Under studiens gång har tankar dykt upp hos oss när det handlar om dokumentation inom socialtjänsten. Dels kring dokumentationens omfattning och vilka krav dokumentationen medför, dels hur socialsekreterarna hanterar dokumentationen och hur det speglar sig i arbetet med barn och unga. Alltså motsättningarna mellan byråkrati och moral, vilket syftet med studien har varit att belysa. Vi har upplevt att mycket handlar om hur man som enskild socialsekreterare väljer att hantera och strukturera dokumentationen, vilket också går i linje med den forskning som Skillmark (2018) belyser gällande BBIC. Däremot ställer vi oss frågan hur stor roll det ska spela om man som socialsekreterare är olika snabb eller effektiv i sin dokumentation, när socialsekreterarnas arbetsmoral främst grundar sig i att etablera en relation och göra gott för barnet eller ungdomen och deras familjer. Det är något som går
att likna vid Matareses & Caswells (2018) resonemang att socialarbetare behöver balansera det effektiviserade kraven med det relationella arbetet.
Slutsatserna går hand i hand med den teoretiska utgångspunkt vi haft i form av begreppet handlingsutrymme. Begreppet belyser att det är en dragkamp för vissa socialsekreterare att både förhålla sig till den byråkratiska logiken såsom dokumentationskraven men också finna tid för ett förändringsarbete i samspel med barnet och familjen som den moraliska logiken av handlingsutrymmet grundar sig i (Levin 2017; Lipsky 2010).
Vi ser också att arbetsbelastning är ett återkommande tema i vår studie. Även om det inte var utgångspunkten för vår studie så har det visat sig i våra intervjuer och gett en del svar på våra frågeställningar, alltså hur dokumentationskraven hanteras i relation till den byråraktiska och moraliska logiken av socialsekreterarnas arbete. Att arbetsbelastningen är ett problem visar sig i Thams (2017) forskning kring förändrade arbetsförhållanden. Det går också hand i hand med Falkenströms & Hjärpes (2017) beskrivning av att socialsekreterare önskar mer tid för klientarbete, men till skillnad från tidigare forskning visar resultatet i vår studie att intervjupersonerna anser att klienterna inte drabbas av dokumentationskraven, utan snarare tvärtom. Vi som forskare kan därför se ett behov av ytterligare forskning kring detta eftersom dessa faktorer är några som dessutom uppkommit i vår studie. Vi tolkar detta i termer av att mängden ärenden (som i sin tur genererar dokumentation) påverkar i vilken utsträckning socialsekreterarna kan arbeta utifrån sin moral. Därav kan vi se att den byråkratiska logiken påverkar den moraliska logiken negativt i relation till socialsekreterarnas handlingsutrymme, vilket är något intervjupersonerna hanterar på olika sätt.
När det gäller BBIC som dokumentationsstöd ser vi många positiva aspekter i vårt resultat. Det hjälper socialsekreterarna att strukturera upp sin dokumentation och få en tydlig bild av vad som ska utredas i barnens liv,
vilken tidigare forskning visar på (Tham 2017; Skillmark 2018). Däremot upplever vi att det även gällande BBIC som dokumentationsstöd är upp till varje enskild socialsekreterare att välja hur hen ska lägga upp sin dokumentation. Vissa ser det som enkelt, vissa anser att det är svårare, vilket Skillmark & Oscarsson (2018) belyser som en problematik. Det bidrar också till den förståelse vi fått med hjälp av handlingsutrymme som teoretisk referensram, men handlar det då snarare om att BBIC genererar i ett för stort handlingsutrymme som är svårt för vissa socialsekreterare att hantera när det kommer till att dokumentera?
Avslutningsvis vill vi dels belysa att den moraliska aspekten av socialsekreterarnas handlingsutrymme visar sig i att de vill arbeta för barnen och dokumenterar främst i syfte för dem. Dels att den byråkratiska aspekten leder till att socialsekreterarna behöver förhålla sig till flera parter, såsom ledning och rättsväsenden, vilket också påverkar dokumentationen i relation till socialsekreterarnas handlingsutrymme samt kräver eftertanke att formulera sig på “rätt” sätt, vilket Reamer (2005) belyser. Socialsekreterarna vill göra gott, arbeta med barnen och bidra till förändring - vilket genomsyrar vår studie.
Vi ställer oss dock slutligen frågan om socialsekreterarnas egentliga kompetens och moral får det utrymme som är nödvändigt, när dokumentationen tar upp så mycket tid, har så många syften och stundvis ses som något som bara ska göras? Samtidigt ser vi det som en hårfin gräns mellan för stor frihet i handlingsutrymmet och att inte inskränka på klienternas integritet, vilket är en frågeställning vi lämnar vidare till kommande forskning.
8 Referenser
Bauman, Z. & May, T. (2017). Att tänka sociologiskt. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Djurfeldt, G. Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda – Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:
Studentlitteratur AB.
Falkenström, H. & Hjärpe, T. (2017). Dokumentation och känslor – socialsekreterares pappers- och känsloarbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 3(4), ss. 177–199.
Levin, C. (2017). Det sociala ansvarets organisering. Social barnavård mellan byråkrati och solidaritet. Lund: Studentlitteratur AB
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation
Matarese. T, M. & Caswell, D. (2018). ‘I’m Gonna Ask You about Yourself, so I Can Put It on Paper’: Analysing Street Level Bureaucracy through Form-Related Talk in Social Work. British Journal of Social Work, 48(3), ss. 714–
733
Nationalencyklopedin. (2020). Moral.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/moral [2020-04-06]
Reamer. G, F. (2005) Documentation in Social Work: Evolving Ethical and Risk-Management Stand. Social Work, 50(4), ss. 325–334.
SFS: 2017:900. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Skillmark, M. (2018). Uppdrag standardisering – införande och användning av manualbaserade utrednings- och bedömningsverktyg i socialtjänsten. Diss.
Växjö: Linnéuniversitetet.
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198365/FULLTEXT01.pdf
Skillmark, M. & Oscarsson, L. (2018). Applying standardisation tools in social work practice from the perspectives of social workers, managers, and politicians: a Swedish case study. European Journal of Social Work. 23(2), ss.
256-276. doi: 10.1080/13691457.2018.1540409
SKL. (2018). Förbättrad dokumentation. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-638-4.pdf [2020-04-06]
Socialdepartementet. (2017). Barnets och ungdomens reform – Förslag för en hållbar framtid. Stockholm: Socialdepartementet
Socialstyrelsen. (2018a). Barns behov i centrum (BBIC).
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/barns-behov-i-centrum/ [2020-04-06]
Socialstyrelsen. (2019a). Dokumentationen – Vad ska dokumenteras i socialtjänsten? https://div.socialstyrelsen.se/juridiskt-stod/dokumentation-vad-ska-dokumenteras-i-socialtjansten [2020-03-12]
Socialstyrelsen. (2019b). Individ- och familjeomsorg – lägesrapport 2019.
Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-19.pdf [2020-03-19]
Socialstyrelsen (2018b). Metodstöd för BBIC - Barns Behov i Centrum.
Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-10-21.pdf [2020-04-06]
SOSFS 2014:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20145- om-dokumentation-i-verksamhet-som-bedrivs-med-stod-av-sol-lvu-lvm-och-lss/
Svendsen, T. (2012). Socialarbetares förhållningssätt till BBIC. Stockholm:
FoU-Nordväst.
https://www.fou-nordvast.se/wp-content/uploads/2017/10/forskningsrapport_2012_1_bbic.pdf [2020-04-06]
Svensson, K., Johansson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme – Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Tham, P. (2017). A Professional Role in Transition: Swedish Child Welfare Social Workes´Desciptions of Their Work in 2003 and 2014. British Journal of Social Work, 48(2), ss. 449–467. doi: 10.1093/bjsw/bcx016
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis – Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yin, R.K. (2011). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund:
Studentlitteratur.