Det finns flera bakomliggande faktorer till att ungdomarna i min studie väljer lärlingsutbildningen. Utbildningsformen med stor del av utbildningen arbetsplatsförlagd gör utbildningen attraktiv för de ungdomar jag intervjuat. De anser att de lär sig bäst genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper. Ungdomarna i studien ser dessutom lärlingsutbildningen som en utbildning som i större utsträckning än skolförlagd utbildning ger jobb och att få ett jobb efter utbildningen ses som viktigt för dem.
Studien visar att individers studie- och yrkesval tenderar att reproducera sociala klasser. Den visar hur den sociala reproduktionen går till på individnivå genom intervjupersonernas val av utbildning samt föreställningar och värderingar när det gäller arbete och livsmål. Den visar också att utbildningsortens karaktär har betydelse för intresset av utbildningsformen. Att skjuta upp valet förefaller vara klassbundet. De ungdomar som ingått i min studie kan alla sägas tillhöra arbetarklassen och de har inte skjutit upp sitt val utan istället gjort ett tydligt yrkesval. Jag ser valet som en blandning mellan yttre påverkan som strukturella faktorer och val utifrån sin självbild.
Det kan vara så att studiens resultat har påverkats av att intervjuerna var förhållandevis korta. Jag anser att jag har fått svar på frågorna men kanske jag kunnat få mer uttömmande svar om intervjuerna hade varat längre. Om intervjupersonerna hade pratat mer fritt så kanske jag hade fått mer material att utgå ifrån som hade gjort att resultatet blivit delvis ett annat.
Resultat och slutsatser kan även till viss del ha påverkats av att jag inte ställde frågan om föräldrarnas utbildning till intervjupersonerna på ett likartat sätt, vilket jag beskriver i metodkapitlet. Jag hade kunnat dra tydligare slutsatser om föräldrarnas utbildningsnivå kan ha påverkat intervjupersonernas val av utbildning. Nu kan jag bara göra det i någon av intervjupersonernas fall. Jag hade också genom att ställa frågan på ett likartat sätt kunnat ge begreppet social klass ett bredare perspektiv.
Den nuvarande regeringens förslag om att dela in gymnasieutbildningen i olika delar, en studieförberedande, yrkesprogram och lärlingsutbildning gör att ungdomar har olika handlingsutrymmen efter sin avslutade gymnasieutbildning. Valet till gymnasiet sker i
tidig ålder och risken finns att ungdomar som väljer yrkesprogram och lärlingsutbildning tänker i ett kortsiktigt perspektiv och endast väljer de obligatoriska kurserna och i och med det inte får behörighet till högre studier. Willis (1981) studie bekräftar den risken. När killarna i studien såg tillbaka på sin skolgång så ångrade de att de inte hade lagt ner mer tid på skolan och de insåg att deras handlingsutrymme var begränsat.
Flera av ungdomarna i min studie har ett kort livsperspektiv, de tycker det är svårt att ha livsplaner i ett längre perspektiv. Någon anser att valet till gymnasiet är svårt att göra när man är så ung. Det visar enligt min mening att dessa ungdomar inte är så säkra på sitt val utan att de i stor utsträckning väljer strategiskt för att klara en gymnasieutbildning men att de ändå vill ha handlingsutrymme för att kunna göra andra val senare i livet. I och med att de får grundläggande behörighet för vidare studier får de handlingsutrymme men för de ungdomar som väljer lärlingsutbildningen i den nya gymnasiereformen blir handlingsutrymmet begränsat. Att valet av gymnasieutbildning har betydelse för en individs framtida karriär visar tidigare forskning. Val av gymnasieprogram leder till olika möjligheter att utbilda sig vidare och till olika framtida yrkesidentiteter (Ungdomsstyrelsen, 2000). Genom globaliseringen och omstruktureringar på arbetsmarknaden måste människor idag vara beredda på att byta yrke under sin yrkesverksamma tid. Risken är att individer som fått en smalare utbildning får svårare att senare i livet byta yrkesinriktning.
Man kan å andra sidan se yrkesprogram och lärlingsutbildning som ett sätt att motivera ungdomar till att överhuvudtaget skaffa sig en gymnasieutbildning och på så sätt få arbete och inte drabbas av arbetslöshet och utslagning. I den meningen så ökar handlingsutrymmet avsevärt genom att man undviker arbetslöshet och social utslagning.
En intressant aspekt i min studie är att ingen av ungdomarna säger att de diskuterat sitt val med en studie- och yrkesvägledare. De har endast fått information och verkar inte ha haft något vägledningssamtal. Enligt vägledningsmodeller så ska individen ha kunskap om sig själv och om alternativen för att kunna göra ett väl underbyggt val och i denna process så ingår också att vidga perspektiv och utmana begränsningar. Studie- och yrkesvägledarens roll är viktig i valprocessen och jag anser att alla ungdomar ska erbjudas vägledning och inte bara information. Frågan man kan ställa sig efter att ha
utfört denna studie är i vilken utsträckning vägledning kan bidra till att utmana begränsningar som strukturella faktorer som social klass utgör. Eller är det så att dessa faktorer är så inrotade i vårt habitus att vägledning inte hjälper? Som blivande vägledare vill jag inte tro det men jag menar att studie- och yrkesvägledaren måste vara väl medveten om vilka bakomliggande faktorer som kan vara avgörande i en valsituation för att kunna bedriva vägledning på bästa sätt.
Intressant hade varit att forska vidare om vägledning verkligen gör någon skillnad för att öka handlingsutrymmet i individens val eller om vi är så styrda av samhälleliga faktorer att det är svårt att bryta dessa påverkansfaktorer. Det hade också varit intressant att göra en studie några år efter avslutad lärlingsutbildning för att undersöka i vilken utsträckning ungdomarna tycker att utbildningen motsvarade deras förväntningar och för att undersöka om de, när de fått perspektiv på sitt yrkesval, anser att deras val varit tillfredsställande för dem.
7. Referenslista
Anell, Gustafsson, Ulla (1999). Från utbildning till arbete. I Hagström, Tom (Red).
Ungdomar i övergångsåldern. (s. 12-29). Lund: Studentlitteratur.
Betänkande av Gymnasieutredningen. Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (Elektronisk). (Statens offentliga utredningar: 2008:27). PDF format. Tillgänglig:
<http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/15/87/7ccb8cd4.pdf> (2008-10-15)
Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB
Broady, Donald, & Palme, Mikael (1985). Pierre Bourdieus kultur- och utbildningssociologi. En introduktion. I Broady, Donald (red). Kultur och utbildning.
Om Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: Universitets- och högskoleämbetet (Forskning och utveckling för högskolan skriftserie 1985:4) s. 27-77
Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. PDF
format. Tillgänglig
<http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf>
Flisbäck, Marita (2006). Att lära sig konstens regler. En sociologisk studie av osäkra
framtidsinvesteringar. Diss Göteborgs universitet. Göteborg.
Fransson, Karin & Lindh, Gunnel (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i
egna och andras ögon (Elektronisk) Skolverket. Tillgänglig: <http//www.skolverket.se/> publikationer/sök/ungdomars utbildnings- och yrkesval/pdf (2007-10-15).
Förordning om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.
Goding, Ingela & Nelander, Sven (2005). Anställningsformer och arbetstider 2005. (Elektronisk) Löne- och välfärdsenheten, LO. (Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen nummer 64). PDF format. Tillgänglig: http://www.lo.se/
Material/rapporter. (2008-10-06).
Gottfredson, Linda S (1996). Gottfredson´s Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation. In Brown, Duane. et al, Career Choice & Development. (pp 85-148). San Francisco: Jossey-Bass.
Hansen, Lars H.& Orban, Pal (2002). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Ulf (1982). Förord till den svenska utgåvan. I Willis, Paul (1981). Fostran till
lönearbete. Göteborg: Röda bokförlaget.
Olofsson, Jonas och Wadensjö, Eskil (2006). Lärlingsutbildning – ett återkommande
bekymmer eller en oprövad möjlighet? Stockholm: Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi. (Rapport/Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi : 2006:4)
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber
Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval,
genus och lokala praktiker. (Elektronisk). Diss Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen. PDF format. Tillgänglig: <http://www.mah.se/muep>. (2007-10-01).
Ungas syn på arbete. En fördjupning av Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie 2003. (Ungdomsstyrelsens skrifter 2004:6). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig< http://www.ungdomsstyrelsen.se/main/publikationer> (2008-09-11).
Ungdomars vägval – en studie om utbildning och arbetslivets början (2000). Stockholm: (Ungdomsstyrelsens utredningar 18).
Bilaga 1.
Intervjuguide
Förväntningar
Vilka är dina förväntningar på lärlingsutbildningen? Vad verkar vara bra/dåligt med utbildningen? Vilken bransch ska du utbilda dig inom?
Under utbildningen kommer du att tillbringa stor del av studietiden på en arbetsplats? Hur ser du på det?
Om det hade funnits möjligheter för dig att få ett jobb direkt efter grundskolan. Hur hade du sett på den möjligheten?
Vad tror du utbildningen ger för möjligheter i framtiden?
Bakgrund
Vill du berätta lite om dig själv? Var bor du?
Vilken skola har du gått på? Vilka betyg sökte du på?
Vad arbetar dina föräldrar och ev. syskon med? Vilken utbildning har dina föräldrar och ev. syskon? Vad arbetar/arbetade dina far- och morföräldrar med?