Sammanfattande analys

Nedan följer en sammanfattande tabell med respektive aktörs syn på hot och möjligheter som är konsekvenser av den nya lagen.

Möjligheter Hot

Företag - EU- anpassning - Försvårad kapitalanskaffning vid krav på högre säkerheter

- Kreditgarantiförening - Värdeförstörande

- Svårigheter vid finansiering av inlandsföretag

- Ökad risk för företagen Bank -På lång sikt kan syftena - Krav på högre säkerheter

uppfyllas

- Leverantörernas starkare - Svårigheter vid kapitalanskaffning

ställning för företag

Konkursförvaltare - Leverantörernas starkare - Svårigheter belåna varulager Ställning

- Bank och revisor stöttar - Risk pantsätta företagets tillgångar upp företaget tidigare

- Ökade krav på säkerheter - Konkursdrivande

- Företagsrekonstruktion gynnas ej pga finansieringssvårigheter

Länsstyrelsen - Ökade krav på säkerheter

- Svårigheter att finansiera inlandsföretag

Kronofogde - Leverantörernas starkare - Svårigheter vid kapitalanskaffning

ställning företag

- Svårigheter att finansiera glesbygdsföretag

- Konkursdrivande - Värdeförstörande

- Ökad objektsfinansiering

6 SLUTSATSER

Här redovisas hot och möjligheter med lagändringen samt likheter och skillnader mellan aktörernas åsikter. Detta redovisas genom att forskningsfrågorna ställs upp nedan och besvaras kortfattat.

Första forskningsfrågan lyder; hur anser aktörerna ovan att lagen kommer att fylla sitt syfte?

Ett syfte med lagändringen är skapa bättre förutsättningar för leverantörer. Lagändringen kan komma att verka värdeförstörande för konkursbon till följd av missgynnande förhållanden för företagsrekonstruktion. Sett ur konkurrerande företags synvinkel kan detta villkor dock verka positivt eftersom konkursföretaget inte har en fördel gentemot andra företag på grund av lönegarantin. I och med en eventuell värdeförstöring när verksamheten inte drivs vidare, minskar troligtvis konkursföretagets utdelningsbara tillgångar. Konsekvenser av detta drabbar bland annat bank och leverantörer som får minskad utdelning. Så trots den starkare ställningen som leverantörerna får är det inte säkert att det blir någon högre utdelning på grund av den ökade värdeförstöringen. Lagändringen syftar till att stärka leverantörernas ställning vilken vi inte tycker kommer att bli särskilt betydelsefull. Banken såg inte något problem i leverantörernas tidigare ställning vid insolvenssituationer eftersom få leverantörer fick stora problem på grund av utebliven betalning. Leverantörerna tog själva ansvar för detta genom att sprida sina risker. Med anledning av detta drar vi slutsatsen att lagen hjälpt leverantörerna, men att det saknas incitament till att det verkligen var ett problem som behövde avhjälpas.

Att skapa bättre förutsättningar för företagsrekonstruktion är ett annat syfte med den nya lagen. Ytterligare ett syfte med lagändringar är att öka bankernas kredituppföljning. Eftersom banken inte kommer att vara villig att ta större risker än vad de gör i dag kommer banken att kräva högre säkerheter, och andra låneformer kommer att öka såsom direktpantsättning, factoring och avbetalningsköp. Dessa låneformer ökar riskerna för företagen som får ännu större problem vid eventuella rekonstruktioner när allt i företaget är belånat. Vi ser att de ökade kraven på säkerhet, till exempel personlig borgen, medför minskat nyföretagande, vilket är i strid med propositionens syfte. Eventuellt kommer konkurserna att öka till en början på grund av att bankerna exempelvis ökar avbetalningstakten vilket verkar konkursdrivande för företag med redan dålig lönsamhet. Propositionen tror på ökat stöd från banken i ett tidigare skede när ett företag är i kris, och även konkursförvaltaren poängterar vikten av detta . Banken tillbakavisar detta eftersom de redan anser sig ha ett god kredituppföljning.

Att förbättra konkurrensvillkoren när företag konkurrerar med konkursbo genom att minska lönegarantin var också ett syfte med lagen. Konkursförvaltarens arbete vid en konkurs kommer att förändras som ett resultat av att lönegarantin försämras. Förvaltaren kommer inte vara lika villig att fortsätta driva konkursboet vilket i sin tur medför att företag som skulle kunna bli bärkraftiga igen får en sämre chans till möjlig rekonstruktion och att värdeförstöringen ökar eftersom avveckling av konkursboet kommer att genomföras snabbare än tidigare.

Lagändringen syftade även till att stimulera lönsamma företag. Restriktiv kreditutlåning leder till att företag får svårt att anskaffa kapital. På sikt kan det även leda till minskade utlåningsvolymer, vilket är en risk för minskad lönsamhet för banken som på sikt kan påverka samhället i och med ett försämrat bankväsende. Vilka säkerheter företaget kan erbjuda kan bli det viktigaste vid kapitalanskaffning och en bra affärsidé blir kanske inte lika viktig. Detta

kan medföra en satsning på företag som enbart har goda säkerheter att erbjuda och i längden inte är livskraftiga. Detta är i längden inte gynnsamt för samhället.

Lagändringen får konsekvenser för företag som har svårt att erbjuda säkerheter. Dock kan vi se att en viss utlåning med sämre säkerheter redan finns. Det gamla företagshypoteket erbjöd särskild förmånsrätt men i företag med få tillgångar gav det sällan någon utdelning. I dessa fall kan vi tänka oss att lagändringen inte kommer att få någon större betydelse. Norrbotten och inlandskommuner kommer att drabbas hårdare av ändringarna på grund av att fastigheterna har ett lägre värde och därmed är sämre säkerheter vid kapitalanskaffning, vilket i sin tur kan komma att innebär att investeringar blir svårare att genomföra.

Andra forskningsfrågan lyder; hur skiljer sig aktörernas syn på förändringen av hot och möjligheter med lagändringen? De olika aktörerna lyfter fram hot, risker och möjligheter med lagändringen. Samtidigt som aktörerna många gånger poängterar samma faktorer, upptäcker vi skillnader i hur aktörerna viktar dem. Hur tungt en faktor väger för en aktör förstår vi beror på vilken påverkan faktorn har på aktören och dennes arbete. Nedan vill vi belysa skillnaderna. Företagarna viktar det ökade behovet av säkerheter tyngst eftersom ökade säkerheter medför ökad risk för företagen. Det banken poängterar som den största skillnaden för dem är att det gamla företagshypoteket som kunde ge 100% utdelning vid konkurs, ersatts med företagsinteckning med maximalt 55% utdelning, vilket medför minskad utdelning vid konkurs. Konkursförvaltarens arbete kommer att förändras till följd av den minskade lönegarantin genom en försvårad fortsatt drift av konkursbo. Länsstyrelsen ser ett större ansvar för företagaren i och med lagändringen som innebär större behov av säkerheter vid utbetalning av stöd. Kronofogden förbereder sig för ökade utmätningar på grund av att utmätning fortfarande har särskild förmånsrätt. Detta verkar värdeförstörande och konkursdrivande.

Som vi försökt påvisa i vår uppsats är de flesta aktörerna kritiska mot ändringarna i lagen. Få av de intervjuade ser några större möjligheter. Dock tror de flesta att på sikt kan fler möjligheter finnas men det krävs en anpassning av näringslivet. I ett initialt skede kommer säkert flera konsekvenser att inträffa men på sikt kommer nog en anpassning av näringslivet att komma och därmed möjligheter. Lagändringen liknar många andra europeiska länders lagar och är möjligen en anpassning mot EU.