Den här studien har författarna syftat till att lyfta fram pappors beskrivningar av att vara förälder utifrån deras förväntningar av vad en pappa respektive en man är; och med detta få en överblick kring vilka förutsättningar och hinder män kan stå inför vid uttag av sin rätt till föräldraledighet.
Resultatet som framkommit av informanternas berättelser har bidragit till förståelse om hur män beskriver sin föräldraroll utifrån Connells teori om maskuliniteter och Meads teori om social interaktion. Av Connells begrepp om maskulinitet har vi fått förståelse om hegemoniska maskulinitetens betydelse i en arbetskultur, vilket kan förstås hindrande respektive främjande av mäns uttag av föräldraledighet. Genom att belysa förståelsen om den underordnade maskulinitetens positionering har vi beskrivit hur det kan tänkas förklara hur uttag av föräldraledighet kan förstås vara inkorporerade i arbetsplatsers organisering. Vi har genom informanternas beskrivningar skapat en bild av hur rådande maskulinitetsnormer kan förstås och påverka män idag där män kan ha ett ideal om att vara oberoende och självständiga. Av detta kan vi se hur män kan förstås tillskrivas en underordnad position eller visar på hur de blir delaktiga till upprätthållande av rådande maskulinitetsnormer. Beroende av hur män upplever och förhåller sig till normerna kan det förstås påverka mäns handling av att söka råd, stöd och hjälp av andra i sitt föräldraskap samt hur det formar mäns papparoll. Vidare har Connells teori om maskuliniteter lyfts fram och beskrivit hur män kan tänkas konstruera roller föräldraskap samt moderskap och faderskap. Genom Meads begrepp om rolltagande och den generaliserade andra har vi fått förståelse över hur lojalitet kan uppkomma gentemot männens arbete. I interaktionen mellan kollegorna på arbetet kan en pressande arbetskultur hindra mäns värnande av rätten till föräldraledighet. Av den generaliserade andres påtryckningar får vi förståelse över att män kan handla utefter vad som förväntas av dem, men när män har olika
uppfattningar om den generaliserade andre kan nya normbrytande och tillåtande konstruktioner av manlighet skapas. Därmed kan maskuliniteten formas och förändras genom rolltagande och interaktion.
En typ av maskulinitet som Connell presenterar är hegemonisk maskulinitet, det vill säga den maskulinitet som ses som ett ideal, som andra män relaterar till (Connell 1995). Vår informant Gabriels chef hade själv varit föräldraledig, och uppmuntrade hans anställda till att också vara det. Detta kan vara ett positivt exempel på hur rådande maskulinitet kan bidra till fler män som tar ut föräldradagar. En destruktiv hegemonisk maskulinitet kan hämma normbrytande beteenden av manlighetsideal vilket kan leda till att män inte utövar sin rätt till föräldraförsäkringen. Björns kollegor framställde föräldraledigheten som en period där tid finns över för fotbolls-VM och där fokus inte ligger på barnet och ens anknytning till det. Björn nämnde inte själv hur han ställde sig till detta konstaterande men författarna misstänker att det eventuellt fanns en kluvenhet kring hur han skulle handla. Att bli påverkad av hegemoniska maskuliniteter som hindrar föräldraledighet kan både rent individuellt, men även strukturellt sätt vara uttömmande då dessa hegemoniska maskulinitetsideal påverkar män och andra i dess närhet. Detta bromsar upp utvecklingen kring mäns föräldraledighet trots att olika jämställdhetsreformer försöker jämna ut olikheterna kring just uttag av föräldradagar.
I våra informanters berättelser framträder lojalitet gentemot arbetet vilket har presenterats genom Meads teori om rolltagande och den generaliserande andre. Vår informant Ludwig beskriver att han känner press och förväntan över att han borde arbeta ideellt under sin föräldraledighet. Detta visar på den förväntan om arbete som män förstås ha i samhället. Max betonar att han tycker att en borde visa framförhållning gentemot arbetet när det gäller föräldraledighet. I Hannes berättelse framgår att han vill anpassa placering av sin föräldraledighet utefter när det passar arbetets verksamhet. Hannes och Max symboliserar därmed den lojalitet som män kan tänkas ha om att vara en god arbetande man genom den generaliserade andre. Däremot kan Ludwig tänkas vara medveten om denna förväntan men väljer att utefter sina tankar om sin papparoll istället säga ifrån, vilket gör att en krock uppstår över bilden av hur män “bör” handla. Detta leder till ett dåligt samvete över att nödvändigtvis inte agera utefter vad som förväntas av honom.
Vår empiri går både emot och i linje med den tidigare forskning som presenteras i början av studien. De exempel som redogörs ovan kan utöver Meads begrepp förstås lättare med hjälp av moral intelligible, ett begrepp som presenteras i Björks studie (2013). Den studien handlar om hur normer kan tänkas forma fäders arbetsmöjligheter under tiden deras barn är små. När en skapar moral intelligibility så presenterar en sig själv för att framstå som en god och ansvarsfull pappa i andras ögon (Björk 2013). Max, Hannes och Ludwigs uttryck av deras handlingar om att vara lojala mot arbetet eller att gå emot den förväntan kan vara ett uttryck för hur dem skapar moral intelligibility. Då Ludwig visade på motstridighet till att följa den generaliserade andres påtryckningar kan det också vara så att han inte håller med om föreställningarna om hur en pappa ska förstås som moral intelligible. För Max och Hannes kan det förstås handla om prioritering av arbete före viljan att vara hemma under sin föräldraledighet då synen på män bör handla utefter att vara en god arbetare i samhället. Av Ludwigs berättelse framkommer frustration över att vara en god pappa nödvändigtvis måste innebär att arbeta och därmed inte få den tiden med sitt barn som han önskar. Sammanfattningsvis kan mäns prestation på arbetet i samband med den generaliserade andres närvaro göra att män strävar att
uppnå moral intelligibility i form lojalitet mot arbetet. Däremot märker vi att detta inte alltid är en eftersträvansvärd väg att gå för alla våra informanter, exempelvis Ludwig. Att gå emot normen på ett sätt även ses som ett maskulint drag då en tar kontroll och vet vad en vill, vilket gör att Ludwig kan passa in i Hunter, Riggs och Augoustinos resonemang om “den nya, involverade pappan” som motsätter sig traditionella maskulinitetsideal men ändå uppfattas som en “riktig” man och därmed beskrivas få en caring masculinity. (Hunter, Riggs & Augoustinos 2017). Mäns uttag av föräldraledighet har presenterats i termer att vara mer flexibelt i längd och tidpunkt än kvinnors uttag, vilket kan förstås förstärkas i och med mäns lojalitet till arbetet. Att männen väger in arbetets verksamhet vid beslut om en föräldraledighets tidpunkt kan förstås som att de vill vara flexibla för arbetets skull. Därmed kan dessa delar tänkas förstärka varandra vilket gör att det förstås landa i ett Moment 22. Våra informanter har varit eller planerar att vara föräldralediga precis innan barnet börjar förskolan. Björns barn fick ingen plats på förskolan vilket gjorde att han fick utöka sin föräldraledighet. Detta kan ses som flexibilitet, men även skapa förvirring kring eventuella tillsatta tjänster som ska täcka upp den ordinarie anställde mannen. Men denna flexibilitet vid männens föräldraledighet kan även tänkas få en negativ klang då det blir en oklarhet när de försvinner från arbetet och när de kommer tillbaka. Om männen inte är lika lojala mot sitt arbete och verksamhetens bästa utan istället endast värnar åt sin rätt till föräldraledigheten så förändras vad en lägger för förväntan på pappor ihop med arbete. Detta kan leda till att mäns faderskap ses som lika självklart som kvinnors moderskap. I Alsarve och Boyes studie fokuserade paren mer på att värna om pappans rätt till föräldraledighet, men la inte lika mycket fokus på kvinnans rätt till det (2012). Detta tolkade Alsarve och Boye till att paren redan såg kvinnans rätt till uttag av föräldraledighet som vedertagen. Likaså kan det bli synligt i Jespers beskrivning av att det kan finnas olika förväntningar på han och hans fru mellan arbete och föräldraledighet. Han hade ingen förväntan på sig att lämna arbetet och vara hemma med sitt barn. Alsarve och Boye lyfter även fram i sin studie att föräldrars planering av föräldraledigheten grundas i beslut som ska främja jämställdhet, vilket beskrivs menas vara att föräldraledighet och ansvar för barnet inte ska medföra att föräldrarnas karriär missgynnas (Alsarve & Boye 2012). Som nämnts i bakgrundskapitlet förklarar Klinth skillnaderna i män och kvinnors emancipation. Kvinnornas emancipation handlar om tillträde och etablering på arbetsmarknaden medan mäns emancipation handlar om förutsättningarna om att vara aktiv och jämställd i sitt föräldraskap (Klinth 2002). Av Jespers berättelse om pressen på hans fru kan grundas i att kvinnor som grupp inte ska fördröja och hindra deras etablering och position på arbetsmarknaden. Strävan om männens emancipation kan förklaras vara avsaknad i Jespers fall då han inte uttrycker en förväntning om att han ska ta ut sin föräldraledighet. Men strävan om att män som en jämställd och aktiv förälder för sina barn inte är densamma som att de behöver förlora sin position på arbetsmarknaden. Att Jesper förvärvsarbetar och inte ges förväntning om att vara föräldraledighet kan förstås vara uttryck för att han följer normerna av en hegemonisk maskulinitet som kan yttra sig på olika sätt i samhället (Connell 1995). En av Connells fyra maskuliniteter har inte lyfts fram i denna studie tidigare eftersom att författarna inte såg den framträda i informanternas berättelser. Connell beskriver den som en marginaliserad maskulinitet som karaktäriseras av att olika grupper utestängs från olika möjligheter just på grund av exempelvis kön, etnicitet och sexuell läggning (Connell 1995). I och med att våra informanter är vita, gifta män i heteroförhållanden ger det dem tillträde och möjligheter till samhällets olika
rum och marginaliseras därför inte i det här anseendet. Detta för att rådande normer om ovannämnda kategorier placeras i maktposition (Connell 1995; Mattsson 2015). Således kan deras socioekonomiska bakgrund, kön och partnerförhållande förstås bidra till att de blir delaktiga till en hegemonisk maskulinitet och därmed inte nödvändigtvis reflekterar och utmanas i att frångå en traditionell maskulinitet och dess medföljande normer. Vår analys med hjälp av Connell blir här med att våra informanter inte tycks hämmas till att ta ut sin föräldraledighet av just sin klasstillhörighets förutsättningar.
I avsnittet “Tidigare forskning” presenteras förväntningar om en ny innebörd av föräldraskap när det gäller män och deras papparoll. Det återfinns i Alsarve och Boye (2012) samt Johanssons (2011a) studie som talar om hur par konstruerar jämställdhet. Johanssons belyser hur par talar om sitt föräldraskap utefter könsneutrala termer medan Hunter, Riggs och Augoustinos (2017) talar om “den nya pappan” med en caring masculinity. Om den förändringen som dessa studier betonar faktiskt sker - kan det då finnas ytterligare osäkerhet kring vad en kan förvänta sig av pappornas föräldraledighet? Patriarkala strukturer där män är överordnade kvinnor på olika sätt kommer troligtvis kvarstå på arbetsmarknaden (Connell 1995), men om pappors flexibilitet kring föräldraledigheten ses som negativ och oberäknelig - hur kommer det fortsätta när det gäller anställningen av män kontra kvinnor? Utan göra en jämförelse med kvinnornas situation och tänka att de står emot männens kan vi spekulera i hur utvecklingen kommer ske när det gäller männens arbetssituation i samband med föräldraledighet. Som ovan nämnt förväntar sig chefer att kvinnor kommer vara föräldralediga någon gång under sitt arbetsliv, och i en period på ungefär ett år. Men vid anställningen av män kanske inte detta tas upp. Den senaste reformen om mäns pappamånader kom år 2016 och innebär nu att föräldrar har rätt till 90 dagar vardera (SFR 2019:2). Om det finns en koppling mellan mäns föräldraledighet och osäkerhet på arbetet i och med flexibiliteten så kan vi spekulera i vad en kan förvänta sig av pappornas föräldraledighet i framtiden. Trots att det finns förutsättningar för dem att ta ut sin rätt, finns det olika typer av normer som utgör hinder för dem att praktisera sin rätt. Många av våra informanterna beskriver även att de var eller planerar att vara föräldralediga i samband med somrarna, då deras fru eventuellt har semester. Vi har såklart med i tanken att allting beror på när på året barnet är fött, förskoleplats, arbete och andra förutsättningar för när det funkar att vara föräldraledig. Men det faktum att en pappa tar ut föräldraledighet under tiden av sin frus semester kan leda till att pappan inte får egentid med barnet och att barnet inte får chans att knyta an till sin pappa på samma sätt som till sin mamma. Det blir istället en möjlighet för tid tillsammans med hela familjen men strategin kan också hindra att anknytning förbättras mellan pappa och barn. Det kan även befästa föreställningen om att en pappas föräldraskap inte ses som lika självklar som mammans, då pappan inte får tillfälle att ha egentid med sitt barn, utveckla ett eget föräldraskap oberoende av en annan part och därmed konstruera en ny bild av faderskap som en trygg punkt.
REFERENSER
Alsarve, J & Boye, K (2012) Inte bara jämställdhet: Beslutet om föräldraledighet, moderskaps- och faderskapsideal och idéer om barns bästa. Sociologisk
Forskning, Vol. 49 No. 2: 103-128. Published by: Sveriges Sociologförbund (Swedish Sociological Association)
Andersson, J. (u.å.) Föräldraledig? Mer än en köksbordsfråga - en jämförelse av de nordiska ländernas föräldraledighetssystem ur ett jämställdhetsperspektiv. (ISBN: 978-91-983631-8-0) Utgivare: Sveriges Kvinnolobby, Norges
Kvinnelobby, Kvenréttindafélag Íslands.
Aspers, P (2011) Etnografiska metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Björk, S (2013) Doing morally intelligible fatherhood: Swedish fathers’ accounts of their parental part-time work choices. Fathering, Vol. 11 No. 2, (April 2013 - June 2013): 221-237. doi: 10.3149/fth.1102.221
Boman, J (2014) George Herbert Mead, I Gottzén, L & Lögdlund (red.) Sociologins teoretiker (1. uppl.). Malmö: Gleerups.
Berner, B (1981) Appendix II: Metoder och analys. I Berner, B (1989)
Kunskapens vägar: Teknik och lärande i skola och arbetsliv. Lund: Arkiv. 188- 212
Bryman, A (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Butler, J (2007) Genustrubbel: feminism och identitetens subversion (Suzanne Almqvist, Övers. ) Göteborg: Daidalos.
Connell, R.W (1995) Maskuliniteter (Å. Lindén, Övers. 2. uppl.). Göteborg: Daidalos.
Cousins, M (2005). Gender and the Welfare State, I Cousins, Mel. European Welfare States. London: SAGE.
Eastmond, M (2007) Stories as Lived Experiences: Narratives in Forced
Migration. Research in Journal of Refugee Studies; Vol. 20 No. 2. (June 2007): 248-264
Försäkringskassan (2019) Jämställd föräldraförsäkring - Utvärdering av de reserverade månaderna i föräldraförsäkringen, (ISSN 1654-8574) I
Socialförsäkringsrapport 2019:2. Försäkringskassan: Analys och prognos. Försäkringskassan (2018) Mammor tar ut största andelen av föräldrapenningen. Publicerad 2018-05-24 <https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LckxCsMwDEDRs3TwKOzSrVtuEb IUEauJiS0ZSXWu3xQ6fR4_LnGOC-MoG3oRxnp5Ptf27Oh7uD- mkFZhJ3ajl5J1YSuDQuoX7J9GOVNFzsQhNWxNFBwVPg7mouYIv1mJAQe8 RbFmxU7MhbfYj-n2BU1YQyo!/> Hämtad: 2019-12-05 Föräldraledighetslag (1995:584) FL.
Herz, M & Johansson, T (2011) Maskuliniteter: kritik, tendenser och trender (1. uppl.). Malmö: Liber AB
Hunter, S.C; Riggs, D.W; Augoustinos, M (2017) Hegemonic masculinity versus a caring masculinity: Implications for understanding primary caregiving fathers. Social and Personality Psychology Compass Vol. 11 No. 3. doi:
10.1111/spc3.12307
Johansson, A (2005) Narrativ analys i praktiken 1, I Johansson, Anna (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, T (2011a) Fatherhood in Transition: Paternity Leave and Changing Masculinities. Journal of Family Communication. Vol. 11, No. 3, (July 2011): 165-180. doi:10.1080/15267431.2011.561137
Johansson, T (2011b) The Conundrum Of Fatherhood - Theoretical Explorations. International Journal of Sociology of the Family Vol. 37 No. 2, (October 2011): 227-242.
Jämställdhetslag (1991:433) JL.
Klinth, R (2002) Göra pappa med barn – den svenska pappapolitiken 1960–95 (1:a upplagan). Umeå: Boréa.
Larsen, A.K (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod (Kärnekull, B & Kärnekull, E, Över. 1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Lindgren, S (2007) Sociologi 2.0. (2. uppl.). Malmö: Gleerup.
Mattsson, T (2015) Intersektionalitet i socialt arbete (2. uppl.) Malmö: Gleerup. May, T (2013) Samhällsvetenskaplig forskning. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Persson, A; Kolk. A. Reserverade dagar ökar pappors uttag av föräldrapenning – korta analyser. (Korta analyser 2019:1, FK-nr:11616) Hämtad från
Försäkringskassan. <https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3829b6 54-8d49-4835-af73-8a11bc9c07f8/korta-analyser-2019-
01.pdf?MOD=AJPERES&CVID=> Hämtad: 2019-12-05
Plantin, L (2001). Män, familjeliv, föräldraskap (1. uppl.). Umeå: Boréa. Socialförsäkringsbalk (2010:110) SFB.
Socialhögskolan i Lund (2018) Råd och anvisningar för uppsatsarbete. Lund: Socialhögskolan.
Statistiska Centralbyrån (2012) På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet. (ISBN 978-91-618-1568-5). Statistiska Centralbyrån.
Sveriges Kommuner och Landsting (2018) Maskulinitet och psykisk hälsa – strategier för förbättringsarbete i vård och omsorg. (ISBN: 978-91-7585-608-7) Produktion: Advant Produktionsbyrå.
Thurén, T (2013) Källkritik (3. uppl.). Stockholm: Liber.
BILAGOR
Bilaga 1 – Missivbrev
Hej!
Vi heter Andrea Nilsson och Jenny Ruther, och vi är två studenter som studerar termin 6 på
socionomprogrammet vid Malmö Universitet. För närvarande arbetar vi med vårt examensarbete och vill skriva om pappors erfarenheter och förväntningar av papparollen.
Vi söker pappor till barn som är upp till 3 år, som vill medverka i vårt examensarbete.
Vi är intresserade att höra om dina erfarenheter av att vara pappa och dina reflektioner kring papparollen. Studien syftar till att lyfta fram pappors erfarenheter och förväntningar av papparollen i förhållande till familjeliv och arbete.
Hur går studien till?
Deltagande i studien kommer göras i form av intervjuer. Vår ambition är att intervjun ska utformas som ett samtal om dina erfarenheter av papparollen. Vi kommer att ställa frågor med utgångspunkt i olika teman av relevans för ämnet. De teman som vi kommer att närma oss är föräldraskap, förväntningar på papparollen, mansroll, försörjning och föräldrastöd.
Vi beräknar att intervjun tar mellan 1-2 timmar. Vid intervjun kommer vi båda studenter att vara närvarande. Du kommer att tillfrågas om intervjun kan spelas in som en ljudfil. Efteråt kommer ljudfilen att transkriberas, det vill sägas skrivas ned i text.
Din medverkan
Du är inte förpliktigad att delta i studien efter att ha fått skriftlig eller muntlig information om den. Du kan när som helst, utan att ange särskild anledning, avbryta din medverkan i studien.
Du är inte förpliktigad att svara på alla frågor om du inte vill. Du behöver inte heller uppge anledning till det.
Vi värnar om din anonymitet. Dina svar kommer att anonymiseras när vi presenterar resultaten och vi kommer inte att delge för någon annan om din medverkan i studien. Ljudfilen kommer endast att lyssnas på av oss studenter.
Är du intresserad av att delta eller har frågor om studien eller arbetet?
Kontakta oss gärna via mail: jennymariaruther@gmail.com eller andrea.nilsson95@gmail.com. Tack!
Andrea Nilsson Jenny Ruther
Socionomstudent Socionomstudent
Mail: andrea.nilsson95@gmail.com Mail: jennymariaruther@gmail.com
Telefon: 0705-32 95 61 Telefon: 0708-97 69 91
Charlotta Zettervall
Handledare & universitetslektor Mail: charlotta.zettervall@mau.se Telefon: 040-665 77 24
Bilaga 2 – Samtyckesblankett
Samtycke till medverkan i examensarbete
Vi är två̊ studenter som studerar termin 6 på socionomprogrammet vid Malmö Universitet. Vi skriver för närvarande vårt examensarbete vars syfte få en fördjupad bild av pappors erfarenheter och förväntningar av papparollen. De teman som vi avser att beröra är föräldraskap, förväntningar på papparollen, mansroll, föräldrastöd samt arbete och försörjning.
Detta brev syftar till att informera dig om studien samt ge dig möjlighet att lämna skriftligt samtycke om deltagande i den.
Din medverkan
Din medverkan i studien är frivillig. Du kan därmed när som helst, utan att ange särskild anledning, avbryta din medverkan i studien. Du är inte förpliktigad att svara på alla frågor under intervjutillfället om du inte vill. Du behöver inte heller uppge anledning till det. Deltagande i studien genomförs i form av en intervju som beräknas ta 1-2 timmar. Vid intervjun kommer vi båda studenter att närvara. Intervjun kommer spelas in som en ljudfil och kommer efter intervjun att transkriberas, det vill sägas skrivas ned i text. Under studien kommer ljudfil och transkriberat material att förvaras oåtkomligt för obehöriga. Dina kontaktuppgifter kommer enbart hanteras av oss studenter. När studien är avslutad kommer ljudfil, transkriberat material och dina kontaktuppgifter att förstöras.
Vi värnar om din anonymitet. Din identitet kommer att anonymiseras när vi presenterar resultaten och vi kommer inte att delge för någon annan om din medverkan i studien. Den färdigställda studien får du som informant gärna ta del av efter publicering.
Kontakta oss gärna om du har några frågor!
Andrea Nilsson andrea.nilsson95@gmail.com 0705 - 32 05 61 Jenny Ruther jennymariaruther@gmail.com 0708 - 97 69 91
Jag har tagit del av ovanstående information
_______________________ _____________ Underskrift Datum
_______________________ Namnförtydligande