Vi har genom vårt arbete fått syn på en del saker som är betydelsefulla för rollen som förskollärare. För att kunna erbjuda barn en literacyutveckling ser vi utifrån vår slutsats att vissa saker är nödvändiga. Främst är det nödvändigt att ta tillvara på barnets emergent literacy och se dem som kompetenta individer. Genom att ta vara på deras literacyuttryck och se deras medhavda erfarenheter som värdefulla ges tillgång till många olika sorters samspel som kan utveckla och stärka dem i deras literacy. Vidare är det sedan nödvändigt att skapa literacyhändelser som barnen finner meningsfulla. För att göra detta krävs det att pedagogerna har insyn i vad barnen har för intresseområde samt att de är villiga att träda in i barnens värld och utgå ifrån den i sitt arbete. Det är även av vikt att vara närvarande och engagerad i de samspel som äger rum för att kunna erbjuda barnen den stöttning som behövs för att ta dem vidare i utvecklingen i enighet med teorin om den proximala utvecklingszonen. Slutligen har vi sett att de möjligheter som miljön inbjuder till är av stor vikt. Det är upp till de som är verksamma inom förskolan att skapa denna miljö och ge barnen verktyg att använda sig av denna.
7.1 Förslag till fortsatt forskning
Under vårt arbete har vi funnit att detta område inte är beforskat i någon högre grad. Tidigare forskning som rör barns kommunikation kring literacy samt literacyhändelser som inte involverar böcker har varit har varit svårfunnen. För att få en ännu djupare förståelse för literacyhändelser och dess betydelser skulle vi därför vilja se forskning om literacyhändelser som inkluderar flera faktorer så som exempelvis ett större åldersspann och geografiska olikheter. Vi hade även gärna sett studier gjorda under en längre tidsperiod då dessa hade gett möjlighet att se hur barn utnyttjar sina erfarenheter och växer i sitt literacyutövande.
8. Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Barton, David (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. 2. ed. Malden, MA: Blackwell.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Castles, Anna och Coltheart, Max (2004). Is there a casual link from phonological awareness to success in learning to read? I Cognition,Volume 91, Issue 1, February 2004, 77–111. Czarniawska, Barbara (2014). Social science research: from field to desk.
Dale, Erling Lars (1998) Lärande och utveckling i lek och undervisning. I Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Evans, Mary Ann och Shaw, Deborah (2008). Home Grown for Reading: Parental
Contributions to Young Children's Emergent Literacy and Word Recognition. I Canadian Psychology. Vol 49, No 2, 89-95.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
Gee, J. P. (2002). A Social Perspective on Early Literacy Development. I Neuman, Susan B. & Dickinson, David K. (red.) Handbook of early literacy research. Vol. 1 (s. 30-42) New York: Guilford Press.
Goodman Yetta M. (1986). Children Coming to Know Literacy. I Sulzby, Elizabeth & Teale, William H. (red.) (1986). Emergent literacy: writing and reading. Norwood, N.J.: Ablex Pub.
Gustafsson, Karin & Mellgren, Elisabeth (2005). Barns skriftspråkande: att bli en
skrivande och läsande person. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2005
Hvit Lindberg, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola: Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Kress, G. (1997). Before writing : rethinking the paths to literacy. London: Routledge.
Kullberg, Birgitta & Åkesson, Eber (red.) (2007). Emergent literacy: femton svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, LPFÖ. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts.
Sulzby, Elizabeth & Teale, William H. (red.) (1986). Emergent literacy: writing and reading. Norwood, N.J.: Ablex Pub.
The Oxford Dictionary of English. Literacy.
http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/literacy (Hämtad 2015-04-27). Øzerk, Kamil Z. (1998) Olika språkuppfattningar, begreppsteorier och ett
undervisningsteoretiskt perspektiv på skolämnesinlärning. I Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Hej alla vårdnadshavare och föräldrar!
Vi är två studenter som heter Zinnia Visser och Agnes Flöhr och vi läser till förskollärare vid Malmö högskola. Vi är inne på vår näst sista termin och ska nu skriva vårt examensarbete. Vi har valt att studera vid vilka situationer läs-, skriv- och språkutveckling sker, vad som sker samt vad som leder fram till dessa situationerna.
Detta kommer att ske genom observationer på avdelningen. Vi kommer ta hjälp utav en videokamera för att kunna få med så mycket som möjligt samt för att fungera som ett stöd för minnet. Vi vill poängtera att det inte är era barn som kommer studeras utan de situationer där aktiviteter/händelser som är relevanta för vårt arbete som kommer studeras.
För detta behöver vi nu tillstånd av er. Filmerna kommer inte visas för någon förutom oss och så fort examensarbetet blivit godkänt kommer allt material att raderas. Vi kommer att följa det vetenskapliga rådets etiska riktlinjer för forskning, vilka är:
1. Informationskravet. Forskaren skall informera de som berörs av forskningen om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
3. Konfidentialitetskravet. Alla uppgifter om de personer som ingår i undersökningen skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet.
Inga egennamn på vare sig barn, pedagoger, förskola eller vilken stad vi utför undersökningen kommer att alltså uppges, barnen kommer självklart även själva få säga nej till medverkan och bli informerade om varför vi är där och filmar.
Observationerna kommer ske under några dagar i vecka 16-17. Vi behöver därför att ni lämnar in följande talong snarast möjligt, dock senast fredagen den 10/4 2015. Kryssa i det alternativ som stämmer.
Har ni några frågor får ni gärna höra av er till oss! Tack för er tid, vänliga hälsningar
Zinnia Visser, zinniala@hotmail.com, och Agnes Flöhr, agnesflohr@hotmail.com.
Jag godkänner att mitt barn får delta i observationen. Jag godkänner INTE att mitt barn får delta i observationen. Barnets namn:___________________________
Vårdnadshavares underskrift: ___________________________