Examensarbete i Socialt arbete Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
MASKULINITETSNORMER
PÅVERKAR MÄNS UTTAG AV
FÖRÄLDRALEDIGHET
Vill vi ha förändring gällande jämställdhet måste vi tänka på
vad som händer genom vår interaktion
ANDREA NILSSON
JENNY RUTHER
MASCULINITY NORMS AFFECT
MEN'S WITHDRAWAL OF
PARENTAL LEAVE
If we want change regarding gender equality, we must think
about what happens through our interaction
Nilsson, A and Ruther, J. Masculinity norms affect men's withdrawal of parental leave. If we want change regarding gender equality, we must think about what happens through our interaction. Degree project in Social work 15 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.
That’s what’s special about a pregnancy - even if it’s both that’s going through the changes, it’s so much more for the mother who really gets to go through it.
[Informant Ludwig]
The purpose of this study was to highlight fathers’ descriptions of their expectations of what a father and a man are. The writers of this study aimed to get an overview of different conditions and barriers men can face when exercising their right to parental leave. To answer these questions was a qualitative method in terms of semi-structured interviews with open-ended questions used. The selection in the study was seven fathers with at least one child under three years. The interviews were conducted by a personal meeting with five of the fathers, while two interviews took place over the phone with the two remaining fathers. During the interview’s themes such as parenthood, employment and livelihood, the role of a father, the role of a man, parental support and expectations on their partner and vice versa were introduced.
The empirical data is analyzed through a content analysis method, where coding and thematization were used. The study used Raewyn Connell’s theory of different masculinities and George Herbert Mead’s symbolic interaction as theoretical starting points. These theories were used to understand which barriers men face from gender norms and how they handle them being shown through interaction with other people. These conditions can avert men from exercising their right to parental leave.
The result shows that a destructive hegemonic masculinity can pose difficulties for men’s parenthood, while an encouraging hegemonic masculinity allows men to dare to defy ideals about them not being home with their children. With our informant’s narrative we were able to distinguish a loyalty towards their workplace which could be emblematized in Mead’s notion about the generalized other. The interaction with colleagues and other people can constitute a coercive work culture that prevents men's protection of their rights. The study highlights that even though the state has established reforms that promote equality, for example the gender-segregated parental days, masculinity ideals can prevent the state from reaching its goal.
Keywords: fatherhood, gender, the generalized other, hegemonic masculinity, interaction, parenthood.
FÖRORD
Författarna vill tacka sin handledare Charlotta Zettervall för råd och stöd under skrivprocessen. Vi vill även tacka alla informanter som medverkat som möjliggjort studien. Slutligen vill vi tacka våra familjer för stöd, husrum och hjälp med grafisk utformning av missivbrev.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 3
INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 5
-SYFTE ... -6-
FRÅGESTÄLLNINGAR ... -6-
BAKGRUNDSKAPITEL ... 7
-FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGENS FRAMVÄXT OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KÖNEN ... -7-
MANLIGHET -VAD GÖR DET? ... -9-
TIDIGARE FORSKNING ... 10
-KONSTRUKTIONEN AV FÖRÄLDRASKAP OCH SYNEN PÅ FADERSKAP OCH MODERSKAP ... -11-
JÄMSTÄLLDHETSDISKURS ... -13-
YRKESMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR ... -13-
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14
-GEORGE HERBERT MEAD ... -15-
RAEWYN CONNELL ... -16-
METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18
-TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH URVAL ... -18-
ANALYSMETOD ... -21-
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... -22-
FÖRFATTARNAS FÖRFÖRSTÅELSE ... -23-
ARBETSFÖRDELNING ... -23-
RESULTAT OCH ANALYS ... 25
-VAD KAN HINDRA MÄN FRÅN ATT TA UT (MER) FÖRÄLDRALEDIGHET? ... -25-
Män är lojala mot sitt arbete utifrån påverkan av den generaliserade andre ... - 25 -
Arbetskulturens hindrande och främjande för mäns uttag ut av föräldraledighet ... - 27 -
Hur påverkar arbetsmarknadens könsmässiga organisering mäns uttag av föräldraförsäkringen? ... - 30 -
MÄNS FÖRBEREDELSER INFÖR FÖRÄLDRASKAPET ... -32-
Mäns benägenhet att söka råd och stöd hos andra ... - 32 -
MÄNS KONSTRUKTION AV SITT FÖRÄLDRASKAP ... -35-
Den “typiska bilden” av en pappa ... - 35 -
Mäns föreställning om kön och roller inom föräldraskapet ... - 36 -
Mansrollens inverkan på papparollen ... - 38 -
AVSLUTANDE DISKUSSION ... 40
REFERENSER ... 44
BILAGOR ... 46
-BILAGA 1–MISSIVBREV ... -46-
BILAGA 2–SAMTYCKESBLANKETT ... -47-
INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
Det är det som är speciellt med en graviditet - även om det är båda som går igenom den så är det så mycket mer mamman som verkligen får gå igenom den.
[Informant Ludwig]
I den nordiska välfärdsmodellen ska män och kvinnor kunna kombinera ett vardagsliv med arbete och familj med hjälp av betald föräldraledighet och offentligt finansierad barnomsorg (Försäkringskassan [FK] 2019). Trots det visar Försäkringskassans siffror på att det är kvinnor som tenderar att ta ut den största delen av föräldrapenning, ersättning för vård av sjukt barn (vab) och erhåller barnbidraget för sina barn trots att möjligheten att dela lika mellan föräldrarna finns (Försäkringskassan [FK] 2018). När Föräldraförsäkringslagen infördes år 1974 fick båda föräldrarna vara hemma med sina barn och samtidigt ha rätt till ekonomisk ersättning för det (ibid.). Under det första året visar statistik på att män tog i snitt ut 0,5 procent av föräldrapenningen (ibid.). Senaste mätningen från 2018 uppvisar en jämnare fördelning än för 45 år sedan; kvinnor tog ut 71 procent och män tog ut 29 procent av föräldrapenningen (ibid.).
Förståelse av könsroller kan förklaras ha inverkan på utveckling av strukturen i ett välfärdssystem (Cousins 2005; Mattsson 2015). Ett system som inte sällan är utformat efter familjeliv organiserat utifrån ett olikkönat partnerförhållande, där rollen som familjeförsörjare åligger mannen och där kvinnans största arbete har varit begränsat främst inom hemmets ramar (ibid.). Kvinnors inträde till arbetsmarknaden under år 1963–1970 gav dem tillgång till socialförsäkrings- och pensionssystemet, vilket ledde till en större ekonomisk trygghet för kvinnorna. Det kan ses som en bidragande faktor till ifrågasättande av maktfördelningen mellan könen (Plantin 2001).
Den svenska välfärdsmodellen har haft som målsättning att främja demokrati och jämställdhet, i den bemärkelsen att möjliggöra för familjer att kombinera familjeliv och arbete (Alsarve & Boye 2012). Det har beskrivits att det har funnits en politisk strävan, som manifesteras i reformer, för att öka pappors uttag av föräldraledighet och därtill att främja jämställdhet mellan könen vad gäller arbete och familjeliv (Klinth 2002). Rollen av en pappa beskrivs skilja sig beroende av den kulturella, politiska och historiska kontexten (Klinth 2002; Plantin 2001). Likaså är uppfattningen av vad som är manligt och maskulint (Connell 1995). Maskulinitetsnormer är föreställningar och ideal om hur manlighet och män förväntas vara för att vara socialt accepterade (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] 2018). Det finns en idé om att socialt konstruerade “manliga egenskaper” exemplifieras i styrka, självständighet, logik och att vara prestationsinriktad (ibid.). Inte sällan beskrivs maskulinitet i ett motsatsförhållande till det som uppfattas som feminint, där feminina egenskaper tenderar att uttryckas med ett lägre värde (Connell 1995). De kan därför förklaras i termer av svaghet och att vara emotionell, relationsinriktad och beroende (ibid.).
Tidigare studier har beskrivit hur mäns arbete förstås utgöra hinder för att nyttja sin rätt till föräldraledighet (Alsarve & Boye 2012). Björk beskriver i studie från 2013hur hegemoniska maskulinitetsnormer på arbetsplatser kan ha inverkan på hur män planerar kring föräldraledighet (Björk 2013). Beroende av vilka maskulinitetsnormer som råder på arbetsplatsen kan det finnas skillnad i hur män förväntas och påverkas till att vara föräldralediga. På vissa arbetsplatser kan det finnas förväntningar på att män bör vara heltidsanställda och inte ta ut föräldraledighet, vilket kan hindra män att vara hemma med sina barn. Detta
eftersom valet att gå emot normen, och därmed vara föräldraledig, kan vara svårare att motivera för kollegor och chefer (Björk 2013).
Det faktum att män historiskt sätt haft lågt uttag av föräldraledighet har tidigare förklarats i att deras arbete utgjort hinder för det. Men kan hindren för mäns uttag istället beskrivas i termer av vilka förväntningar som ställs på män i deras föräldraroll i förhållande till deras arbete, och därmed förstås påverkas av rådande hegemoniska maskulinitetsnormer? Destruktiva maskulinitetsnormer och en skadlig arbetskultur kan skapa svårigheter för att män nyttjar sin rätt och därmed bidrar till att främja jämställdhet. Vid människors interaktion kan maskulinitetsideal konkurrera och bidra till att män inte har förutsättningar för att göra vad de egentligen vill, känner och tror på. Relevansen för socialt arbete får därmed fokus i att ett jämställt välfärdssamhälle inte kan uppnås med endast statliga reformer. Om familjer ska få möjligheten att kunna kombinera arbete och familjeliv utefter den svenska välfärdsmodellen så krävs ytterligare förändring i samhället på både strukturell- och individnivå (Klinth 2002). Cousin (2005) belyser att hela välfärdssystemet rent strukturellt är uppbyggt och anpassat utefter könsroller. Mannen har i historien setts som familjeförsörjare medan kvinnan varit utan arbete och stannat hemma med barnen, vilket har påverkat synen på hur samhället antar hur familjer är strukturerade (ibid.). Då förmånssystemen var designade utefter denna mansbilden upprätthölls den bilden genom att betala ut pengar till just mannen, med endast beroende tillägg till fru och barn (ibid.). Lagar inom Europeiska Unionen (EU) har spelat en stor roll i ökad jämställdhet för kvinnor, men vad händer med mäns roll som vedertagna föräldrar och ansvar för barn vid kontakt med välfärdssamhället? Uppfattningar om könsroller samt maskulinitets- och femininitetsnormer kan beskrivas få betydelse för tolkningen av människors varande, roll, funktion och agerande (Mattsson 2015). Dessa uppfattningar kan beskrivas skapa olika förutsättningar och krav utefter hur människor kategoriseras (ibid.). Det kan beskrivas resultera i att män och kvinnor förstås ha olika roller och förväntningar inom föräldraskapet, och därmed bemöts olika av yrkesverksamma inom människobehandlande organisationer (Cousins 2005; Mattsson 2015). Att män och pappor förstås i rollen som familjeförsörjare och arbetande - kan det medföra att män exkluderas i samtal om barnomsorg och alltid förstås som “den andre föräldern”? (ibid.)
Syfte
Studien syftar till att lyfta fram pappors beskrivningar av att vara förälder utifrån deras förväntningar av vad en pappa respektive en man är. Detta för att få en överblick kring vilka förutsättningar och hinder män kan stå inför vid uttag av sin rätt till föräldraledighet.
Frågeställningar
• Hur beskriver pappor sina förväntningar på föräldrarollen? • Hur förhåller sig pappor till sina förväntningar på föräldrarollen? • Hur upplever pappor förhållandet mellan arbete och familjeliv?
BAKGRUNDSKAPITEL
Det här avsnitten kommer att lyfta fram en överblick av föräldraförsäkringens historiska framväxt i Sverige samt beskriva maskulinitetsnormers innebörd och påverkan för människor. Detta för att faderskap och maskulinitet behöver förstås i dess historiska, politiska och sociala kontext samt att manlighet kan förstås ha varierande betydelse beroende av rådande normer (Connell 1995; Johansson 2011b; SKL 2018).
Föräldraförsäkringens framväxt och jämställdhet mellan könen
Den svenska välfärdsmodellen bygger på idén om ett jämställt föräldraskap, där föräldrar ska ha möjlighet att kombinera arbete och familjeliv (Plantin 2001). Sveriges unika sociala ingenjörskonst har bidragit till uppbyggnad av dagens välfärdsstat där socialpolitiska reformer har haft stort inflytande på familjelivets organisering och det svenska föräldraskapets ideologi och praktik. Det manifesteras i historisk framväxt av föräldraförsäkringen, kommunal barnomsorg samt i jämställdhetslagstiftningen (ibid.). Dagens familjepolitik bygger på idén om en tvåförsörjarfamilj, där män och kvinnor har samma möjligheter till arbete och familjeliv samt att barn har rätt till båda sina föräldrar (ibid.). Det svenska socialförsäkringssystemet kan förklaras vara ett system som reglerar människors livsvillkor och manifesterar samhällets sociala ordning, i vilken skepnad som det transformerar ekonomiska tillgångar (Klinth 2002). Klinth beskriver hur arbetet för jämställdhet mellan könen grundas i olika typer av emancipation för män och kvinnor. Det senare förklaras vara emancipationen i rätten till arbete och ekonomisk självständighet medan mäns frigörelse handlar om ett aktivt och jämlikt föräldraskap (ibid.). Vidare beskrivs hur föräldraförsäkringens utformning har en dubbel emancipation, det vill säga utformad för att gynna både kvinnor och män, vilket leder till ett ifrågasättande av genusordningen på arbetsmarknaden och inom familjelivet (ibid.).
Den nutida föräldraförsäkringen regleras i två lagar - rätten om föräldraledighet (Föräldraledighetslag (1995:584) FL) och rätten om ersättning, det vill säga föräldrapenning (Socialförsäkringsbalk (2010:110) SFB). Rätten till föräldraledighet är i dess utformning mer generös än rätten till föräldrapenning vilket medför frihet till föräldrar att ta ut föräldraledighet även om ersättning inte betalas ut (Socialförsäkringsrapport [SFR] 2019:2). Rätten om föräldrapenning regleras i kapitel 12 i Socialförsäkringsbalken (2010:110) och är utformad för att både kvinnor och män ska kunna vara hemma från arbetet med ersättning under totalt 480 dagar i samband med barnets födelse eller vid adoption. 90 dagar av föräldraförsäkringen är reserverade till vardera förälder och kan inte överlåtas till den andra. De övriga 300 dagarna kan föräldrarna fördela som de vill. Av de 480 dagarna baseras 390 dagar på förälderns sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och motsvarar 80 % inkomsten, med en ersättning till max 10 % av ett prisbasbelopp (SFR 2019:2). Föräldrar som saknar SGI har rätt till en grundersättning om 250 kr per dag. De resterande 90 dagarna av föräldrapenningen ger en ersättning om 180 kr per dag (SFR 2019:2).
Vid sekelskiftet skedde en övergång av Sveriges samhälle från att vara ett bondesamhälle till att bli ett industrisamhälle. Under åren 1900–1960 var samhällsvetenskapen präglad av Talcott Parsons funktionalistiska samhällssyn vilket fick konsekvenser för den svenska politiska debatten (Plantin 2001). Parsons samhällssyn byggde på en tydlig könsuppdelning i arbetsuppgifter mellan män och
kvinnor, där män hade till uppgift att förvärvsarbeta och kvinnornas ansvar ålade hemmet och familjelivet. Det kan förklaras genom föräldraförsäkringens tidigare skepnad i form av det sociala stödet som tilldelades mödrar (Plantin 2001). År 1938 infördes moderskapspenning, ett generellt kontantbidrag, och rätten till mödrahjälp. Det senare var speciell behovsprövad rätt för ensamstående och ekonomiskt resurssvaga mödrar. År 1955 infördes moderskapsförsäkringen som medförde att alla mödrar hade rätt till betald ledighet i samband med förlossningen (ibid.). Under 1960-talets Sverige började Parsons könsrollsteori komma att ifrågasättas och kritiseras inom den vetenskapliga debatten, för att vara normativ och upprätthållande av obalans mellan könen. I samband med rådande arbetskraftsbrist fick och ökade kvinnornas tillträde till arbetsmarknaden under åren 1963–1970. Det medförde tillgång till socialförsäkrings- och pensionssystemet (Plantin 2001.). Den ökade ekonomiska tryggheten för kvinnor kom att ifrågasätta maktfördelningen mellan könen, samt kravet och diskussionen om rättvisa och jämlikhet mellan män och kvinnor tog fart inom den svenska familjepolitiken (ibid.). År 1974 infördes föräldraförsäkringen som ersatte den tidigare moderskapsförsäkringen (Plantin 2001; Föräldraledighetslag (1995:584) FL). Försäkringen gav föräldrar rätt till sex månaders ledighet med en ersättning om 90 % av inkomsten och grundades i försök till att skapa förutsättningar till förändringar i mäns föräldraskap, vilket gick i samklang med omsorgsgivande ideal för att främja jämställdheten mellan könen (Plantin 2001). Under 1970–80-talen kom idealet om faderskap komma att ta nya former utefter ett jämställt och omsorgsgivande ideal (ibid.). Från att gå från att ha en distanserad funktion förändrades idealet om pappornas roll i familjelivet, karaktäriserat av närvaro och delaktighet i praktiska hushållssysslor.
Föräldraförsäkringens utformning fick ny skepnad under 1990-talet och framåt. Av Jämställdhetslagens (1991:433) JL införande fick pappor nya förutsättningar att vara hemma med sina barn (Plantin 2001:50). 5 § JL poängterar arbetsgivares skyldighet att ” (…) underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap” (Jämställdhetslagen (1991:433)). Under åren 1995, 2002 och 2016 har föräldraförsäkringens utformning ändrats i att det har införts reserverade månader till vardera förälder (SFR 2019:2). Den senaste ändringen medförde att vardera förälder har 90 dagar reserverade som möjliggör att de kan vara hemma med sitt barn (ibid.). Försäkringskassan har i en rapport genomfört en genomlysning av hur reformerna under 1995, 2002 och 2016 har påverkat olikkönade föräldrars uttag av föräldraförsäkringen. Av genomlysningen framgår att de socialpolitiska reformerna har ökat pappornas uttag av föräldraförsäkringen (Socialförsäkringsrapport 2019:2). Däremot menar Andersson att det har skett en långsam ökning under de senaste 40 åren sedan Föräldraförsäkringslagen trädde i kraft under år 1974 (Andersson (u.å)). Kvinnors högre uttag av föräldraförsäkringen bidrar till en frånvaro på arbetsmarknaden vilket i sin tur påverkar kvinnors karriärmöjligheter, lön och pension, vilket i sin tur påverkar kvinnors position på arbetsmarknaden negativt (Andersson (u.å)). Andersson förespråkar således en individualiserad föräldraförsäkring som en effektiv åtgärd för att bidra till jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden (ibid.). Samtidigt som reformer och lagändringar kring föräldraförsäkringen har bidragit till nya förutsättningar beskriver Johansson (2011a) hur familjer och många män är ambivalenta inför statens interventioner. Johansson menar att det grundas i att familjer själva vill ha möjligheter att få bestämma om hur de ska arrangera familjelivet (Johansson 2011a). Hur mycket den statliga politiken kan besluta om gällande familjers planering av föräldraledighet är därför en ständig debattfråga.
Manlighet - Vad gör det?
I en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting hävdas att traditionell maskulinitet kopplas till kontroll och dominans samt egenskaper som kan associeras med dessa begrepp (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] 2018). Män som inte lever upp till dessa "ideal" riskeras att bestraffas på olika sätt, vilket även upprätthåller normerna om vad som anses vara rätt och fel kopplat till manlighet (ibid.). I skolans värld kan maskulinitetsideal reproduceras och frodas i gruppgemenskaper där den legitima kulturen kring vad som är eftersträvansvärt och inte existerar (Herz & Johansson 2011). Forskning visade att kvinnor, människor födda utanför Sverige, sexualitet utanför heteronormen och de män som inte når upp till de eftersträvansvärda egenskaperna ansågs stå på andra sidan i relation till "det manliga idealet" (ibid.). Det som betecknas eller igenkänns som "kvinnligt" blir tvärtemot det som männen vill vara, då det står för exempelvis underordning och att vara skör. I den manliga homosociala gemenskapen stöts allting som kan skada den ledande manliga positionen bort och frånsägs allt ansvar (ibid.). I och med denna bild av manlighet tvingas kvinnor anpassa sig i samhället genom att exempelvis ha på sig "anständiga kläder" för att minimera sexuella hot från män som vill hävda sig (ibid.). Kvinnorna förlorar frihet och en konsekvens av denna socialisation kan leda in i internaliserad sexism - att kvinnor accepterar att bli förtryckta utifrån sitt kön (ibid.). Kvinnor drabbas alltså av skadliga uttryck av manlighet, men som nämnt ovan kan andra grupper i samhället också drabbas negativt. Homosexuella män eller personer som i människors åsyn betraktas som homosexuella drabbas av våld och annat förtryck på grund av att de inte anses uppfylla idealet av manlighet eller i alla fall hamna långt ner i makthierarkin inom gruppen män (Herz & Johansson 2011). I en studie som gjordes i en australiensisk skola delades skolämnena informellt in i "feminina" ämnen, vilket gjorde att människor identifierades högt upp på manlighetsskalan eller längre ner beroende på vilka skolämnen de gillade och studerade (ibid.). Människor kan alltså påverkas långt ner i åldrarna av samhällets bilder av vad manlighet är eller inte är. Du kan förlora status, diskrimineras och trakasseras på grund av kön, könsidentitet, sexualitet med mera genom att inte tillhöra idealet för vad manlighet ”bör” vara. Dessa snäva föreställningar om kön och vad kön "bör" tillskrivas för egenskaper kan leda till en psykisk ohälsa som kräver åtgärder för att behandlas (SKL 2018). Ett intersektionellt perspektiv belyser olika kategorier inom gruppen män som måste förhålla sig till olika typer av föreställningar om maskulinitet, makt och privilegier. De traditionella normerna skadar på olika vis men William Polack, doktor i psykologi, menar på att undantryckandet av "feminina" känslor såsom sorg, empati och sårbarhet ses blev de mest allvarliga kraven som ställs på män och pojkar (SKL 2018). Om detta leder till att män drar sig från att söka hjälp för psykisk ohälsa eller andra besvär kan det leda till höga kostnader för samhället som skulle kunna förhindras genom en annan konstruering av manlighet. En studie som gjorts i Västra Götalandsregionen belyser stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vård för psykisk ohälsa (ibid.). Hälften så många män som kvinnor söker vårdkontakt, men skillnaden mellan symtom och hälsoläge uppskattas inte skilja med samma siffror (ibid.). Okunskap om vad som kan få män att må psykiskt dåligt kan vara en orsak, samtidigt som att vården som erbjuds inte är anpassad för män eller skamkänslor kan vara andra orsaker (SKL 2018). Liknande siffror återfinns hos unga män och pojkar vid kontakt med ungdomsmottagning (ibid.). Genom att förändra dessa destruktiva mansnormer som leder till ohälsa och skamkänslor för männen kan även ett jämställdhetsperspektiv gynnas. Många
kvinnor som lever i olikkönade förhållanden får ta ett stort emotionellt ansvar då männen inte gör det samtidigt som våld, psykiskt ohälsa och annan destruktivitet skadar både männen och dem i deras närhet (SKL 2018).
TIDIGARE FORSKNING
I det här avsnittet kommer vi att presentera tidigare forskning om föräldraskap, faderskap och jämställdhet. Författarna till denna uppsats började sin läsning om ämnet av hur det är att vara förälder i Sverige idag genom att läsa information om föräldraförsäkringen hos Försäkringskassan. Vid inhämtning av tidigare forskning om ämnena maskulinitet och faderskap använde författarna sökorden “fatherhood” och “masculinity” i databaserna PsycInfo och Sociological Abstract. Vid litteratursökning framgick artiklar rörande studier om maskulinitet och faderskap, vilka kommer att presenteras nedan. Avgränsning i insamling av relevanta studier gjordes utifrån hur de andra studierna uppfattas stå frånskild från denna studies syfte.
Jenny Alsarve och Katarina Boye (2012) har i en studie undersökt vilka motiv och föreställningar som ligger till grund för pars beslut och planering inför föräldraledighet. Studien grundas på semistrukturerade intervjuer med 20 heterosexuella mederklasspar med likartade förutsättningar vad gäller etablering på arbetsmarknaden och utbildning (Alsarve & Boye 2012). Alsarve och Boye har utgått från teorin “doing gender” av West och Zimmerman , där genus anses vara en presentation som ständigt återskapas i social interaktion, samt Beckers “specialiseringsteori”. Den senare handlar om en strävan om att maximera en nytta (ibid.). Studien lyfter fram hur föreställningar om amning och moderskap, barns och föräldrars bästa, jämställdhet, rättigheter, arbetssituation, ekonomi, “mannens goda vilja” låg som bakomliggande motiv till parens beslut och planering av föräldraledighet (ibid.).
Under 2013 genomförde Sofia Björk en studie för att se hur moraliska normer formar fäders förmåga till arbetsmöjligheter under småbarnsåren. Studien bygger på analys av totalt 21 transkriberade semistrukturerade intervjuer genomförda under år 2007–2008 av Jörgen Larsson. Intervjuerna användes till ett större forskningsprojekt kring deltidsarbetande svenska fäder och en internationell forskningsstudie om avvikande arbetstimmar och vårdansvar (Björk 2013). Det teoretiska ramverk som använts vid studien kommer från West och Zimmermans begrepp om “doing gender” och Butlers teori om “performativ könstillhörighet” (ibid.). Ett begrepp som upprepande används i studien är moral intelligibility som beskrivs av Björk som att en presenterar sig själv som en god och ansvarsfull pappa i andras ögon (ibid.). Björk menar att faderskapet kan förstås som moraliskt reglerad praxis och beskriver att fäderna förhåller sig till hegemoniska föreställningar om manlighet och hur ideal om “bra faderskap” ses utifrån deras arbets- och familjeliv (ibid.). Vidare beskriver Björk att det kan finnas en ovilja att ta på sig åtaganden som går emot moraliska normer och tillgängliga diskurser som “bra faderskap”, medan andra vänder på det så att de är något bra att gå ifrån rådande normer (ibid.).
I en studie från 2011 undersöker Thomas Johansson hur män konstruerar faderskap. Studien bygger på djupintervjuer med 20 heterosexuella och homosexuella män i åldrarna 35 – 50 år, från arbetar - och medelklass, där männen som deltog i studien hade minst ett barn. Materialet analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv vad gäller kön och hur männen är delaktig i vardagliga
familjefrågor (Johansson 2011a). Johansson beskriver fyra modeller om hur faderskap, jämställdhet mellan föräldrarna och maskulinitet konstrueras av pappor. Johansson förklarar att studien inte syftar till att framställa en statisk bild av hur hegemonisk maskulinitet och faderskap ska förstås, utan snarare har studien ambition att måla upp en komplex bild av det nya faderskapet (ibid.). Studien lyfter fram hur maskulinitet kan omdefinieras i samband med männens föräldraledighet. Johansson beskriver en olikkönad relation med ombytta roller, där mannen förklaras vara organisatören och den primära omsorgspersonen i familjen (2011a). Johansson lyfter fram hur mannen beskriver hur föräldraskapet och de ombytta rollerna har gett honom insikter och lärdomar som har varit värdefulla i hans arbetsliv och familjeliv (ibid.).
Sarah C. Hunter, Damien W. Riggs och Martha Augoustinos (2017) har undersökt olika litterära verk om pappors involvering i familjelivet och deras identifiering med termen primary giving fathers. Materialet som författarna fått fram analyseras utifrån Connells begrepp hegemonisk maskulinitet samtidigt som de även nämner termen caring masculinity. Denna term välkomnar in egenskaper som traditionellt sett ses som feminina in i manligheten och faderskapet - exempelvis förmågan att uttrycka sig emotionellt, känslighet, omvårdnad och beroende (Hunter, Riggs & Augoustinos 2017). "Den nya, involverande pappan" är ett återkommande begrepp som då ses som en pappa som omfamnar caring masculinity och utforskar sin vårdande sida (ibid.). Pappor som familjeförsörjare är också återkommande och ständigt ställd emot "den nya, involverande pappan". Däremot belyser författarna att det inte behöver betyda att den traditionella normen om pappan som familjeförsörjare skulle vara en dålig pappa eller inte längre ha hegemonisk position bland maskuliniteterna (ibid.). Hunter, Riggs och Augoustinos har sammanställt forskningsresultat från olika delar av världen gällande män som tagit sig an en mer omsorgsgivande del av föräldraskapet. Denna sammanställning belyser hur klass påverkar manligheten och hur olika hegemoniska maskuliniteter råder i olika länder och samhällen (ibid.). Sammanfattningsvis beskrivs inte caring masculinity som en dikotomi från förstnämnda begrepp, utan mer som ett komplement till hur en kan förstå hur manlighet även kan inkludera roller som historiskt sätt mer kopplats ihop med kvinnor (Hunter, Riggs och Augoustinos 2017). Hunter, Riggs och Augoustinos nämner i sin studie om hur klass har en viktig roll i pappors föräldraroll (ibid.). De beskriver hur pappor tillhörande medel- och överklass i andra länder som uppnått sina karriärsmål upplever sig själva ha råd att ta en roll som omsorgsperson, trots att det kan förstås skada deras maskulinitet (ibid.). Det kan därför finnas olika vägar att gå för att ha kvar sin maskulinitet, upprätthålla ideal och ändå vara föräldraledig genom att jämföra studiens föräldrar och våra informanter
Konstruktionen av föräldraskap och synen på faderskap och
moderskap
Alsarve & Boye förklarar hur amning och moderskap förstås som ett naturligt och biologiskt motiv till att kvinnan i paret är hemma den första tiden och under en längre period. Föreställningen om amning förstås vara en del av kvinnlig biologi och bidrar till skapandet vedertagna olikheter mellan kön. Amningen förstods som en manifestation av hur kön skapas och återskapas efter teorin om ”doing gender”, där Alsarve och Boye poängterar att föreställningar om moderskap bidrar till att kvinnor ges ett större omsorgsansvar vilket även reproduceras i den institutionella kontexten (Alsarve & Boye 2012). Vidare i studien lyfter Alsarve och Boye fram
hur omsorgsarbete och hushållsarbete i hemmet blir ett redskap för att maskulinitet och femininitet återskapas och manifesteras. De talar om att kvinnor och män får positiv bekräftelse när de praktiserar kvinnlighet och manlighet utifrån rådande normer (Alsarve & Boye2012).
Björk noterar i sin studie att många av papporna som intervjuats inte identifierar sig själva med ett huvudansvar för sitt barn. Deras möjlighet att arbeta heltid grundas i att deras fruar ansvarar och tar hand om barnet (Björk 2013). Björk menar att det därmed kan resultera i att män har svårare att motivera valet att vara föräldraledig än vad mammor har, då det inte förväntas av pappor att ta den rollen på samma sätt som hos mamman (ibid.). Men om de väl tar det steget - att gå emot norm eller hegemonisk maskulinitet - ses de fortfarande som maskulina då de uttrycker kontroll, beslutsamhet och självförmåga. En kan därmed bli en involverad pappa OCH en maskulin man, vilket eftersträvas som ideal (ibid.).
Johansson (2011a) beskriver en modell av konstruktion av maskulinitet, faderskap och jämställdhet mellan könen, utifrån en utgångspunkt om könsneutralitet. Denna modell framställdes utifrån ett homosexuellt par som befinner sig i en så kallad regnbågsfamilj. I studien deltog enbart männen från regnbågsfamiljen. Johansson använder begreppet regnbågsfamilj för att beskriva en familjekonstruktion där två homosexuella par ingår i ett gemensamt föräldraskap. Där det ena paret består av två kvinnor och det andra paret består av två män (ibid.). Utmärkande för denna modell är att föräldrarna beskriver föräldraskap i generella och könsneutrala termer istället för att tala om föräldrarnas roller utifrån uppfattningar präglade av sexualitet eller kön, maskulinitet och femininitet samt moderskap och faderskap. De praktiska problem som uppkommit i föräldraskapet bestående av fyra personer har varit fokuserat på rutiner, byggandet av tillitsfulla relationer och ömsesidigt ansvar (ibid.).
Hunter, Riggs och Augoustinos nämner termen caring masculinity och “den nya, involverade pappan” i sin artikel. Termen undersöks från början som ett ideal som inte uppfyller de hegemoniska idealen för maskulinitet, utan istället välkomnar egenskaper som ses som traditionellt feminina - förmåga att uttrycka sig emotionellt, domesticering, känslighet, ömsesidigt beroende och omvårdnad - och detta utan att fråntas maskuliniteten (Hunter, Riggs & Augoustinos 2017). “Den nya, involverade pappan” benämns därför som en pappa med caring masculinity som genom att vara mer med barnen får möjlighet att utforska sin vårdande sida och förväntas i högre grad att även ta den rollen. Denna nya mannen har fått framfart i litteraturen, då en önskan om en närvarande, involverad och uppmärksam pappa överstiger en omtänksam far som är fristående och avlägsen (ibid.). Däremot belyser kritiken mot termen att en inte kan förenkla en pappa till antingen en “ny” eller “traditionell” pappa, samt att “caring masculinity” skulle göra att den traditionella normen om pappan som familjeförsörjare skulle vara en dålig pappa eller inte längre ha hegemonisk position bland maskuliniteterna. Teori kontra praktik kan visa andra resultat kring om pappor faktiskt lever upp till det nya idealet om “den nya involverande pappan” eller om de endast finns i teorin. Fäder måste även leva i enlighet med skyldigheter av handlande utefter en traditionell föräldraförsörjarroll och den nya mer involverade papparollen. Studien visar på att de fäder som identifierar sig som primary giving fathers måste konstruera en begriplig maskulin identitet som beaktar bådas uppsättningar av förväntningar på faderskapet (Hunter, Riggs & Augoustinos 2017). Ny forskning visar på att då det skett en ökning av primary giving father så har dessa fäder tagit avstånd från familjeförsörjarrollen och omfamnat den “nya modellen” (ibid.). De avvisar och
omdefinierar därmed det faktum att män “borde vara” familjeförsörjare och istället mena på att en är lika mycket man om en är omsorgstagande. Detta spår bidrar till att utveckla normerna och förväntningarna på pappor samt till att pappor kan distansera sig från de egenskaper som anses negativa ur den hegemoniska maskuliniteten (Hunter, Riggs & Augoustinos 2017).
Jämställdhetsdiskurs
Alsarve och Boye (2012) beskriver hur föreställningar om barnets och föräldrarnas bästa ses som ett stark bakomliggande motiv till parens planerade föräldraledighet utifrån en jämställdhetsdiskurs. Idén om barns bästa beskrivs som barns rätt till en nära relation till båda föräldrarna, vilket beskrivs återspeglas som en ”grundbult i den svenska familjepolitiken”. Föreställningar om föräldrarnas bästa beskrivs utifrån en jämställdhet relaterad till yrkesarbete (Alsarve & Boye 2012), där delad föräldraledighet möjliggör att båda föräldrarna har lika stort huvudansvar över barnet, och där föräldrarnas karriär inte missgynnas av ansvaret (ibid.). Alsarve och Boye menar att av parens beslut och planering om att dela lika eller dela med en viss flexibilitet av föräldraledigheten var grundat i resonemang om jämställdhet och rättvisa. Beslut om jämn fördelning av föräldraledigheten beskrivs som betydande för att skapa en jämställd parrelation (ibid.). Vidare lyfter studien fram idéer om “den jämställda mannen” och parens värnande och önskan om männens föräldraledighet. Alsarve och Boye beskriver hur parens fokusering på att värna om rätten kan förstås som att kvinnors föräldraledighet är vedertagen och självklar (2012). Vidare uppmärksammades vid sidan av önskan om männens delaktighet som pappor rädslor hos kvinnorna för att falla i rollen av den i paret med huvudansvaret för barnomsorgen, bli projektledaren i familjen och därmed falla i traditionella könsroller (Alsarve & Boye 2012).
Yrkesmässiga förutsättningar
Björk betonar hur hegemonisk maskulinitet kan påverka mäns uttag av föräldraledighet. På arbetsplatser där normen är att arbeta heltid och inte vara föräldraledig kan det vara svårt att motivera valet att gå utanför vad som förväntas av mannen. I sin studien lyfts det fram hur lojaliteten gentemot chefen och arbetskollegorna förklaras som hindrande för vissa informanter att ta ut föräldraledighet samt att en inte ville identifieras som “den deltidsanställde” när de flesta var heltidsanställda (Björk 2013). Vidare lyfter studien hur andra pappor beskriver att uppdelningen av föräldraledighet mellan föräldrarna gjordes utefter lämplighet och anställning. En pappa beskriver att det var lättare för honom att vara föräldraledig längre än hans fru då hon hade en högre position på sitt arbete som krävde visst ansvar som inte kunde delegeras vidare på samma sätt som hans arbetsuppgifter kunde (Björk 2013). Björk menar att den pappan hade därmed en fullständig frånvaro av referenser till någon hegemonisk maskulinitet då hans frus anledning var tillräcklig för att förmå honom att vara deltidsanställd (ibid). Att bli förstådd som maskulin beskrivs inte som någonting viktigt för denna pappan för att visa sig själv moral intelligible.
Alsarve och Boye lyfter fram i sin studie hur yttre arbetsrelaterade villkor har inverkan på beslut om föräldraledighetens längd och fördelning mellan män och kvinnor. De beskriver vidare hur kvinnors längre och sammanhållna uttag av föräldraledighet förstods som självklar, medan mäns uttag beskrevs förstås som mer flexibel i längd och tidpunkt. Mäns föräldraledighet beskrivs vidare förstås enklare
att skjuta på (Alsarve & Boye 2012). Vidare pekar studiens resultat på att föräldrarnas beslut om föräldraledighet påverkas av en ekonomidiskurs, även om fördelningen av föräldraledighetens inte skulle ha direkt inverkan på parens ekonomi. I fall där ekonomi kom att vara uttalat motiv till parens planering av föräldraledighet har det handlat om att den som har haft högst inkomst har tagit ut längst föräldraledighet (ibid.). Ekonomidiskursen beskrivs återspeglas i resonemang där det inte utgjorde ett huvudmotiv. Det togs i uttryck av beskrivningar om beslut grundat i barnets bästa och betydelsen av att ha nära relation till båda föräldrarna samt resonemang om jämställdhet (ibid.).
Den här studien kommer att lyfta fram mäns beskrivningar av föräldraroll och spegla detta i begrepp som lyfts fram i avsnittet ovan. Det kommer göra att beskrivningar kommer att ta avstamp i termer av yrkesmässiga förutsättningar, könsneutralitet, moral intelligible och konstruktion av föräldraskap, faderskap och moderskap samt jämställdhet.
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Denna studie tar avstamp att förstå insamlat empirisk material utifrån Raewyn Connell och George Herbert Meads teorier. Connells teorier om maskulinitet landar på en strukturell nivå, medan Meads teori betonar den mänskliga interaktionens betydelse. Dessa teorier har olika utgångspunkter som tillsammans skapar en översiktlig samt detaljerad bild över hur normer kan påverka människor i samhället. I början av arbetets gång hade författarna intresse av att utgå från teori om skam och stolthet för att förstå pappors upplevelser av föräldrarollen och föräldraskapet. Skam kopplade till föräldraskap kunde här beskrivas vara kopplade till olika femininitets- eller maskulinitetsnormer. För att få överblick av den samhälleliga diskussionen kring papparollen och faderskap framträdde begrepp som maskulinitetsnormer, mansroll och omformulering av papparollen. Här uppkom intresse att undersöka papparollen med hjälp av teori om maskulinitet och maskulinitetsnormer. Efter insamling av empiri visade det sig att informanterna inte vi gav uttryck till känslor av skam kopplat till föräldraskapet eller sin föräldraroll. Av informanternas berättelser kunde författarna utläsa uttryck av hegemonisk maskulinitet samt konstruktioner av kön. Under arbetets gång har författarna diskuterat kring hur uppsatsen ska beröra och bemöta begrepp om kön, sexualitet och genus. Detta med ambition att tydliggöra innebörden av dessa begrepp. Författarna diskuterade om applicering av Judith Butlers teori om “genus performativitet” skulle med fördel användas för att förstå materialet i ett bredare perspektiv. På så vis att problematisera logiken om att det biologiska könet medför sociala förutsättningar för människor, där Butler eftersträvar att förklara att föreställningar vad det biologiska könet medför är konstruerat över tid. Både socialt, historiskt och kulturellt (Butler 2007). Författarna har haft ambition till att nyansera bilden av hur man, manlighet och maskulinitet förstås. Under ett förberedelsestadie innan genomförandet av intervjuerna syftade studien till att lyfta fram pappors berättelser och erfarenheter om föräldrarollen, föräldraskapet, mansrollen och papparollen. Här hade författarna inte diskuterat kring att analysera materialet efter teorier om kön och genus vilket resulterade i frågor gällande kön och genus inte ställdes till informanterna. Efter genomförande av intervjuerna återfann författarna diverse uttryck hos informanterna som vidare kunde tolkas som konstruktioner av kön och genus. Författarna ställdes inför valet om att ändra studiens syfte och i efterhand kontakta informanterna, eller frångå Butlers teori om
“genus performativitet” och finna andra lämpliga teorier. Författarna gjorde bedömning att välja det senare alternativet, med motiveringen att det saknades utrymme i form av tid att kontakta informanterna då det skulle bli en helt annan uppsats än vad som var tänkt från början. Informanterna svarade på frågorna med syftet vi informerat dem om via missivbrevet, och samtalen under intervjutillfällena hade eventuellt kretsat kring andra saker om kön och genus varit mer i fokus (Aspers 2011). Författarna anser att Butlers teori kan användas för vidare forskning, att undersöka de socialpolitiska förutsättningarna till jämställt föräldraskap och balans mellan arbete och familjeliv.
George Herbert Mead
Sociologen George Herbert Meads teori förklarar hur människan ska förstås som i det samhälle som den befinner sig i. Mead menade att människan ska förstås som enhet skild från samhället utan att dessa komponenter är två dimensioner av en enhet. Vidare beskrivs människan ständigt konstruerar sig själv och det samhället den lever genom interaktion med andra. Med andra ord är människorna och dess samhälle dynamiskt (Boman 2014). Mead utvecklade sina teoretiska resonemang om förståelsen av människan i den kontexten där den vetenskapliga debatten berörde ämnet om medvetandet, människans existens och åtskillnad mot djuren (ibid.). Meads teori hävdar att människan är skild från djuren utefter dess unika förmågor att interagera med andra. Mead menade att människan, till skillnad från djuren, sänder ut medvetna och planerade stimuli med ambition till interaktion med människor. Dessa handlingar kallar Mead för signifikanta gester eller symboler, vilka kan vara gester eller vokalt språk (Boman 2014). Människors användning av signifikanta gester och symboler används som kommunikationsredskap. Mead poängterar att människan behöver förstå den andres signifikanta symboler för att kunna förstå varandra. Människor lär sig de signifikanta symboler vilka är beroende av vilket land som människan växer upp i. Med andra ord kan signifikanta symboler skiljas åt beroende på kulturell och språklig kontext (ibid.). Mead menar även att människor har förmåga att reflektera över sina handlingar innan de utför dem. Detta genom att människan försöker efter att få en uppfattning av hur den andre skulle tänkas reagera på människans tänkbara handling (Boman 2014). Mead kallar det för rolltagande eller övertagande av den andres attityder. Funktionen syftar till att öka möjligheten att mottagaren uppfattar avsedda handlingar genom att människan kan anpassa sitt handlande utifrån hur den tror att den andre kommer att reagera. Till följd av människans funktion av rolltagande konstruerar människan sig själv genom interaktion med andra (ibid.).
Ett annat begrepp som återfinns inom Meads teori är medvetandet. Som nämnts ovan är människan och samhället två dimensioner som inte ska förstås vara skilda från varandra. Ett medvetande skapas när en människa uppfattar sig själv och andra som människor och förstår sig vara del av ett större samhälle. När människan reflekterar över samhället och dess signifikanta symboler och gester, menar Mead att människan interagerar med samhället (Boman 2014). Ett annat begrepp som Mead använder är den generaliserade andre. Det kan förstås vara ett delat kollektivt medvetande som innehåller kulturellt betingade normer, roller och värderingar. Den generaliserade andre tar sig i uttryck och har inverkan på hur människorna ska handla i situationer av interaktion. Meads begrepp den signifikante andre beskriver en fysisk eller abstrakt förkroppsligad version av den generaliserade andre. Med andra ord kan det beskrivas som att den generaliserade andre beskriver hur något bör vara, vilket kan vara att en människa inte ska gå över
en gata när trafikljuset är rött. Medan den signifikante andre en förebild/symbol av hur något bör eller icke bör vara. Vilket kan vara att polisen symbolisera hur en bör handla (Boman 2014).
Raewyn Connell
Raewyn Connell är en teoretiker vars texter haft stor betydelse för manlighet och mansforskningen efter under de senaste decennierna. Den betoning av manlighet som hon presenterar är en manlighet som är föränderlig beroende på vilket "rum" du är i. Connell menar på att manlighet inte har en enda betydelse med en direkt motsats, utan istället med flera motsatser då definitionen är föränderlig utefter kontexten den befinner sig i (Connell 1995; Lindgren 2015). Kultur, klass, etnicitet och historia är exempel på faktorer som påverkar hur manlighet ser ut och gör den föränderlig i vad som manlighet förespråkas kopplas ihop med för egenskaper och uttryckssätt. Ett intersektionellt perspektiv visar på att en människa inte endast kan ses utifrån en kategori (exempelvis kön), utan att fler saker definierar och gör en människa till den de är (Mattsson 2015). Connell menar på att manlighet kan ses på samma sätt - med olika kategorier som skapas i relation till någonting annat (Connell 1995). Samspelet mellan exempelvis klass och ras möjliggör fler slags maskuliniteter som anses som "normala" i olika rum (ibid.). Att vara "maskulin" innebär inte samma typer av egenskaper eller kännetecken runt om i världen, utan idealet varierar beroende på kontext. Vidare menar Connell att begreppen “maskulinitet” och “femininitet” förstås befinna sig i ett motsatsförhållande. Men på grund av att meningen i dessa begrepp är föränderliga till dess kontext ska de inte förstås vara könade, därmed är det inte deterministiskt att en man alltid ska inta en statisk maskulin roll och att en kvinna alltid ska inta en statisk feminin roll (ibid.).
För att förstå Connells begrepp hegemonisk maskulinitet behövs det förstnämnda ordet förklaras för att förstå hennes teori. Antonio Gramscis analys om klass ligger till grund för hegemoni, då ordet hänvisar till en ledande maktposition som en person kan inneha (Connell 1995). Hegemonisk maskulinitet blir därmed den slags maskulinitet som för tillfället är mest accepterad i en viss kontext (ibid.). Connell belyser att då västvärlden är organiserad efter en patriarkal struktur kommer den hegemoniska maskuliniteten, oavsett kännetecken och egenskaper, alltid innebära en överordnad position som kommer ses som mer legitim i jämförelse med kvinnan (ibid.). Den hegemoniska maskuliniteten behöver nödvändigtvis inte vara den som syns och hörs mest i ett rum utan den kan infinna sig på högre nivå i strukturer, eller ideal som framställs via media (ibid.). Ekonomiska tillgångar eller makt på institutionell nivå behöver inte heller ha hegemonisk position (ibid.). Däremot så visar ofta de högre positionerna i samhället, näringslivet och det som kulturellt- och institutionellt sätt har makt på en kollektiv bild över maskuliniteten (ibid.). Feminismens framfart störtar inte enkelt bort patriarkatets rådande maskulinitetsideal, men då den hegemoniska maskuliniteten är allmänt accepterad så kan dess dominans modifieras genom att folk och grupper utmanar de gamla lösningarna och normerna för att konstruera en ny typ av hegemonisk maskulinitet (ibid.). Den ledande makten har en flytande position och att hävda dominans och auktoritet - som Connell menar är hegemonins kännetecken - är en historiskt föränderlig relation som kan utmanas av vem som helst (ibid.).
Connell introducerar fyra olika former av manlighet; hegemonisk, delaktig, underordnad och marginaliserad. Den hegemoniska manligheten har redan
presenterats ovan och kan sammanfattningsvis förklaras som den renodlade/genuina manligheten som ses som normen för tillfället (Connell 1995). Finns det en dominerande position finns det också en underordnad position. Om gruppen män exempelvis delas in i olika sexualitetsformer så graderas heterosexualiteten överst och resterande blir underordnade (ibid.). De underordnande positionerna blir utestängd från legitimiteten på olika sätt - både politiskt, ekonomiskt, kulturellt och personligt (Connell 1995). Våld och smutskastning är vanligt förekommande för underordnande positioner (ibid.). Det finns många olika former av underordnade manligheter men feminina egenskaper, kännetecken eller uttryckssätt ses generellt sätt som grunden för att ha en underordnad position, vilket ofta konstrueras in till queera identiteter (ibid.). Att nå upp till den normativa standarden är svårt men många män drar trots det nytta av privilegiet som den hegemoniska manligheten och att vara "män" för med sig i det patriarkala samhället (ibid.). Män drar fördelar gentemot kvinnorna oavsett hur väl de passar in i normen. Utan att vara i frontlinjen för patriarkatet och den hegemoniska maskuliniteten och visa sig dominant i jämförelse med kvinnor belyser Connell att en kan vara delaktig i hur samhällspositionerna fördelas ändå. Du kan alltså göra hemarbetet, bidra med lön till familjen och inte bruka våld mot nära och kära men ändå vara delaktig i hur mäns dominans i samhället konstrueras (ibid.). Samspelet mellan maskuliniteter och exempelvis genus, etnicitet och klass skapar ytterligare slags maskuliniteter. Att vara svart och framgångsrik man inom idrottsvärlden kan höja individen till en högre individuell position, med det gynnar inte alla svarta män på en strukturell nivå. Men trots den individuella placeringen dras inte svarta män rent strukturellt sätt upp mot de hegemoniska maskulinitetsidealen, dit vita män automatiskt når (ibid.). Tvärtom kan en svart mans våldsbrott resultera i att svarta män får skulden, vilket både tar uttryck i rasism på individuell nivå men även rasism på strukturell och politisk nivå (ibid.). Likaså kan klass spela in hur en man konstrueras in i samhället då kapitalismen har ett starkt grepp som påverkar hur olika grupper av människor får tillträde till möjligheter av olika slag eller marginaliseras (Connell 1995). Ovanstående olika former av manlighet konstrueras i särskilda situationer och är av föränderlig natur då relationer mellan exempelvis genus, klass och etnicitet skapar varierande möjligheter för överordnad och underordnad position (ibid.).
Sammanfattningsvis så kommer framförallt begrepp som rolltagande, den generaliserade andre och den signifikante andre utifrån Meads teori användas i uppsatsen medan fokus från Connell ligger på hennes fyra olika former av manlighet; hegemonisk, delaktig, underordnad och marginaliserad maskulinitet.
METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN
I detta avsnitt kommer metoden för studien att presenteras. De metodologiska områdena är tillvägagångssätt, urval, analysmetod, forskningsetiska överväganden samt författarnas förförståelse.
Tillvägagångssätt och urval
Studien syftar till att lyfta fram pappors beskrivningar av att vara förälder utifrån deras förväntningar av vad en pappa respektive en man är. För att studien ska uppfylla sitt syfte har författarna valt att genomföra intervjuer med pappor. Tillvägagångssättet medför att informantgruppen kan lämna djupare och fylligare svar till våra frågor och därmed möjliggör närmande av deras förståelse (Aspers 2011; Eastmond 2007).
I ett tidigt stadie av arbetsprocessen diskuterade författarna vilken typav pappor som skulle bli studiens fokus. Författarna har valt att definiera och begränsa sitt urval utifrån hur pappornas familjesituationen ser ut. Denna studie är avgränsad till informanterna har ett barn som under studiens gång är under tre år, samt ingår ett partnerförhållande tillsammans med barnets mamma, det vill säga ingår i ett olikkönat partnerförhållande. Avgränsningen i studien uppkommer efter sökandet av tidigare forskning om föräldraledighet, föräldraskap, faderskap och maskulinitet, samt aktuell information om föräldraförsäkringens uppbyggnad. Försäkringskassans rapporteringar om uttag av föräldraförsäkringen presenteras utifrån män och kvinnor som separata grupper, samt utifrån hur olikkönade föräldrar väljer att dela på föräldraförsäkringen för ett gemensamt barn (FK 2018; FK 2019; SFR 2019:2). Tidigare forskning om hur faderskap, föräldraskap och maskulinitet lyfts fram i denna studie har tenderat att fokusera på heterosexuella partnerförhållanden, eller med andra ord olikkönade partnerförhållande. Därmed har författarna valt att definiera män och kvinnor som separata sociala grupper för att det ska vara relaterbart till tidigare forskning. Författarna vill understryka att, i sin läsning av tidigare material och i egen definiering av avgränsad studiegrupp, har vi stått inför svårigheter om hur gruppen män och pappor kan förstås och definieras i studien. I avsnittet om tidigare forskning presenteras studier som tenderar att lyfta män och pappor som befinner sig i heterosexuella partnerförhållanden. Författarna ställer sig frågande till hur en ska eller bör definiera en partner- och familjekonstellation i vidare och i denna studie. Är det aspekter som utgår från medverkandes kön eller sexualitet? Författarna utgår från att kön och sexualitet inte ska förstås vara statiskt och binärt och har en strävan till att varken osynliggöra eller för den delen ta makten att kategorisera och definiera informanternas partnerförhållande, sexualitet eller könsidentitet (Mattsson 2015). Under intervjutillfällena har informanterna sammanfattningsvis blivit frågade hur de förhåller sig till ”mansrollen” och ”papparollen”. Vid dessa tidpunkter har det inte framkommit en större motvillighet hos informanterna att använda begrepp som ”pappa”, ”man”. Av detta kommer författarna att beskriva informanterna utefter begrepp som ”man” och ”pappa” som kan förstås vara manligt kodade.
Vid avgränsning till vilken typ av pappa som ska studeras, har författarna valt att utgå från barnets ålder som männen är pappor till, där åldern är bestämd till en ålder om högst tre år. Detta för att papporna ska vara i någorlunda liknande stadie i barnens utveckling, i en ”socialisering in i föräldrarollen” och liknande stadie avseende tankar om planering av eventuell föräldraledighet. Sökandet efter tänkbara informanter utgick från den redan definierade målgrupp – män som är
pappor till barn som är högst tre år, där författarna undersökte närmaste bekantskapskrets. Författarna tillfrågade vänner och bekanta om eventuell kännedom om pappor till ett yngre barn. Efter sökandet av informanter framgick att åtta informanter ville medverka i studien. Studiens urval kan därmed beskrivas vara en form av en snöbollsselektion. Med snöbollsselektion menas att författare har tagit hjälp av sin bekantskapskrets för att identifiera och finna lämpliga informanter (Aspers 2011). Eftersom urvalet har blivit resultat av vad andra personer har ansett vara lämpliga informanter till studien, kan det finnas tendens till att personerna föreslår informanter med liknande tankar, erfarenheter och föreställningar. Det kan tendera till att urvalet kan bli homogent och därmed lyfta en ensidig bild av pappors eventuella erfarenheter och föreställningar om papparollen, då studien inte fångar andra typer av grupper inom exempelvis klass, position på arbetsmarknaden och andra variabler som kan skilja människor åt (Aspers 2011). Däremot kan urvalet även resultera till att fånga nyanser av liknande föreställningar, erfarenheter och upplevelser när urvalet kan bli en någorlunda homogen grupp (ibid). Informanterna tillfrågades om medverkan i studien genom informella samtal genom författarnas bekanta. Efter utlämning av informell information fick författare kontaktuppgifter till informanterna vilket medförde vidare föra kontakt via mail. Inbjudan till deltagande i studien skickades via mail med bifogat missivbrev (se bilaga 1). Missivbrevet beskriver studiens syfte och tillvägagångssätt, beskrivning av intervjuns utformning samt informanternas medverkan (Aspers 2011). I missivbrevet lämnades kontaktuppgifter till författarna samt till handledare. För att uppfylla studiens syfte fördes diskussion om hur intervju med informanterna skulle te sig. Författarna funderade kring möjligheten att använda sig av fokusgrupper som gör det möjligt att undersöka gruppens normer och dynamik som sedan kan ha inverkan på vad och hur papparollen diskuteras (Larsen, 2009; May 2013). Fokusgrupper möjliggör för deltagarna att samtala kring ämnet och svara på frågor tillsammans. Vid användningen av fokusgrupper krävs ett minimum om åtta informanter för att samla tillräckligt med empiri (May 2013). Till följd av brist i antalet informanter gjordes bedömningen att uteslutandegenomföra enskilda intervjuer med de informanterna (Aspers 2011).
Författarnas strävan var att fånga informanternas egna tankar och förståelse genom ett öppet samtal där informanterna delar med sig av sina erfarenheter och upplevelser kring redan valda teman, vilket gjordes genom en tematiskt öppen intervju (Aspers 2011). Författarnas valda teman var föräldraskap, förväntningar på papparollen, mansrollen, föräldrastöd samt arbete och försörjning. Informanterna informerades tidigare om valda teman i utskickat missivbrev (se bilaga 1). I samband med förberedelse inför intervjuerna såg författarna till fördel att utforma en intervjuguide som skulle underlätta en viss styrning i samtalet. Detta uppkom till följd av att författarna upplevde en viss osäkerhet att låta samtalet löpa helt fritt (Aspers 2011). Intervjuguiden var utformad efter ovannämnda teman med tillhörande frågor och stödord. Det underlättade för intervjuaren att ställa vidare frågor till informanterna i linje med studiens syfte och frågeställningar. Intervjumetoden kom därtill att likna en ostrukturerad intervju (Aspers 2011; Larsen, 2009). Den ostrukturerade intervjun kan används för att få informanterna att samtala kring de valda temana utifrån deras egen referensram, vilket medför att deras innebörd av temana kan synliggöras (May 2013). Under intervjutillfällena ställdes följdfrågor kring de valda teman till informanterna som möjliggjorde att de kunde utveckla svar på tidigare ställda frågor. Dessa frågor utformades likt “Du berättade om planering av föräldraledighet, vill du berätta hur ni tänkte kring det?”
och “Vill du berätta mer?”. Ambitionen var att ställa neutrala frågor för att undvika att göra informanterna obekväma eller genanta. Tillvägagångssättet kan beskrivas som användning av neutrala probes, och är en teknik för samtalet ska bli mer öppet (May 2013).
Intervjuerna spelades in på två olika enheter för säkra att filerna sparades och kunde användas senare i redovisning av resultat och analys. Eftersom ljudupptaget gjorde via mobiltelefoner ställdes flygplansläge in för att undvika eventuella avbrott och notiser. Ljudinspelningar användes för att underlätta inhämtning av empiri såväl som vad och hur informanterna beskriver sina tankar och erfarenheter samt för oss författare att vara närvarande vid tillfällena (Bryman 2018). Vid intervjutillfällena beslutades att en av författaren skulle intervjua medan den andre skulle anteckna ned det som sades på dator. På så sätt kunde var båda närvarande samt att textbearbetningen av materialet i form av transkribering kunde effektiviseras (Bryman 2018). Författarna uppmärksammar nackdelen med att enbart ha en utav författarna som intervjuare. Tänkbara samtalsämnen och följdfrågor som den med sekreterarroll uppmärksammade tenderade att inte lyftas fram. Under intervjun skrev intervjuaren ned tankar till analys och vidare följdfrågor i ett anteckningsblock. Detta för att både fånga upp och utveckla informanternas beskrivningar, samt för att dokumentera de första tankarna som ansågs vara meningsfulla (Aspers 2011; Thurén 2013). I samband med läste författarna igenom transkriberat material för att skriva ned de första tankarna och delar som kunde användas i vidare analys (Bryman 2018).
Totalt genomfördes sju intervjuer med ett bortfall om en informant. Den åttonde intervjun ställdes in på grund av att intervjutillfället glömdes bort från den medverkande och där författarna inte hade utrymme till bokning av nytt intervjutillfälle. Två intervjuer genomfördes via telefonsamtal och fem intervjuer genomfördes på plats. Intervjuerna som genomfördes över telefon kom till följd av att vi skulle kunna nå informanterna. Eftersom både är arbetande på annan ort än författarna samt har barn var det enklare för oss samt de två informanterna att genomföra intervjuerna per telefon (Bryman 2018). Författarna upplevde att föra intervjun över telefonen hade för - och nackdelar. Det negativa med denna typ av intervjumetod var att författarna inte kunde informanterna vilket medförde en svårighet att läsa av vad informanterna ibland uttryckte. Samtidigt underlättade det att ställa frågor som kan upplevas för informanterna att vara av känsliga karaktär (ibid.). Vid vissa intervjutillfällen på plats närvarande informantens barn, vilket i viss mån kunde resultera i att intervjun innehöll störningar och pauser av skiftande slag. Författarna uppfattar dock inte detta som någon form av påverkan när det gäller informanternas svar och författarna har känt mättnad i insamling av empiri trots eventuell störning under intervjutillfället.
Under intervjutillfället utgick från en bild med en figur som symboliserar ej förälder som håller ett barn i luften (se bilaga 3). Runt bilden fanns olika bubblor där vi skrivit de teman som intervjun hade ambition till att beröra. Dessa var ”Förväntningar”, ”Föräldraskap”, ”Mansroll”, ”Papparoll”, ”Arbete och Försörjning” och ”Föräldrastöd”. Bilden syftade till att vara stöd till informanterna att frambringa svar, och kan förstås som visuell elicitering (Aspers 2011). Bilagan användes främst till att avrunda intervjun med syfte att informanterna skulle ges möjlighet till att tillägga eventuella tankar kring valda teman. Gemensamt för de flesta utav intervjuerna var att informanterna upplevde att frågorna hade berört många ämnen och det mesta inom föräldraskap. Vidare tillade informanterna att föräldraförsäkringen kan upplevas som invecklad.
Analysmetod
Efter avslutade intervjuer började författarna överföra inspelningarna från tal till skrift. Allting utom icke-verbala uttryck transkriberades (Johansson 2005). Författaren som antecknade under intervjun transkriberade sedan det inspelade materialet. Därefter gick båda författarna igenom transkriberingen för att hitta teman, intressanta citat och samtalsämnen. Efter genomförd transkribering av inspelat material fördes diskussion mellan författarna kring tillvägagångssätt för analysmetod av materialet. Författarna hade urskilt nio teman som framträdde tydligast under samtalet med informanterna, vilka bedömdes vara av vikt för studien (Berner 1981). Dessa teman var arbetes betydelse, planering och beslut om föräldraledighet, kön, mansroll, papparoll, barnets fokus, praktiska sysslor kring barnet, jämförelse med andra föräldrar samt stöd, råd och hjälp hos vården, vänner och familj. Båda författarna arbetade med det transkriberade materialet och kodade stycken och uttryck som påminde om redan uppmärksammade teman. Under bearbetningen av materialet kom presenterade temana att framträda mer och mer i samband med författarnas kopplingarna till teoretiska begrepp och tidigare studier. Det gjorde att andra teman som återkom i informanternas beskrivningar valdes bort. De utkristalliserades temana kom sist till att handla om yrkesmässiga förutsättningar, ekonomi och klass, mäns förberedelser inför föräldraskapet samt mäns konstruktion av sitt föräldraskap. Begränsningen i empiriinsamlingen var även en konsekvens av att vissa ämnen under intervjuerna frångick studiens huvudsakliga syfte (Berner 1981; Johansson 2005). Materialet undersöktes med en nyfikenhet om vad informanterna berättade om och vad som var deras fokusering under intervjutillfället, det vill säga en form av innehållsanalys som analysmetod av material (Johansson 2005). Vidare strukturerade författarna analysstadiet ytterligare genom att samla funna teman och jämföra dem. Vid det här stadiet upptäcktes likheter och skillnader i informanternas berättelser. Empirin kunde här sammanfattas med de teoretiska begreppen och de tidigare forskningsresultaten som presenterats ovan (Berner 1981).
Stundvis har författarna haft ett angreppssätt på materialet likt en narrativ analysmetod genom att författarna funderat kring vilken mening som informanterna tillskriver sina berättelser (Eastmond 2007). Under intervjuerna har informanterna blivit tillfrågade att närma sig ämnen rörande jämställdhet, mansroll, föräldraroll och förväntningar på partners. Alsarve och Boye beskriver att samtal rörande föräldraledighet kan påverkas av en jämställdhetsdiskurs, vilket kan förklara hur informanterna väljer att framföra sina svar (Alsarve & Boye 2012). Författarna funderar om informanterna framför sina svar för att låta “mer jämställda”. Detta genom att en del av informanterna har använt begrepp som förälder, team och personlighet snarare mamma och pappa samt manligt och kvinnligt. I enlighet med Plantin kan det förstås vara en strategi för att presentera sig själva i god dager och därmed framställa sig som mer jämställd (Plantin 2001). Samtidigt vet vi inte om informanterna använder dessa uttryck för att dölja ett ojämställt förhållande eller om de är utav den åsikten att föräldraskap ska förstås i könsneutrala termer. Vidare funderar författarna över om vår meningsskapande av jämställdhet är densamma som våra informanters. I samtal om hur de har planerat föräldraledighet och föräldraskapet med deras partners berättar de flesta informanterna att de delar lika med sin fru. Av informanternas berättelser framgår att ett större antal av dem har tagit ut mindre föräldraledighet jämfört med deras partners/fruar. Författarna kan ställa sig undrande till om vi delar samma förståelse av innebörden “dela lika” som informanterna. Vid närmare eftertanke funderar författarna över tendensen av att
