nationalencyklopedin http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/självkänsla 2012-10-19 11:55
Skolverket (2007) Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundsko
lan.
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gym
nasieskolan 2011
Skolsamverkan AB, Ungdomsbarometern AB (2011) Syvbarometern
http://www.ostsam.se/%5Cfiles%5C941_SYVBarometern%202011%20- %20Nationell%20slut.pdf 2012-10-19 12:00
Stensaasen, Svein, Sletta, Olav (2000), Gruppprocesser – om inlärning och samarbete i
grupper, Stockholm: Natur och Kultur
Utbildningsdepartementet (2011-10-03), Nya antagningsregler ska premiera ansträng ning. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/14058/a/176999
48
Vetenskapsrådet, (2002), Forskningsetiska principer – inom humanistisk – samhällsve-
tenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfhämtad 12-11-25 Vilhjálmsdóttir, Guðbjörg et al (2011), Voice of users. Promoting quality of guidance
49
Bilaga 1
Riktlinjer inför intervjun
Kort information om Moa och Sofie, Syv-utbildningen och examensarbetet
Syftet med detta examensarbete är att ur ett elevperspektiv studera gymnasieungdomars kunskaper kring processen att fatta beslut gällande studier och arbete, samt hur gymna- sieungdomarna inom vägledning vill arbeta med självbild och självkänsla.
Vi intresse mailas examensarbetet ut till intervjupersonerna
Genomgång av de etiska råden: informationskravet (syftet), samtyckeskravet (frivillig- het), konfidentialitetskravet (anonymitet), nyttjandekravet (intervjusvaren endast med i studien, därefter förstörs).
50
Bilaga 2
Intervjufrågor: Bakgrundsfrågor: Ålder: Kön: Gymnasieprogram: Föräldrars utbildningsnivå:Vad vill du bli i framtiden/ göra efter gymnasiet?
Vad ville du bli när du var yngre? Har det ändrat sig? Varför?
Beslutsfattande:
Vad är ett beslut för dig?
Hur fattar man ett bra beslut? Hur vet man att man har fattat ett bra beslut? Vad behöver man veta för att fatta ett beslut?
Hur gjorde du när du valde till gymnasiet?
Är du nöjd med ditt val? Är det något du kunnat göra annorlunda? Är det någonting som begränsat dig? I så fall vad?
Vad är viktigt att tänka på när man fattar beslut?
Självbild och självkänsla: Vad är självbild för dig?
Hur gör man för att lära känna sig själv?(starka och svaga sidor mm) Vad är självkänsla för dig?
Hur får man högre självkänsla?
Kan du berätta om något tillfälle då du lärt dig mer om dig själv? Hur vet man vilka yrken man passar till?
Hur tycker du att man skulle kunna jobba med självkänsla i vägledning? Hur tycker du att man skulle kunna jobba med självbild i vägledning?
Hur tycker du att man kan arbeta med självkänsla och självbild inom skolan i stort? Vad har du för tidigare erfarenhet av vägledning?
Avslutning:
Om du skulle ge tips till andra som ska fatta ett karriärbeslut, vad skulle det vara? Om du skulle ge tips till någon som vill veta mer om sig själv, vad skulle det vara
51
Bilaga 3
Ordlista
Analysis – analysfasen (kap 3)
Career – choice readiness – karriärbeslutsberedskap (kap 2) Career clarity – karriärklarhet (kap 2)
Career confusion – karriärförvirring (kap 2)
Career decision self- efficacy – karriärbesluts självkänsla (kap 2) Career planning – karriärplanering (kap 2)
Career selfesteem – karriärsjälvförtroende (kap 2)
Choosing an occupation, program of study or job -välja en sysselsättning, studiepro- gram eller ett arbete (kap 3)
Circumscription – begränsning (kap 3)
Cognitive maps of occupations -yrkeskartor (kap 3) Communication- kommunikationsfasen (kap 3) Compromise – kompromiss (kap 3)
Competence assessment – kompetensbedömning (kap 2)
Core self evaluation – grundläggande självutvärderingar (Kap 2) Employment prefernces - Anställningspreferenser
Execution – utförandefasen (kap 3)
Expanding and narrowing my list of options - öka och förminska min lista över möjliga val (kap 3)
Generalized self efficacy – generaliserad självtilltro (Kap 2) Implementing my chooice - implementera mitt val. (kap 3) Interests – intressen (Kap 3)
Knowing about myself- kunskap om mig själv (kap 3)
Knowing about my options - kunskap om mina alternativ (kap3)
Knowing how I make decisions – kunskap om hur jag fattar beslut (kap 3) Knowing I made a good choice – huruvida man gjort ett bra val (kap 3) Knowing I need to make a choice- veta att jag behöver fatta ett beslut (kap 3) Occupational alternetives- yrkesalternativ (kap 3)
Occupational aspirations – yrkessträvan (kap 3) Occupational images -yrkesbilder (kap 3)
52
Pyramid of Information Processing Domain In Career Decision Making – informations- processpyramiden (kap 3)
Self-concept – självbild (Kap 2 & 3)
Self cosciousness – självmedvetenhet (kap 2) Self -efficacy – tilltro till egen förmåga (kap 2) Selt esteem – självkänsla (kap 2)
Self knowledge – självkännedom (kap 2) Self perception – självuppfattning (kap 2) Skills – färdigheter (Kap 3)
Social space - valutrymme (kap 3)
Synthesis - sammanfattningsfasen (kap 3)
Thinking about my decision making- tankar kring mitt beslutsfattande (kap 3) Understanding myself and my options - förstå mig själv och mina alternativ (kap 3) Values – Värderingar (Kap 3)
Valuing- värderingsfasen (kap 3)