Konkurs- Konkurs-förvaltare
6.1 Avslutande diskussion
På grund av att lagändringen är ny finns svårigheter med att se alla konsekvenser som ändringen får. Vi har försökt identifiera hot, risker och möjligheter med hjälp av de intervjuade aktörernas åsikter. Under arbetet med uppsatsen förväntade vi oss att respondenterna skulle ge vissa märkbara skillnader i sina svar. Respondenterna var dock förvånansvärt överens om de hot, risker och möjligheter som lagen medför.
Under arbetet har vi frågat oss varför lagändringen möter så mycket motstånd och kritik. En av anledningarna kan vara att aktörerna inte satt sig in ordentligt i propositionen som låg till grund för lagändringen eller att aktörerna inte förstått vad ändringarna skulle innebära.
Ytterligare anledningar kan vara att förändringar alltid medför ett motstånd till en början och att förändringar är resurskrävande.
Syftet med lagändringen finner vi positivt. Det vi däremot ställer oss tveksamma till är om man använt sig av rätt angreppssätt. Efter att ha pratat med intervjuade aktörer får vi
uppfattningen att man kommer att försvåra bildandet av nya företag istället för att underlätta detta. Ett annat problem som vi identifierat är att på grund av att utmätning kommer att ha särskild förmånsrätt kan det innebära en kapplöpning vilket kan verka konkursdrivande.
Värt att belysa är att lagändringen kan ha medfört en satsning på enbart livskraftiga företag, vilket kan slå ut företag med sämre bärkraft. Detta behöver inte enbart vara negativt eftersom en rensning sker av företag som kanske förr eller senare skulle ha gått i konkurs.
Näringslivets anpassning har redan tagit sin början. Vi ser två goda exempel på detta.
Företagarna har startat en förening som ska hjälpa företag med bärkraftiga idéer att få finansiering genom att erbjuda säkerheter som företagaren kan använda vid lån av banken.
Denna modell tycker vi är ett mycket positivt initiativtagande som mycket väl kan få stor betydelse för företagandet. Länsstyrelsen var mycket effektiva med att ändra sina kriterier vid stöd, som erbjuder en möjlighet att nu söka stöd trots förändrad finansiering.
Vi anser att vi valt rätt metodansats för vårt syfte och känner oss tillfreds med utfallet. Vi är medvetna om att problematiken är stor och att den går att belysa ur många olika perspektiv.
Vi har dock redan från början haft förståelse för att vår rapport inte täcker hela problemområdet. Många nya frågeställningar har uppkommit under arbetets gång och en nyfikenhet har väckts om att göra en ny undersökning med annan metodansats för att se problematiken ur ett annat perspektiv. Eventuellt skulle en surveyundersökning kunna genomföras för att undersöka företagens nya situation i inlandet jämfört med tätort.
7 REFERENSLISTA
Cowling, M. & Westhead, P. (1996). Bank lending decisions and small firms: does size matter? International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, vol 2, nr 2 (s 52-68) Denscombe, M. (2000). Forskningshandbok- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur. Lund.
Ejvegård, R. (2003). Metodproblem. Studentlitteratur. Lund. ISBN 91-44-02763-x
Fairchild, R. (2002). Financial risk management: is it a value – adding activity? Balance Sheet, vol 10, nr 4 (page 22-25)
Fletcher, M. (1995). Decision making by Scottish bank managers. International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, vol 01, nr 2 (s 37- 53).
Gunnarsson, A. (2002). Revisorernas konkursutredning. Balans, nr 3 (s 26-28).
Hedelin, L. (1999). Hur påverkas kritiska/icke kritiska händelser kreditgivarens beslutsfattande i insolvenssituationer? I Gratzer, K. & Sjögren, H. (red) Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi. Gidlunds förlag (s 223-252).
Holloway, A. (2004). Nice Assets, Here’s Cash. Canadian Business, vol 77, nr 6 (s 39-41) Johnson, M & Gelb, B. D. (1999). Predicting cooperative behavior during a retailer’s bankruptcy. Qualitative Market Research: An International Journal, vol 2, nr 1 (s 31-45).
Marchesini, R., Perdue, G. & Bryan, V. (2004) Applying Bankruptcy Prediction Models to Distressed High Yield Bond Issues. The Journal of Fixed Income, March.
Melin, S. (2002). Juridikens begrepp. Iustus Förlag AB. Uppsala. ISBN 91-7678-517-3.
Mills, A. (2001). A systematic approach to risk management for construction. Structural survey, vol 19, nr 5 (s 245-252).
Moody, A. (2002). Pulling up your stocks. Director, vol 56, nr 4 (s 92-96)
Nutek. (1993) Riskbedömning - förmånsrättens betydelse för rekonstruktion av företag. En rapport från riskbedömningsprojektet. Närings- och teknikutvecklingsverket. Stockholm.
ISBN 91-7318-253-2.
Ooi, J. (2000). Corporate reliance on bank loans: an empirical analysis of UK property companies. Journal of Property Investment & Finance, vol 18, nr 1 (s 103-120)
Ralston, D. & Wright, A. (2003). Lending procedures and the viability- social objectives conflict in credit unions. International Journal of Bank Marketing, vol 21, nr 6/7 (s 304- 311).
Stone, J. (2002). Finding the Funding. Corporate Finance, May/ June (s 23-28) Svenning, C. (2003). Metodboken. Lorentz förlag. Eslöv. ISBN 91-974891-0-7.
Tchankova, L. (2002). Risk identification – basic stage in risk management. Environmental Management and Health, vol 13, nr3. (s 290-297)
Thompson, P. (2004). Bank lending and the environment: policies and oppertunities.
International Journal of Bank Marketing, vol 16, nr 6 (s 1 – 11).
Tegin, Å. (1997). Kredithandboken Andra upplagan. Norstedts juridik. Falköping. ISBN 91-39-00069-9.
Van Greuning, Hennie (Author). (2003). Analyzing and Managing Banking Risk: A Framework for Assessing Corporate Governance and Financial Risk. World Bank Publications,
Welamson, L. & Mellqvist, M. (2003). Konkurs. Norstedts juridik AB. Stockholm. ISBN 91-39-20293-3.
Österholm, K. (2002). Alternativen: konkurs, ackord, företagsrekonstruktion. Balans, nr 3 (s 29-31).
Österholm, K. (2003). Den nya förmånsrätten – störst förändringar för stat och banker.
Balans, nr 12 (s 17-21).
Internetadresser
http://www.riksdagen.se/debatt/200203/utskott/LU/LU17/LU17.ASP www.lagrummet.se
www.nationalencyklopedin.se
Utdrag ur förmånsrättslag (1970:979)
Inledande bestämmelser
1 § Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt denna lag.
Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran.
2 § Förmånsrätt till betalning är särskild eller allmän. Särskildförmånsrätt gäller vid utmätning och konkurs samt avser viss egendom. Allmän förmånsrätt gäller endast vid konkurs och avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo.
3 § Förmånsrätt består, även om fordringen överlåts eller tas i anspråk genom utmätning eller på annat sätt övergår till annan.
Särskilda förmånsrätter
5 § Har upphävts genom lag (2003:535).
6 § Förmånsrätt i fast egendom följer med
1. fordran som enligt lag är förenad med förmånsrätt enligt denna punkt, 2. inteckning i egendomen.
7 § Förmånsrätt i tomträtt följer med
1. fordran på avgäld i anledning av upplåtelsen som ej förfallit till betalning tidigare än ett år innan utmätningen ägde rum eller konkursansökningen gjordes,
2. fordran som enligt lag är förenad med förmånsrätt enligt denna punkt, 3. inteckning i tomträtten.
8 § Utmätning ger förmånsrätt i den utmätta egendomen.
Lag (1994:471).
9 § /Upphör att gälla U:2004-07-01/
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4-7 §§ angivna numreringen. Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.
9 § /Träder i kraft I:2004-07-01/
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a-7 §§
angivna numreringen. Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrättenligt 4
§ 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.
Allmänna förmånsrätter
10 § Allmän förmånsrätt följer med
1. den kostnad som borgenär haft för försättande av gäldenären i konkurs och för beslut att ett dödsbos egendom skall avträdas till förvaltning av boutredningsman samt begravnings- och bouppteckningskostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet,
2. arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, tillsynsman enligt nämnda lag eller konkurslagen (1987:672) eller förordnad boutredningsman, om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökningen gjordes eller därefter,
3. kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som nämnts under 2 vidtagits med rekonstruktörens eller tillsynsmannens godkännande eller av boutredningsmannen och uppenbart varit till borgenärernas bästa,
4. andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekonstruktion.
Förmånsrätt enligt första stycket 1 3 gäller endast i den mån beloppet med hänsyn till omständigheterna är skäligt. Lag (1996:769).
10 a § Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på ersättning för uppdrag att fullgöra sådan revision som är föreskriven i lag eller annan författning och för uppdrag som avser upprättande av räkenskapsmaterial till fullgörande av bokföringsskyldighet som är föreskriven i sådan ordning, i den mån ersättningen avser arbete som har utförts de senaste sex månaderna innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Lag (1987:694).
11 § Allmän förmånsrätt följer därefter med företagsinteckning. Förmånsrätten gäller i 55 procent av värdet av den egendom som återstår sedan borgenärer med förmånsrätt enligt 4, 4 a, 6-8, 10 och 10 a §§ har fått betalt. Lag (2003:535).
12 § Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen skall bestämmas efter särskild beräkningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och har konkursansökningen gjorts inom ett år från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall vid tillämpning av tredje meningen, om det är förmånligare för arbetstagaren, anses som om konkursansökningen hade gjorts då ansökningen om företagsrekonstruktion skedde. I sådant fall skall det bortses från tiden mellan ansökningarna.
Om en lönefordran, som har intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen, har varit föremål för tvist, omfattas den av förmånsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansökningen har följt inom två månader från det att tvisten slutligt har avgjorts.
12 a § Förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av anställningen gäller för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2003:535).
13 § Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande. Därvid får dock intjänad del av utfäst pension icke antagas avse större årlig pension än som motsvarar prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Från det sålunda beräknade fordringsbeloppet skall i förekommande fall avdragas upplupen del av pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäkring. Förmånsrätt enligt första stycket gäller även fordran på framtida pension som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionsfordringen enligt vad som anges i 12 § femte stycket. Om gäldenären är näringsidkare, äger 12 § sjätte stycket motsvarande tillämpning. Lag (2003:535).
14 § Fordringar som har allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har inbördes lika rätt. Av lagen (2003:528) om företagsinteckning följer att företagsinteckningar kan ha olika företrädesrätt. Lag (2003:535).
15 § Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt. En fordran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § tas dock, om det behövs, ut före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 8 § i annan lös egendom än tomträtt. Vad som tas ut på detta sätt skall, när det finns särskilda förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på grupperna i förhållande till den köpeskilling som har erhållits för varje grupp. Lag (2003:535).
16 § Har upphävts genom lag (1975:1248).
17 § Har upphävts genom lag (1973:1068).
18 § Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt. En borgenär kan dock enligt fordringsavtalet ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer. Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men räcker egendomen inte för att betala fordringen, behandlas återstoden av denna som en fordran utan förmånsrätt. Detsamma gäller en fordran med förmånsrätt på grund av företagsinteckning till den del fordringen inte har betalats på grund av förmånsrätten. Lag (2003:535).
2003:535
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2005.
3. Vid en konkurs eller en utmätning som har beslutats på grund av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet tillämpas alltid äldre bestämmelser.
4. Skulle de nya bestämmelserna, om de tillämpades den 1 januari 2004, ha medfört att ett företagshypotek tillsammans med övriga säkerheter inte längre hade utgjort betryggande
säkerhet och ställer gäldenären inte inom en månad efter anmodan kompletterande säkerhet som borgenären skäligen kan nöja sig med, får borgenären före den 1 januari 2005 säga upp den fordran för vilken företagshypoteket upplåtits till betalning inom sex månader trots att det avtalats att längre uppsägningstid skall löpa eller att uppsägning inte får ske. Har borgenären före den 1 januari 2005 väckt talan om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning, gäller äldre bestämmelser i fråga om förmånsrätt som följer med företagshypotek i en konkurs eller en utmätning som har beslutats på grund av en ansökan som inkommit till domstolen eller kronofogdemyndigheten innan tre månader förflutit från det att domstolen skilt sig från målet genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft.
Företagarna
- Beskriv företagarna och dina arbetsuppgifter.
- Vilka åtgärder har lagändringen medfört? (Ex utbildning, nya rutiner)
- Slår detta hårdare mot någon speciell bransch eller sorts företag? Vilka företag får det lättare och svårare? Drabbar detta glesbygd på något speciellt sätt?
- Hur ska företagen ställa upp med mer säkerheter nu? Kommer detta krav att ställas?
- Hur viktig uppfattar ni att företagets affärsidé är vid företagsrekonstruktion?
- Vilka faktorer är viktiga att bedöma vid kapitalanskaffning och kreditbedömning?
- Hur arbetar företag med att identifiera potentiell risk?
- Hur arbetar företag med att minimera risk vid kapitalanskaffning?
- Hur kan företagen bemöta lagändringen för att slippa ställa upp med mer säkerhet eller kostnader?
- Vilka hot och risker upplever ni med lagändringen? Vilka möjligheter ser ni med lagändringen?
- Hur kommer lagändringens syften att kunna uppfyllas?
- Kan konkurs undvikas med hjälp av den nya lagändringens påtryckningar på banken?
Bank
- Berätta om banken och era arbetsuppgifter.
- Vilka åtgärder har lagändringen medfört? (Ex utbildning, nya rutiner, interna system) - Hur påverkar lagändringen ert arbete och era rutiner? Förändras kreditgivningen?
- Hur kommer lagändringen att förändra säkerheter vid finansiering?
- Kommer företagen att välja/ erbjudas andra finansieringsalternativ istället för företagshypotek nu? I så fall vad? Har det andra alternativet andra säkerhetskrav? Eller väljs en annan bank som har andra rutiner?
- Kommer kredittillgång hos små och medelstora företag att öka eller minska i och med lagändringen?
- Hur högt värderar ni företagets affärsidé vid kreditbedömning? Kommer affärsidén att få ändrad prioritering i och med lagändringen?
- Är företagarens egenskaper något som kan användas som säkerhet för lån? Är detta en bra säkerhet? (Bedömer ni detta som hög/ låg risk?)
- Hur stor vikt läggs vid företagets kassaflöde? Kommer lagändringen att medföra större krav på kassaflöde?
- Vilka faktorer blir mer kritiska vid kreditbedömning i och med lagändringen?
- Vilka och hur stora är konsekvenserna om en leverantör inte får någon utdelning från ett konkursbo?
- Hur definierar ni risk?
- Hur definierar ni miljörisk?
- Hur hanterar ni beslut under risk? (ex vid utlåning med ränta osv).
- Hur förutspår banken konkurser?
- Vilka variabler påverkar er risktäckningskrav? Påverkas den av nya lagen?
- Vilka hot och risker upplever ni med lagändringen? Vilka möjligheter ser ni med lagändringen?
- Vilka aktörer i samhället påverkas av denna lagändring? På vilket sätt?
- Slår lagändringen hårdare mot någon speciell bransch eller sorts företag? Vilka företag får det lättare och svårare?
- Hur kommer lagändringens syften att kunna uppfyllas?
- Regeringen påstår att ökad konkurrens, mer utvecklade specialiserade rutiner hos banker har medfört en bättre kreditmarknad och bättre beslutsunderlag vid kreditgivning, vilket medför mindre behov av säkerhet. Stämmer detta? Vad skiljer sig?
- Ett syfte med lagändringen är att borgenären i ett tidigare skede ska gå in och hjälpa företaget för att undvika konkurs. Har lagändringen förändrat ert uppföljningsarbete?
Kommer syftet att kunna uppfyllas?
Konkursförvaltare
- Berätta om advokatbyrån och dina arbetsuppgifter.
- Vilka åtgärder har lagändringen medfört? (Ex utbildning, nya rutiner)
- Spelar företags finansiering någon roll i ert förfarande? Kommer förfarandet att förändras i och med lagändringen?
- Har kraven ökat/ändrats på dig som konkursförvaltare i och med förändringen av förmånsrättslagen?
- Vilka aktörer i samhället påverkas av denna lagändring? På vilket sätt?
- Slår detta hårdare mot någon speciell bransch eller sorts företag? Vilka företag får det lättare och svårare? Drabbar detta glesbygd på något speciellt sätt? Har företagets storlek betydelse?
- Vilka hot och risker upplever ni med lagändringen? Vilka möjligheter ser ni med lagändringen? För vem?
- Hur kommer lagändringens syften att kunna uppfyllas?
- De konkurser som ni förrättar i dag, skulle det för någon av dessa kunnat ha betydelse om företaget fick hjälp i ett tidigare skede av t ex. banken eller revisorn med företagets finansiella problem?
Kronofogde
- Berätta om kronofogdemyndigheten och dina arbetsuppgifter.
- Vilka åtgärder har lagändringen medfört? (Ex utbildning, nya rutiner) - Påverkas ditt förfarande av hur företaget är finansierat?
- Vilka hot och risker upplever ni med lagändringen? Vilka möjligheter ser ni med lagändringen?
- Vilka aktörer i samhället påverkas av denna lagändring? På vilket sätt?
- Slår detta hårdare mot någon speciell bransch eller sorts företag? Vilka företag får det lättare och svårare? Drabbar detta glesbygd på något speciellt sätt?
- Hur kommer lagändringens syften att kunna uppfyllas?
- Kommer konkurser att undvikas med hjälp av den ny lagändringen?
- Tror du att konkurserna kommer att minska i och med lagändringen?
Länsstyrelsen
- Berätta om Länsstyrelsen och dina arbetsuppgifter.
- Vilka åtgärder har lagändringen medfört på Länsstyrelsen? (Ex utbildning, nya rutiner) - Vilka hot och risker upplever ni med lagändringen? Vilka möjligheter ser ni med
lagändringen?
- Vilka aktörer i samhället påverkas av denna lagändring? På vilket sätt?
- Slår lagändringen hårdare mot någon speciell bransch eller sorts företag? Vilka företag får det lättare och svårare?
- Hur kommer företagens finansiering att förändras? Kommer mer bidrag och statliga stöd att krävas?
- Hur kommer lagändringen att förändra säkerheter vid finansiering?
- Hur kommer lagändringens syften att kunna uppfyllas?
Allmänna och särskilda förmånsrätter (översikt)
FÖRR NU
Särskilda Särskilda
4§ FRL Sjöpanträtt, luftpanträtt, 4§ FRL Sjöpanträtt, luftpanträtt, handpanträtt, reträtt handpanträtt, reträtt factoring, skeppshypotek factoring, skeppshypotek,
m.m. m.m.
5§ 1 p FRL Hyra 3 månader, Arrende 1 år
5§ 2 p FRL Företagshypotek
6§ FRL Pantbrev i fastighet 6§ FRL Pantbrev i fastighet 7§ FRL Pantbrev i tomträtt 7§ FRL Pantbrev i tomträtt
8§ FRL Utmätning (3 mån) 8§ FRL Utmätning (3 mån)
Allmänna Allmänna
10§ FRL Kk- ansökan, 10§ FRL Kk- ansökan
företagsrekonstruktion företagsrekonstruktion 10a§ FRL Revisor 6 månader 10a§ FRL Revisor 6 månader 11§ FRL Skatter/ avgifter 11§ FRL Företagsinteckning 55%
12§ FRL Löner, Fora, Alecta 12§ FRL Löner, Fora, Alecta