I denna del presenteras svaren på studiens andra frågeställning: Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur ser de utifrån denna medvetenhet på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning?
5.2.1 Medvetenhet kring självbild
Flera av gymnasieungdomarna tycker att de båda begreppen självbild och självkänsla är lika och tycker att det var svårt att skilja dem åt och en del vet inte vad självbild och självkänsla är för något, något som blir tydligt i citatet nedan.
Jag vet inte, jag vet inte vad självbild är; det är väl typ vad man har för bild av sig själv och vad man tycker om sig själv hur man trivs med sig själv (Intervjuperson G 2012-11- 14).
Ungdomarna tycker att självbild handlar om hur bra individen ser på och känner sig själv och uppfattar sig som person utan att bli påverkad av andra. Vidare vad individen tycker och tänker om sig själv och tror att denne kan göra. Självbild är även uppfatt- ningen om vem individen själv är, bra och dåliga egenskaper, vad individen står för, kring moral, åsikter och vad personen tycker om. Det är också hur individen trivs med sig själv, en reflektion och spegling av sig själv på ett djupare plan. Slutligen att ha en viss distans till sitt eget beteende och att ha en önskan om hur andra ska uppfatta perso- nen.
5.2.2 Medvetenhet kring självkänsla
Självkänsla beskrivs av gymnasieungdomarna hur mentalt stark individen är och att det har mer att göra med ens inre än vad självbild har. En känsla av att det här är jag, att förstå och tro på sig själv. Självkänsla handlar också om att trivas med sig själv, hur individen tycker om sig själv och känner sig själv. Dessutom att känna sig säker och bekväm i olika situationer och blir accepterad för den man är. Det handlar även om hur andra ser på en och om individen får höra något negativt om sin person så påverkar det
31
dennes självkänsla negativt. Gymnasieungdomarna anser att självkänsla är, att veta hur ens humör, känslor och svagheter är. Slutligen är det hur individen presterar i olika situ- ationer, där stress och ångest för ogjorda uppgifter kan påverka ens självkänsla negativt.
5.2.3 Hur gymnasieungdomar lär känna sig själva
För att lära känna sig själv berättar gymnasieungdomarna om att det handlar om att pro- va sig fram och vara självständig och inte gå efter andra utan acceptera sig själv och tänka efter vad som blir bäst för mig. Under gymnasiet lär sig individen mer om sig själv då denne får testa nya saker och träffa nya människor. Då individen testar märks det vad den är bra och mindre bra på, om individen exempelvis är en sådan person som inte tycker om att plugga. Då en person gör det denne är bra på och intresserad av så känner den sig bättre. Det handlar även om vad människan vågar göra, att tro på sig själv. Genom att ta sig ur sin bekvämlighet och inte låsa in sig utan utmana sig själv, övervinna något som är jobbigt och pusha sig för att se hur ens beteende är i olika situa- tioner och vad en individ klarar av. Olika erfarenheter och svåra situationer gör att indi- viden lär känna sig själv bättre, att lägga märke till hur ens reaktioner och beteenden brukar vara i olika situationer. Ungdomarna ger en bild av att för att lära känna sig själv bättre handlar det om att ta till sig det positiva människor runt omkring säger om en. Ibland kan det även hjälpa att prata med någon som känner en väldigt väl eller en tera- peut. Vad kompisar tycker och tänker påverkar individen men samtidigt säger gymna- sieungdomarna att det inte ska handla om att lyssna på andra. Genom att vara social och träffa nya människor lär personen känna sig själv.
Ungdomarna anser att känns det bra så sprider det sig, det är viktigt att göra saker som de tycker om att göra och ha egentid, engagera sig och motionera, det handlar först och främst om att må bra. För att lära känna sig själv kan individen fundera på när den- ne är som lyckligast och vara mer positiv. Det är viktigt att strukturera och prioritera för att hitta en balans i livet. Det handlar om att ta sig tid och ställa sig frågor och inte bara stressa och vara impulsiv, för att förstå sig måste individen förstå sin omgivning. Inter- vjupersonerna beskriver att för att lära känna sig ska de aldrig tvivla på det de tänker och känner och ta itu med det konstiga som de inte är vana vid att tänka. Att tillåta sig själv att må dåligt för att det inte ska komma tillbaka i vuxen ålder och att lära känna sig själv är en process som pågår hela livet ut, där känslorna ändras hela tiden.
32
5.2.4 Möjligheten att arbeta kring självbild och självkänsla inom skola och
vägledning
Intervjupersonerna gav en bild av hur aktiviteter utanför skolarbetet, för alla på skolan, kan stärka ens självkänsla och självbild. Där det kan handla om att reflektera och tänka under en hel dag och att göra olika övningar exempelvis ta ställning till påståenden så- som en fyrahörnövning. Detta för att få en bättre insikt om vad individen kan göra i framtiden då denne inte är så mogen att välja vid 16-17 års ålder. I skolan kan olika tes- ter genomföras där individen erkänner för sig själv vem denne är och vad denne passar till. En annan övning är att skicka runt en lapp med ens namn där andra får skriva hur de ser på en och se om det stämmer med ens egen bild och att tänka på hur andra ser en. Citatet nedan handlar om erfarenheter av att arbeta med att lära känna sig själv. Detta kan handla om att jobba med att ta fram starka och svaga sidor och se hur de stämmer med verkligheten och försöka höja de starka sidorna eller att endast skriva ner positiva saker om sig själv.
Skriva ner på ord på sig själv vad är mina svagheter vad tycker jag om detta och detta och det gjorde ju att man lärde känna sig själv lite bättre (Intervju C, 2012-10-24).
Ungdomarna tycker att vägledaren kunde komma ut och prata med dem enskilt eller i grupp och fråga dem vad de tyckte om olika saker och inte bara ge dem alternativ utan att vägledaren kan uppmuntra dem att prata om självbild och självkänsla. Att vägledaren låter elever som ska börja gymnasiet skugga elever som redan går på det valda gymna- siet för att se hur det fungerar och om det passar dem, är också ett önskemål hos gymna- sieungdomarna. Det handlar även om vikten av att få testa på olika saker i skolan för att inte bli lika osäker på vart de står i livet. Vara kreativ och göra egna projekt och inte bara läsa i en bok utan få reflektera över vad de är bra på och varför projektet går som det går och eventuellt upptäcka nya styrkor. Genom att låta gymnasieungdomarna ta mer ansvar för sina egna beslut och försöka fixa mycket själva till exempel kring prak- tikplatser.
Ungdomarna hade en önskan om att ha små gruppmöten med en öppensinnad dis- kussion med både lärare och elever där de ger respons till varandra. Där de får möjlighet att prata om upplevelser och hur de tänker och känner och om vad självkänsla och självbild är för något, där ingenting är dumt eller fel utan mer fokus läggs på att förstå varandra. Det ska vara en grupp som individen trivs i och känner sig positiv och trygg med då det kan hjälpa att prata med andra. Det är extra viktigt att alla blir en del av
33
gruppen när de är nya på skolan och att alla, även de som är blyga, blir hörda. Att lära känna alla i klassen och att använda exempelvis mentorstiden till att se hur klassen har det och lösa eventuella problem är också förslag. Ett annat alternativ är att i grupper ha olika fall och diskutera hur individen skulle agera, hur denne skulle må och vad konse- kvenserna skulle bli, i olika situationer. En annan form av övning är att i grupp ha olika rollspel och diskussioner och argumentationer.
En av intervjupersonerna berättar att de aldrig berört självbild och självkänsla hos en vägledare utan haft fokus på att göra olika val. Gymnasieungdomarna pratar om att det är viktigt att vägledaren blir personlig och att lär känna eleverna för att kunna hjälpa dem, vägledaren ska veta saker om dem såsom bakgrund, vad de tycker är roligast, vilka ämnen de har bra resultat i och var de ser sig själva om tio år. Vägledaren ska också ge positiv feedback till individen, få denne att tro på sig själv och få denne att känna att det de tycker är roligt blir de också bra på. Vidare ska vägledaren också stötta och peppa individen, då alla inte får det stödet hemifrån. Slutligen kan vägledaren även hjälpa per- sonen med att få balans och kontroll över sitt liv genom att planera och se över dennes liv. En intervjuperson tar i citatet upp den egna viljans betydelse för att arbetet med självkänsla och självbild i skolan och inom vägledning ska ge en önskad effekt.
Man måste ju ha den egna viljan för att få bättre självkänsla, det är ju det viktigaste (In- tervju A 2012-10-23).
5.3 Sammanfattning
Framträdande i resultatet är hur gymnasieungdomar ser på att ett beslut kan handla om att stå inför flera val. Att behöva tänka igenom konsekvenserna och ha konkret informa- tion och vara självständig. Det gäller även att testa sig fram, väga för och nackdelar, samt att prata med andra. När ungdomarna genomförde sitt gymnasieval gick de efter intresse, att utnyttja sin fulla potential och att det skulle passa i deras liv som helhet, hålla många dörrar öppna och även leda till något i framtiden. De uttryckte först att de inte blivit begränsade inför valet till gymnasiet, men flertalet ändrade sig sedan och be- rättade om tillfället då de hade blivit begränsade. För att veta vilka yrken som passar individen handlar det om att testa sig fram och tänka på vad denne är bra på i vardagen, bra egenskaper och intressen.
Självbild och självkänsla är begrepp som flera av intervjupersonerna hade svårt att skilja åt och en del visste inte vad de innebar. För att lära känna sig själv anser de att de
34
ska vara självständiga, acceptera den de är och prova sig fram. Det gäller även att lägga märke till och reflektera över sitt eget beteende, att ta till sig av positiv feedback och träffa nya människor.
Inom skola och vägledning tar gymnasieungdomarna upp hur de kan arbeta med olika övningar. Att ta fram sina egna egenskaper, testa nya saker och ta ansvar. I kontakten med vägledaren är det viktigt att vägledaren lärde känna individen för att kunna hjälpa. Gruppmöten med lärare och elever i en trygg miljö är något som föreslogs i intervjuer- na.
35
6 Analys och diskussion
I analys och diskussionskapitlet vävs inledningsvis resultatet ihop med studiens teorier. Delen är tematiserad efter studiens frågeställningar. De områden som berörs i texten nedan är kunskaper hos gymnasieungdomar kring att fatta beslut, faser inom beslutsfat- tande, tankar om mitt beslutsfattande och kompromisser och begränsningar. Det andra området är medvetenhet om självbild och självkänsla, anställnings- och yrkespreferen- ser och möjligheten att arbeta med självbild och självkänsla. I den avslutande diskussio- nen vävs teorier, empiri och tidigare forskning samman mot bakgrund av de samhälls- förändringar som nämns i studiens inledning. Därefter berörs studiens begränsningar. Avslutningsvis drar vi egna slutsatser och gör egna reflektioner samt kommer med för- lag inför framtida forskning.
6.1. Kunskaper kring att fatta beslut
Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbe- te?
6.1.1 Kunskaper hos gymnasieungdomar kring att fatta beslut
Det visade sig att gymnasieungdomarna har kunskaper kring att fatta beslut. Gymnasie- ungdomarna kunde förklara hur ett beslut fattas och även berätta om erfarenheter av hur de själva gått tillväga då de fattat beslut angående sitt gymnasieval. De kunde även ge tips till andra gällande beslut rörande studier och arbete.
Bilden av hur ett beslut fattas har likheter med informationsprocesspyramiden i CIP, där det handlar om att ha kunskap om mig själv och mina alternativ (Sampson, et al, 2004).
Kunskap om mina alternativ handlar om olika yrken och utbildningar, samt informa- tion om arbetslivets organisering (Sampson, et al, 2004). Gymnasieungdomarna tog upp vikten av konkret information, vid beslutsfattande. De berättade om hur de besökte väg- ledaren för att få information om önskade alternativ, samt pratade med andra, sökte in-
36
formation via internet och studiebesök. Vidare beskrevs det under intervjuerna hur de vet vilka yrken de passar till eller inte, något som faller naturligt för en del, medan andra måste kämpa hårdare och testa sig fram. Det framkommer även att mängden olika yrken gör det svårt att veta vilka yrken de passar till. Gottfredson talar om valutrymme, som de yrkesalternativ individen ser som tillgängliga, realistiska och acceptabla, i förhållande till vart de anser sig passa in i samhället och hur de vill bli sedda av andra. Självbilden vägs mot yrkets uppfattade tillgänglighet för att få fram olika möjliga yrkesalternativ (Gottfredson, 1981), detta återknyts i hur gymnasieungdomarna pratar om hur vissa yrken anses vara mer realistiska och tillgängliga än andra i fråga om antalet arbetsmöj- ligheter, möjlighet till att försörja sig och hur de går tillväga i denna valprocess.
6.1.2 Faser inom beslutsfattande
Kunskap om hur jag fattar beslut tydliggörs i CASVE-cykeln, där första fasen är kom- munikationsfasen, där individen blir medveten om att ett beslut måste genomföras (Sampson, et al, 2004). Detta har likheter med gymnasieungdomarnas brytpunkter i samband med gymnasieval, studenten och livet efter gymnasiet.
I analysfasen börjar individen klargöra kunskapen om sig själv och sina alternativ och kring hur de brukar lösa problem. I denna fas hämtar individen ny information om sig själv och alternativen (Sampson, et al, 2004). I intervjuerna klargjordes detta genom att de berättade om hur de tog reda på ny information, pratade med familj, vänner och väg- ledare. De föreslog även att de kunde besöka olika skolor och skugga elever, för att få en djupare bild av den önskade skolan. I sammanfattningsfasen handlar det om att öka antalet alternativ för individen, för att sedan reducera alternativen som inte passar indi- videns kunskap om sig själv tills det att endast ett fåtal alternativ kvarstår (Sampson, et al, 2004). Detta kan jämföras med hur ungdomarna pratar om hur de får gallra bort vissa alternativ, då de har kommit till insikt om det passar dem, efter att ha testat alternativet. För en del var det självklart inom vilket område de önskade arbeta, något som föll sig naturligt.
I värderingsfasen värderar individen för- och nackdelar kring de olika alternativen, tills endast ett eller två alternativ kvarstår (Sampson, et al, 2004). Gymnasieungdomarna pratar om vikten av att väga för- och nackdelar innan beslutet fattas och att resonera kring framtida konsekvenser.
37
I utförandefasen utformar individen en plan för att nå sitt förstahandsalternativ (Sampson, et al, 2004). Detta var inte speciellt tydligt hos intervjupersonerna då de ännu inte nått denna fas, med tanke på att det var flera månader kvar tills de tog studenten. I kommunikationsfasen som både är den första och den sista fasen, känner individen efter om de fattade ett bra beslut, om det inte blev bra börjar cykeln om igen (Sampson, et al, 2004). Ungdomarna betonade vikten av att känna efter, för att veta om de fattat ett bra beslut och hur deras magkänsla spelade stor roll i detta. Viktigt var att känna sig lugn och nöjd i sitt beslut. Då vissa av de intervjuade hade bytt gymnasieskola, blev det tydligt hur deras cykel började om på nytt.
6.1.3 Tankar om mitt beslutsfattande, kompromisser och begränsningar
I informationsprocesspyramidens topp finns tankar om mitt beslutsfattande. Denna del handlar om individens tysta konversation om det tagna beslutet och huruvida de känner hur väl de har utfört beslutet (Sampson, et al, 2004). Gymnasieungdomarna tänkte kring hur de gått tillväga i sitt beslutsfattande, vilket de bland annat berättade om när det beskrev hur de valt till gymnasiet. De diskuterade ifall de var nöjda med sitt val och vad de hade kunnat göra annorlunda. Här berättade de oftast om att de hade behövt mer in- formation om de aktuella alternativen och om vikten av att inte låsa in sig utan att ut- mana sig själv och testa sig fram. När de beskrev vad de hade kunnat göra annorlunda vid gymnasievalet, låg större fokus på kunskaper om mina alternativ än på kunskap om mig själv.
Kompromiss är ett begrepp inom Gottfredsons teori, där det handlar om hur indivi- den, när den fattar beslut, provar de föredragna alternativen mot den externa verklighe- ten och kompromissar utifrån dennes livssituation, exempelvis geografisk plats, kontak- ter och arbetsmöjligheter, vilka är centrala faktorer (Gottfredson, 1981). Detta kan åter- knytas till hur en del av intervjupersonerna har bytt gymnasieprogram, de har testat sina föredragna alternativ mot verkligheten men insett att det inte var som de hade tänkt sig. De berättade om hur för långa avstånd, flyttat hemifrån och gymnasieprogram som inte nådde upp till förväntningarna, var anledningar till att de bytte gymnasieprogram. Gottfredson talar om valutrymme, som den del av yrkeskartan individen ser som ac- ceptabel, i förhållande till vart de anser sig passa in i samhället och hur de vill bli sedda av andra. Hur personen ser på tillgänglighet kring ett yrke, handlar om ifall de ser på det som ett realistiskt alternativ. Självbilden matchas mot den uppfattade tillgängligheten
38
för att få fram olika yrkesalternativ (Gottfredson, 1981). Något som kan jämföras med hur gymnasieungdomarna i vissa fall tog bort önskade yrkesalternativ baserat på intres- se, då de inte såg dem som realistiska, med tanke på tillgänglighet.
Vissa av de intervjuade gav exempel på ett drömyrke de hade haft sedan de var små, som de fortfarande drömde om, med inte visste om de kunde försörja sig på det, vilket gjorde att de inte ansåg att det var realistiskt nog att hålla fast vid.
En av intervjupersonerna berättade att en viss gymnasielinje valdes bort då den an- sågs vara för flummig och oklar. Detta val skulle enligt personen slösa bort betyget. Paralleller kan dras till valutrymme då den flummiga gymnasielinjen inte sågs som ett realistiskt alternativ. Flera gymnasieungdomar förklarade hur de inte valde utefter in- tresse, utan istället valde en teoretisk linje, för att hålla många dörrar öppna.
Enligt Gottfredsons teori prioriterar individen prestige och typ av arbete före indivi- dens egna intressen (Gottfredson, 1981). Good enough är ett begrepp i Gottfredsons teori, som handlar om att personen gör en överrenskommelse om sig själv för att ta bort ångestkänslor inför ouppnåeliga val, där denne nöjer sig med det som har uppnåtts, även om det inte är det mest önskvärda alternativet (Dresch, Lovén, 2010). Även detta går att