Den undersökning som vi gjort visar på att revisorerna anser att oberoendet i sig inte innebär några problem att hantera. Revisorerna medger dock att de upplever vissa svårigheter med oberoendet när det kommer till att balansera rollen som rådgivare och granskare. Det är därför inte vidare anmärkningsvärt att revisorerna beskriver upplevda svårigheter med självgransknings- och partställningshot då detta är en naturlig effekt av revisorernas verksamhet och speciellt den rådgivningsverksamhet som de i dagsläget i stor utsträckning bedriver. Undersökningen visar också på revisorernas tveksamheter till dagens gällande oberoendereglering, då regleringen beskrivs av respondenterna som alltför utformad för de stora bolagen som granskas. Revisorernas åsikter tyder på att skilda oberoenderegler borde gälla för de stora börsnoterade bolagens revisorer och för de små företagens revisorer som de intervjuade revisorerna representerar. Att skilda regler borde gälla för dessa olika kategorier revisorer är också vad som framkommer av revisorernas åsikter om EU-kommissionens rekommendationer om en allt hårdare oberoendereglering, som kan komma att bli verklighet i svensk lagstiftning.
En hård oberoendereglering skulle kunna vara en angelägenhet som i huvudsak berör revisorer vid stora börsnoterade bolag, då dessa revisorer innehar en roll som skiljer sig åt från de revisorer som granskar de små aktörerna på företagsmarknaden. De stora bolagens intressenter är fler och eventuella följder av en felaktig bedömning, påverkad av bristande oberoende från revisorns sida, får allvarligare konsekvenser än vad som skulle ha skett vid felaktig bedömning av ett litet företags redovisning. I och med detta resonemang skulle ett rimligt antagande kunna vara att revisorns oberoende måste ses i grader av oberoende och avspeglas tydligare i regleringen. Nivån på oberoendet skulle då tillåtas att vara svagare för revisorer vars klienter utgörs av små företag. Detta till följd av att kostnaden för att upprätthålla ett starkare oberoende kan sägas överstiga den nytta som det innebär för företagen, intressenterna och samhället i stort då klienterna som utgörs av små företag behöver revisorns fullständiga kompetens. Vi som utomstående betraktare får lita på revisorns förmåga, kurage och strävan efter att upprätthålla sitt goda anseende. Vid intervjuerna med revisorerna har det framkommit att en del av revisorerna känner viss oro över att dagens gällande revisionsplikt kan komma att försvinna. Flertalet länder inom EU har bedömt revisionens roll i små aktiebolag som obefogad och har inte längre kvar den lagstadgade revisionsplikten för dessa företag. Liknande utveckling är mycket trolig även i Sverige.
Utifrån ovanstående diskussion finner vi att det vore intressant att studera vad ett borttagande av revisionsplikten för små företag skulle innebära för revisorernas oberoende.
Ytterligare en intressant frågeställning vore att studera vad en hårdare oberoende-lagstiftning skulle innebära för de små revisionsbyråernas överlevnad.
KÄLLFÖRTECKNING
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bartlett, R. W. (1991, March). A heretical challenge to the incantations of audit independence. Accounting horizons, 5, 11-16.
Carmichael, D. R. (1999, May). In search of concepts of auditor independence, CPA Journal, 69, 38-42.
Clikeman, P. (1998, January/February). Small firms and the Independence Standards Board. National public accountant, 43, 40-41.
Cassel, F. (1996). Den reviderade revisorsrollen – en oren berättelse. Stockholm: Nerenius
& Santérus Förlag AB.
Damgaard, T. (1995). Tolkningsramarna när kvalitativa undersökningsmetoder används. I Darmer, F. & Freytag, P. V. (1995). Företagsekonomisk undersökningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken; för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dunn, J. (1996). Auditing: Theory & Practice. London: Prentice Hall.
Elliot, R. K. & Jacobson, P. D. (1998, April). SEC independence concepts. CPA Journal, 68, 14-20.
Engström, A. & Larsson, U. (2002). Revisorns oberoende - säkerställt genom analysmodellen? (C-uppsats i företagsekonomi). Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för ekonomi och samhällsvetenskap, 971 87 Luleå.
Eriksson, L. P., & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:
Liber Ekonomi.
EU-kommissionen (no date) Revisorers oberoende i EU: Grundläggande principer.
Information [On-line]. Available:
http://europa.eu.int/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexapi!prod!CELEXnumdoc&lg=sv&
numdoc=32002H0590&model=guichett [2002, November 2]
Fant, J-E. (1994). Revisorns roll: en komparativ studie av revisorers, företagsledares och aktieägares attityder till extern revision i Finland och Sverige. Helsingfors: Svenska Handelshögskolan.
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR. (2002). FARs revisionsbok. Stockholm: FAR Förlag AB.
Goldwasser, D. L. (1999, October). Independence in a changing accounting profession.
CPA Journal, 49, 46-51.
Grego, M. J. & Lange, G. A. (2001, Spring). Securities and Exchange Commission Revises
Hatherly, D. J. (1995, September). The case for the shareholder panel in the UK, The European Accounting Review, 4, 535-553.
Hollensen, S. (1995) Triangulering – ett redskap i analys- och datainsamlingsprocessen. I Darmer, F., & Freytag, P. V. (1995). Företagsekonomisk undersökningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Holme, I. M., & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holmquist, B. (1999). Vad gör en revisionsbyrå? Balans, 5/1999, s 11.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jenkins, J. G. & Krawczyk, K. (2001, Summer). The influence of nonaudit services on perceptions of auditor independence. Journal of Applied Business Research, 17, 73-78.
Kinney, Jr.& William, R. (1999, March). Auditor Independence: A Burdensome Constraint or Core Value?. Accounting Horizons, 13, 69-75.
Lundahl, U. & Skärvad, P. H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.
Markland, B. (2000). Om 25 års debatt: SEC har ändrat sig - men är krisen över?, Balans, 12/2000, s 6-7.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Moberg, K. (1986). Bolagsrevisorn Oberoende ansvar sekretess, Stockholm: Norstedts Tryckeri.
Morales Olazabal, A. & Dreike Almer, E. (2001, April). Independence and public perception: Why we need to care. Journal of Accountancy. 191, 69-70.
Pedersen, H. (2002). EU kräver tätare byten av revisorer. Sydsvenska dagbladets näringsliv, 2002-06-21.
Propositionen 2000/2001:146. Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet.
Statens offentliga utredningar, (SOU 1999:43) Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet.
Sutton, M. H. (1997, March). Auditor independence: The challenge of fact and appearance.
Accounting Horizons, 11, 86-91.
Vanasco, R. R., Skousen, C. R., Santagato, R. L. (1997, January) Auditor independence: an international perspective. Managerial Auditing Journal, 12, 498-505.
Van Der Plaats, E. (2000, December). Regulating auditor independence. The European Accounting Review, 9, 625-638.
Wines, G. (1994, May). Auditor independence, audit qualifications and the provision of non-audit services: a note. Accounting & Finance, 34, 75-86.
Bilaga 1 Intervjuguide
Intervjuguide
• Hur beskriver du din roll som revisor?
• Vad innebär revisorns utökade roll som fristående rådgivare för dig?
- Vilka möjligheter?
- Vilka problem?
• Vad innebär begreppet revisorns oberoende för dig?
• Vad anser du är viktigt hos en revisor för att klara oberoendeproblematiken?
• Hur uppfattar du det faktiska (att revisorn faktiskt är oberoende) och det synbara oberoendet (att revisorn uppfattas som oberoende av omvärlden)?
• Vad anser du om den gällande lagstiftningen för att reglera oberoendet?
• Vad anser du om EU-kommissionens förslag om:
- Obligatorisk revisorsrotation var sjunde år?
- Hårdare arvodesspecificering vad gäller uppdelning mellan olika kategorier av fristående rådgivning och revisionsarvode etc.?
- Karantänstid på två år om revisorn planerar anställningsövergång till revisionsklient?
• Vad anser du om ett förbud mot fristående rådgivning till revisionsklienter?
• Hur uppfattar du de hot mot oberoendet som analysmodellen i nya revisorslagen preciserar - Egenintressehot, Självgranskningshot, Vänskapshot, Skrämselhot och Partställningshot?
• Anser du att kombinationen fristående rådgivning och revision är möjlig att erbjuda till samma kund?